Zen har beskrivits som den största "icke-religionen" i världen. Som en helt kinesisk uppfinning har zen utvecklats till ett sätt att leva för de fria andar som inser att livet är allt och ingenting. Zen talar är en tecknad bearbetning av utdrag från olika tidiga zenbuddhistiska klassiker. Insamlade och populariserade av den berömde kinesiske tecknaren Tsai Chih Chung, innnehåller boken över 100 zenhistorier (koan) för dagens läsare och blåser liv i zens anda och filosofi. I dessa historier yppas det dagliga livets gåtfulla charm och andliga skönhet och frid. Varje stycke berättas i underbart tecknade serier, med en text som är oförskämt humoristisk och samtidigt fylld med visdom. Zens lära har aldrig presenterats på ett sådant rakt och begripligt sätt. Genom århundraden har zen haft ett enormt inflytande på kinesisk tanke, vilket speglas i konsten, litteraturen, religionen och i det dagliga livet.

Som den mest kände av de daoistiska författare vars historiska existens kan bekräftas (forskarna är inte säkra på Laozi), omhuldar Zhuangzi särskilt den spontana attityden till livet: glöm förutfattade meningar, intellektuellt debatterande och ävlan, uppmanar han, och lyssna till "naturens musik". En särskild sorts frihet följer av att höra den musiken. Tillsammans med de texter man tillskriver Laozi, bidrog Zhuangzi till ett alternativt filosofiskt ideal som hade lika stort inflytande på den kinesiska kulturen som konfucianismen. Genom århundradena har denna klassiska daoism påverkat många aspekter av kinesiskt liv, såsom bildkonst, litteratur, den senare daoistiska religionen och stridskonst. Den hade en särskilt stark verkan på zenbuddhismen.

I LaoZi talar stiftar vi bekantskap med den store tänkare vars läror ligger till grund för Taoismen. Tillsammans med konfucianismen kom taoismen att bli en oerhört inflytelserik och betydelsefull filosofi i den kinesiska kulturen. Med hjälp av träffande teckningar åskådliggör tecknaren de ibland abstrakta tankesätt LaoZi efterlämnade. Som vattendroppar urholkar den hårda stenen sticker LaoZi hål på den mest uppblåste härskare och vänder upp och ner på många av det moderna samhällets självklara sanningar. Själv fördömer LaoZi den desperata jakten på lycka, något som i allt högre grad präglar vår samtid, och visar hur mänsklig fåfänga leder till elände. LaoZi skulle säga att dagens kaos beror på att vi slutat att leva i enlighet med vår natur. Men han ger samtidigt en fingervisning om hur vi ska leva för att kunna färdas längs den rätta vägen - Tao.

Från 1000-talet var boken den främsta av de sju centrala texter som krävdes för en militär examen. I Japan studerades den flitigt in i sen tid av den mäktiga samuraikasten, liksom i Vietnam, och under det tidiga 1900-talet blev sovjetiska rådgivare förbluffade över att deras kommunistiska kolleger, inklusive Mao Zedong och den framstående marskalk Zhu De, analyserade och praktiserade dess regler. I dag är det företagsledare i Östasien, Europa och Nordamerika som drar nytta av att studera boken när de lägger upp sin affärsstrategi på de alltmer konkurrensutsatta och globaliserade marknaderna. Hur ska man förklara detta? Hur kunde principer som Sunzi lade fram för så länge sedan i en helt annan kulturell miljö bli värdefulla och relevanta för 2000-talet? En hastig blick på någon av historierna avslöjar hemligheten. Men det är en sak att se, en annan att verkligen förstå och tillämpa de kunskaper som Sunzi meddelar.

Zen har beskrivits som den största "icke-religionen" i världen. Som en helt kinesisk uppfinning har zen utvecklats till ett sätt att leva för de fria andar som inser att livet är allt och ingenting. Zen talar är en tecknad bearbetning av utdrag från olika tidiga zenbuddhistiska klassiker. Insamlade och populariserade av den berömde kinesiske tecknaren Tsai Chih Chung, innnehåller boken över 100 zenhistorier (koan) för dagens läsare och blåser liv i zens anda och filosofi. I dessa historier yppas det dagliga livets gåtfulla charm och andliga skönhet och frid. Varje stycke berättas i underbart tecknade serier, med en text som är oförskämt humoristisk och samtidigt fylld med visdom. Zens lära har aldrig presenterats på ett sådant rakt och begripligt sätt. Genom århundraden har zen haft ett enormt inflytande på kinesisk tanke, vilket speglas i konsten, litteraturen, religionen och i det dagliga livet.

Som den mest kände av de daoistiska författare vars historiska existens kan bekräftas (forskarna är inte säkra på Laozi), omhuldar Zhuangzi särskilt den spontana attityden till livet: glöm förutfattade meningar, intellektuellt debatterande och ävlan, uppmanar han, och lyssna till "naturens musik". En särskild sorts frihet följer av att höra den musiken. Tillsammans med de texter man tillskriver Laozi, bidrog Zhuangzi till ett alternativt filosofiskt ideal som hade lika stort inflytande på den kinesiska kulturen som konfucianismen. Genom århundradena har denna klassiska daoism påverkat många aspekter av kinesiskt liv, såsom bildkonst, litteratur, den senare daoistiska religionen och stridskonst. Den hade en särskilt stark verkan på zenbuddhismen.

I LaoZi talar stiftar vi bekantskap med den store tänkare vars läror ligger till grund för Taoismen. Tillsammans med konfucianismen kom taoismen att bli en oerhört inflytelserik och betydelsefull filosofi i den kinesiska kulturen. Med hjälp av träffande teckningar åskådliggör tecknaren de ibland abstrakta tankesätt LaoZi efterlämnade. Som vattendroppar urholkar den hårda stenen sticker LaoZi hål på den mest uppblåste härskare och vänder upp och ner på många av det moderna samhällets självklara sanningar. Själv fördömer LaoZi den desperata jakten på lycka, något som i allt högre grad präglar vår samtid, och visar hur mänsklig fåfänga leder till elände. LaoZi skulle säga att dagens kaos beror på att vi slutat att leva i enlighet med vår natur. Men han ger samtidigt en fingervisning om hur vi ska leva för att kunna färdas längs den rätta vägen - Tao.

Från 1000-talet var boken den främsta av de sju centrala texter som krävdes för en militär examen. I Japan studerades den flitigt in i sen tid av den mäktiga samuraikasten, liksom i Vietnam, och under det tidiga 1900-talet blev sovjetiska rådgivare förbluffade över att deras kommunistiska kolleger, inklusive Mao Zedong och den framstående marskalk Zhu De, analyserade och praktiserade dess regler. I dag är det företagsledare i Östasien, Europa och Nordamerika som drar nytta av att studera boken när de lägger upp sin affärsstrategi på de alltmer konkurrensutsatta och globaliserade marknaderna. Hur ska man förklara detta? Hur kunde principer som Sunzi lade fram för så länge sedan i en helt annan kulturell miljö bli värdefulla och relevanta för 2000-talet? En hastig blick på någon av historierna avslöjar hemligheten. Men det är en sak att se, en annan att verkligen förstå och tillämpa de kunskaper som Sunzi meddelar.