Christer Eriksson – författare

"Dagar är knutpunkter för nya

dagar.

Sitt inte i träd

som aldrig vissnar eller blommar.

Notera färg på kolapapper.

Det vanliga framför ovanliga.

Småsaker före storsaker.

Duka upp marken. Runda udden.

Ha alltid jord i ögonen!"

Observatörens dagbok från 1977 är Christer Erikssons debut.

"Och därborta finns grönt vid skogskanten

En remsa bakom fältet i ögat

Solen försvinner i rapsåkern

Förövrigt är allt gult förutom vägen som är violett med intarsia schatterad i bränd umbra

Här finns jag i en tid över ett landskap jag just nu eller senare ska lämna ett hål i

Eller rättare sagt ska jag krypa ut hålet jag bär med mig

Det ser ut som min kropp men har ingen färg eller substans"Christer Eriksson debuterade 1977 med Observatörens dagbok. Går i dag är hans andra samling.

Vaknar Ett barn gråter i min vita vägg bakom ungefär 2 940 böcker (V. Ekelund astronomi geologi antiken W. Ljungquist antroposofi religion filosofi mykologi biologi L. Ahlin språk mytologi poesi skönlitteratur mm) Kakelugnen är ännu varm I askan är sammansjunken glöd som när någon är mätt Barnet slutar gråta Jag håller händerna på kakelugnens varma bröst för att hålla på något varmt som en feberhet pannaChrister Eriksson debuterade 1977 med Observatörens dagbok. Privata essäer är hans tredje samling.

Harry Andersson står i en tidningskiosk någonstans i centrala Stockholm. Han har sin tillvaro bland de olycksbådande svarta rubrikerna om våld och brott. De ropar till honom att han är en anonym, en osynlig, att han inte lever.I Harry talar också andra röster, stränga och obevekliga. Röster ur en barndom som blivit en härva av minnen, ochtomrum efter otillåtna, bortskurna minnen. Han är vilse i sinbiografi.Han börjar planera sina mord.Christer Eriksson debuterade 1977 med diktsamlingen Observatörens dagbok. Harry, det som skiljer oss åt är ett hårstrå var hans romandebut.

Bruno är en ung man i en förstad till femtiotalets Stockholm. Han är annorlunda, betraktas som halvt otillräknelig och oduglig av omgivningen. Bruno lider av ett slags språklig förlamning, i skräck för att ingen ändå kan förstå honom. Hans längtan efter att uttrycka sin kaotiska inre värld driver honom till svåra handlingar: han fångar fåglar, plågar dem eller stänger dem inne i en hemlig bur där de slutligen måste dö. Och Bruno är pyroman, han antänder skjul och bodar i faderns trädgårdsmästeri, driven av en lust att rasera allt instängt som också håller honom fängslad. I den vilda elden finner han en hastig, extatisk och förtvivlad frihet.

En vinterdag vid sekelskiftet sitter den italienske fysikern Guglielmo Marconi i en insnöad stuga i Newfoundland, framför ett bord belamrat med egendomliga apparater. Han ska för första gången i historien sända ett trådlöst telegrafiskt meddelande över Atlanten till en mottagare i Europa luften ska fyllas av S.Christer Eriksson debuterade 1977 med Observatörens dagbok.

Genom tröjans maskor ser han havet är en berättelse om två skeden i en mans liv, och de osynliga rottrådarna mellan dem. Om sjömanssonen som förlorar sin far till havet och som sätter sitt hopp om befrielse till detta hav som han aldrig har sett, men som han vet ska finnas bortom den djupa skogen som omringar hans barndomsvärld. Pojken ger sig av för att finna havet, och han får betala ett mycket högt pris.Christer Eriksson debuterade 1977 med Observatörens dagbok.

