Charlotte Lautmann – författare

Himlaspelet - en väg som till himla bär- av Rune LIndström spelades första gången 1941 i Leksand - ett av Sveriges äldsta spel som fortfarande sätts upp - lika aktuell då som nu. Det skrevs under andra världskriget i protest mot nazismen. Spelet handlar om Mats som förlorat sin Marit som blivit oskyldigt dömd och bränd på bål för häxeri. Han beger sig ut "på den väg som till himla bär" för att söka sin Marit och ställa Gud till svars. I boken finns kommentarer och historik samt bilder från föreställningarna 2016-2018

Farfars Båtar 1867-1993 - från kalkskutor till bilfärjor - tre generationer Myrsten med Slite som hemmahamn - är en uppföljning av Farfars Rötter. Den handlar om processen från segel, ånga och motor, från lastfartyg till färjetrafik. först ut är Johan Niclas Myrsten. Han har som mål att utöka Gotlands handelsflotta så mycket som möjligt. Hans son, Gustaf Myrsten satsar på ångan och bildar med sin bror och hustru och morbror Rederi Ab Volo. Gustafs son Carl Bertil bildar Rederi AB Slite,överger lastfartygen och drar igång färjetrafik till Åland med tre av sina syskon. Trafiken blev sedan en del av Vikinglinjen fram till 1993. Sagt om Farfars Båtar Nu släpper Charlotte sin andra bok om familjens sjöfartshistoria som tar sin början 1867 i Slite på Gotland och sträcker sig till konkursen 1993. Otroligt roligt med dessa fantastiska framgångssagor i familjen, men jag man slås av hur mycket motgångar, fallgropar och konkurser det funnits genom århundradena. En naturlig del av entreprenörsskapet helt enkelt, resan är ofta viktigare än resultatet och en krasch kan betyda början på något nytt (Richard L)

Leksands Prostgård var en medelpunkt i socknen. I boken finns berättelser och historik samt ny kunskap om det som är Sveriges historia fram till 1862. Det är först då som våra socknar/kommuner delas upp. Bebyggelsen kring de kyrkliga byggnaderna är riksintressant bebyggelsemiljö och en del av prostgårdens gamla åkrar finns ännu kvar i kyrkans ägo. Källmaterialet utgörs í huvudsak av syneprotokoll och bouppteckningar. Texten kompletteras med bilder och faktarutor. Charlotte Lautmann har en bakgrund som journalist/fotograf och kulturgeograf. Hennes böcker kännetecknas av en pedagogisk formgivning. Biskop Mikael Mogren skriver i förordet bland annat att "boken lyfter fram ett lokalt exempel på hur det gamla Sverige fungerade. Kyrkan är nutidens grund och i Leksand är prostgården en levande miljö".

Charlotte Lautmann ger nu ut ytterligare en bok på temat ”farfar”. Den här gången är det familjen Myrstens fastighet i Slite på Gotland som presenteras. Ett par års sökande i olika arkiv, inte minst det privata som finns i husets skrymslen och vrår, ligger bakom ”Farfars Hus”. Fastighetens historia börjar 1780 med Carl Niclas Fåhræus som genom gifte med Greta Caisa Sturtzenbecker blir ägare till den utbrutna tomtmarken i det som i dag är centrala Slite. Huset har spelat en central roll under årens lopp som gästgiveri, inte minst vid celebra besök, ryssarnas belägring av Gotland 1808, Krimkriget 1854… och under Johan Niclas Myrstens ägotid även som krog. Huset är också navet för den sjöfartsnäring som tre generationer Myrsten ägnat sig åt. Gården som den ser ut idag kan dateras från 1840. Dåvarande ägaren Wilhelm Grubb utvidgade den smala tomten genom ett markbyte och rev de första trähusen som låg endast sex meter från stenhuset. Ägarfamiljen Myrsten har varit engagerade i samhällets utveckling och under processen av att få till en kyrka i samhället erbjöd man lokaler i magasin/lada – där kunde även brandbilen få en plats! Ett annat fynd är en mängd av skelett/likfynd i fastighetens närhet – där kontakt med Gotlands museum finns.