Genom att skriva i skolans olika ämnen nås ett mer övergripande samhälleligt och medborgligt mål att kunna uttrycka olika ståndpunkter i aktuella samhällsfrågor. I SO-ämnenas kursplaner är förväntningarna på elevers skrivförmåga högt ställda. Eleverna ska till exempel kunna diskutera, beskriva och argumentera i mötet med ett ämnesinnehåll. I avhandlingen I skrivandets spår. Elever skriver i SO ställs frågor i syfte att beskriva och förstå vad som utmärker skrivandet i SO i en årskurs 7. Studien utgör ett kunskapsbidrag om elevers skrivande i SO. Utifrån ett omfattande och varierat empiriskt material analyseras vad, varför och hur eleverna skriver i SO. Det komplexa skrivandet undersöks utifrån en vidgad syn på skrivande och utifrån en teoretisk och analytisk förståelse av skrivande som en social praktik. Resultaten understryker bland annat vikten av att i undervisningen använda skrivande för att skapa utrymme för reflekterande möten med ett ämnesinnehåll. Utrymmet för ett mer varierat bruk av skrivhandlingar och betydelseskapande resurser begränsas av skrivandets strategiska inriktning. I avhandlingen diskuteras möjligheter att använda skrivande på ett sätt som inte i så hög grad begränsas av skolans målstyrning utan öppnar upp för ämnesfördjupning, reflektion och demokratiskt samhällsdeltagande.

Genom att skriva i skolans olika ämnen nås ett mer övergripande samhälleligt och medborgligt mål att kunna uttrycka olika ståndpunkter i aktuella samhällsfrågor. I SO-ämnenas kursplaner är förväntningarna på elevers skrivförmåga högt ställda. Eleverna ska till exempel kunna diskutera, beskriva och argumentera i mötet med ett ämnesinnehåll. I avhandlingen I skrivandets spår. Elever skriver i SO ställs frågor i syfte att beskriva och förstå vad som utmärker skrivandet i SO i en årskurs 7. Studien utgör ett kunskapsbidrag om elevers skrivande i SO. Utifrån ett omfattande och varierat empiriskt material analyseras vad, varför och hur eleverna skriver i SO. Det komplexa skrivandet undersöks utifrån en vidgad syn på skrivande och utifrån en teoretisk och analytisk förståelse av skrivande som en social praktik. Resultaten understryker bland annat vikten av att i undervisningen använda skrivande för att skapa utrymme för reflekterande möten med ett ämnesinnehåll. Utrymmet för ett mer varierat bruk av skrivhandlingar och betydelseskapande resurser begränsas av skrivandets strategiska inriktning. I avhandlingen diskuteras möjligheter att använda skrivande på ett sätt som inte i så hög grad begränsas av skolans målstyrning utan öppnar upp för ämnesfördjupning, reflektion och demokratiskt samhällsdeltagande.