Hängd är en berättelse om brott och straff i Stockholms undre värld och följer Jacob Guntlack på hans dramatiska odyssé land och rike runt som tjuv, bedragare och fredlös i 1700-talets Sverige, när nöden och fattigdomen var som störst. Romanen bygger på Guntlacks minnesanteckningar som han skrev under sin långa fängelsevistelse, i väntan på golgatavandringen längs Götgatan ut till den väntande galgen där han hängdes 1771.Christer Eriksson debuterade 1977 med Observatörens dagbok.

Mannen heter Larsson, kort och gott. Ett förnamn vore en blotta. Han är huvudperson i den här romanen, men inte i sitt eget liv. Han undervisar i statistik på universitetet, hans tillvaro består av enkla rutiner. Egentligen saknar Larsson minnen, han saknar ett förflutet, och vill inte bli störd. Men störd blir han: av en bekant som skriver på en roman om en charlatan vid Gustav den tredjes hov. Och av den rödhåriga kvinnan som en dag oombedd slår sig ner vid hans bord i universitetets matsal.Christer Eriksson debuterade 1977 med Observatörens dagbok.

När man ser en ko i hagen konstaterar man att det är en ko man betraktar. Om en slaktare kommer och styckar kon och sprider ut delarna: är då dessa delar en ko, eller är de stycken av kött? Om det är stycken av kött var i så fall finns kon?Christer Eriksson debuterade 1977 med Observatörens dagbok.

Hur man slår ihjäl ett piano är varken en roman, novell, essä eller bruksanvisning. Den är bara en text redovisande ett tillstånd. Bokens kärna är Kärlek. Eller Ondska. Mellan Kärlek och Ondska finns Minnet, som söker sig fram och tillbaka i tiden efter en form att ta gestalt i.Christer Eriksson debuterade 1977 med Observatörens dagbok.

Klösande börda är ett försök till att skriva en karta över några människors mentala tillstånd. Man kan säga att den i grunden handlar om Ondskan, Minnet och Kärleken, denna trogna treenighet.Christer Eriksson debuterade 1977 med Observatörens dagbok.

Han hade mött henne redan som sextonåring, när han arbetat som murbyggare. Trots att hon var tio år äldre sökte hon Hullers sällskap, och de kom att mötas i en skör gemenskap som flera år senare skulle återförena dem för livet.Minna. Hon skrev, hade orden i sin hand, liksom den verklighet hon och Huller levde i. Huller formades till den tystlåtne, han behöll sina tankar för sig själv.Så hade hon långsamt lämnat Huller, bit för bit. Nu är hon borta sedan många år och Huller har drabbats av livsleda. Han bestämmer sig för att hänga sig i ett träd i skogen, men eftersom han har glömt att ta med sig något att stå på avbryter han självmordet. Han inser att det återstår en del för honom att uträtta och påbörjar en resa bakåt i tiden, som blir en stilla men brutal uppgörelse med det förflutna.Christer Eriksson debuterade 1977 med Observatörens dagbok.

Gunvor Andersson är redaktör. På en förlagsfest bli hon bekant med den något osällskaplige och socialt handikappade revisorn Tore Grinder. Kärlek uppstår. Gunvor är den sexuellt nyfikna och Tore en i det avseendet oerfaren och minst sagt konventionell person som Gunvor med en viss hunger tar sig an. Tores passion är siffror som avgränsar honom likt ett staket. Under Gunvors vägledning upptäcker han sig själv och de livslögner som präglat honom sedan barndomen. Skuggorna är en mångbottnad, allvarlig, humoristisk och insiktsfull roman om kärlek, sex, svek och de skuggor vi lever med. Mer än det kan inte sägas utan att avslöja en spännande, intrikat handling.

Christer Eriksson (f. 1943) har gett ut ett tiotal romaner och belönats bl.a. med Svenska Dagbladets litteraturpris (1986), Litteraturfrämjandets Stora Romanpris (1991), Svenska Akademiens Doblougska priset (1997) och Samfundet De Nios pris (2008).