Cecilia Bjursell – författare

Det talas mycket om att höja pensionsåldern och att vi måste jobba längre upp i åldrarna. Anledningen är att samhället inte kommer att klara kostnaderna för den ökande andelen äldre i befolkningen. I den här rapporten presenteras en studie av vad pensionärerna själva har för åsikter om lärande och arbete senare i livet. En viktig slutsats i rapporten är att både arbete och lärande har stor betydelse men att begreppet arbete kan vara för snävt för att förstå aktiviteter som ger mening och skapar välmående. Dessutom måste möjligheten till kompetensutveckling under hela livet integreras i frågan om ett förlängt arbetsliv. Individens möjlighet att styra över sin egen tid framkom som en nödvändig komponent för att kunna delta aktivt i största möjliga utsträckning. Frivilligheten är en viktig komponent för att möjliggöra en anpassning till individens unika förutsättningar, behov och drivkrafter. Denna rapport är ett resultat från "Seniordoktoranderna", en forskningscirkel som har haft äldres lärande och arbete som fokus. Bakom forskningscirkeln står nätverket ActivAge och Encell Nationellt centrum för livslångt lärande vid Högskolan i Jönköping.encell

Den här studien ger en aktuell bild av vuxenutbildningens förutsättningarna. Fokus för studien är hur verksamhetschefer och rektorer ser på kvalitetsarbete i vuxenutbildning. Hela 162 kommuner har gett sin syn på kvalitet och kvalitetsarbete och av dessa beskrivs nio kommuner mer ingående. Rapporten erbjuder en ingående beskrivning av verksamhetsföreträdarnas tankar om kvalitetsarbete i praktiken. Samtidigt presenteras en reflektion kring granskningssamhällets framfart och vad det har inneburit i vuxenutbildning som är det utbildningsområde med högst grad av privatisering. Vuxenutbildningens heterogenitet och stora skillnader mellan kommunernas möjligheter att bedriva vuxenutbildning är två andra viktiga områden. Sist men inte minst är det också viktigt att ställa sig frågan vad som händer med verksamheten om den studerande ses som en kund. Författarna argumenterar för att det finns stora begränsningar med att se utbildning som en tjänst eller produkt där den studerande är kund. Istället måste utbildning förstås som en tredje kategori där ett gemensamt kunskapande är centralt.encell

Det har hänt något med de äldre i befolkningen. De är inte gamla längre utan bara lite mer erfarna. När nu den stora gruppen 40-talister går i pension så blir det mycket tydligt att det här med att vara pensionär, enligt den gamla föreställningen om hur en pensionär ska vara, inte riktigt stämmer med självbilden. Dagens pensionärer är ju pigga, aktiva och vana att ta för sig. De som har förmånen att vara friska i alla fall, och den här boken handlar om denna grupp. Den här boken är tänkt som inspiration till att reflektera över sin syn på aktivt åldrande utifrån nya perspektiv. Utgångspunkten är att arbetsglädje, livslust och innovativa individuella lösningar redan är en del av många människors liv. Boken presenterar ett antal berättelser som alla har sin egen karaktär. Tillsammans utgör de ett kollage av berättelser om aktivt åldrande som utgör en bra start för ett samtal kring hur du hittar den väg som passar just dig.

Om samverkan är svaret vad är då egentligen frågan? Begreppet samverkan används ofta i positiv betydelse men ett stort fokus på samverkan kan också ses som en indikation på att det finns ett underliggande problem. Samverkan är det magiska ordet som ska öppna ett lärosätes dörr till samhället och släppa ut den rikedom som gömmer sig där i. Men vem var det som låste dörren i första hand? Den kanske är öppen om du känner på handtaget.Ett problem handlar om att samverkan är ett paraplybegrepp där det ingår en hel del olika aktiviteter och processer. Ett annat problem är att vi vet ganska lite om samverkan ur forskare och lärares perspektiv. Tidigare studier har inriktat sig på enskilda samverkansaktiviteter och ofta utgått enbart från befintlig statistik som underlag. En stor studie som vände sig direkt till forskare och lärare genomfördes för snart tio år men sedan dess har den ökade styrningen med prestationsbaserade fördelningsmodeller ökat konkurrensen inom akademin. Det pågår en förändring av det akademiska landskapet där värden som likvärdighet, mångfald och innovation är hotade. Nuvarande belöningssystem sägs till och med motverka samverkan, bland annat eftersom populärvetenskap inte är meritgrundande.Det behövs mer kunskap kring lärosätets syn på samverkan och den här rapporten är ett bidrag på detta område. Materialet som behandlas i texten är resultatet av en intervjustudie med 16 forskningsledare från olika vetenskapliga områden vid Högskolan i Jönköping. Det finns framför allt två centrala bidrag: en empirinära beskrivning av synen på samverkan och en modell för samverkanszoner.EN EMPIRINÄRA BESKRIVNING AV SYNEN PÅ SAMVERKAN Beskrivningen av samverkan utifrån intervjumaterialet skapar en exposé över olika betydelser av samverkan. Intervjustudien med forskningsledare presenteras i en omfattande empirisk redogörelse över anställdas uppfattningar, aktiviteter och erfarenheter inom området samverkan. Här blir det tydligt att samverkan är kontextuellt och socialt bestämt.EN MODELL FÖR SAMVERKANSZONERModellen illustrerar tre huvudsakliga zoner där möten för samverkan kan ske: inomvetenskaplig zon, flervetenskaplig zon och tvärsektoriell zon. Dessa zoner kan ha en intra- eller interorganisatorisk karaktär, det vill säga att det kan röra sig om möten inom den egna organisationen eller mellan olika organisationer. Denna modell ger en ökad förståelse för forskares och lärares samverkan för kunskapsutveckling och lärande.En slutsats i den här rapporten är att samverkan, som den beskrivs i det omgivande samhället, har ett mycket snävare fokus än samverkan som den beskrivs av forskare och lärare. Anledningen kan vara att det krävs en bredare ansats vid lärosätet för att kunna möta det omgivande samhällets olika krav. En diskussion om högskolemässighet (scholarship of teaching and learning), det vill säga att integrera undervisning, praktisk kunskap, tillämpning och forskning som en helhet, kan öka förståelsen kring varför forskare och lärare har denna bredare bild och samtidigt ge vägledning för lärosätets interna förbättringsarbete.

Livet består av små ögonblick. Dessa ögonblick är som snöflingor, unika och flyktiga. Några fryser sig fast ett längre tag och bildar mönster, men de flesta yr förbi och smälter bort. Den här boken innehåller en samling ögonblick, en kollektion av minnen.Sagor om mormor handlar om en av alla sagolika kvinnor från norra Norrland. Mormors liv var inte märkvärdigt om man ser på yttre tecken som status och makt i samhället, men det var något magiskt med hennes närvaro som lyste upp tillvaron.I boken varvas berättelsen om en mormor med allmängiltiga funderingar. Det är ett försök att se världen genom en annan människas ögon vilket växer till en insikt om att det aldrig är fullt möjligt.Storyweb Sweden ABwww.storyweb.se