Dan Fränkel – författare

Slutet av sextiotalet. En brytningstid i ett Sverige som står med ena benet rotat i bondesamhället och beredskapsåren och med det andra berett att ta klivet ut i den moderna tiden. Gamla värderingar och traditioner ställs på huvudet och för en hel ungdomsgeneration är protesterna mot Vietnamkriget symbolen för denna rörelse. Året är 1967 och Henrik tar studenten, den sista årskullen i det gamla gymnasiet med studentexamen på riktigt. Han träffar Katja Karlsson, dotter till den kände fotografen och författaren Kåkå och själv känd från teve och pappans böcker. Tillsammans och med stöd av Kåkå möter de den nya tiden. De engagerar sig i FNL-rörelsen och blir misshandlade av poliser i en Vietnamdemonstration. På en semesterresa till Tjeckoslovakien upplever de den sovjetiska invasionen av landet. Kårhusockupationen, almstriden och de vilda strejkerna i gruvstrejkens kölvatten är andra händelser som virvlar förbi i den allt snabbare förändrade omvärlden. Det finns dock även en annan sida av den nya tiden. Alla klarar inte mötet med den, några går bokstavligt och bildligt under. Genom hela boken bär Henrik på en sorg efter de tragiska händelser som drabbat hans äldsta väninna, Siw-Inger. Detta är berättelsen om ett Sverige i förvandling och om händelser som kom att prägla den stora efterkrigsgenerationen, och därmed också hela det svenska samhället för lång tid framåt. Det är också historien om tre fäder som på olika sätt sviker sina barn. Dan Fränkel är född 1948, vilket innebär att han, i likhet med bokens huvudpersoner, var ung under de stormiga åren i slutet av sextiotalet. Han har tidigare gett ut två fackböcker om management, Råd med kompetens och Ledning handlar om människor. Intervju med författaren: https://www.vulkanmedia.se/forfattarintervjuer/pytt-i-panna-over-ett-avslutat-sextiotal-av-dan-frankel/

Brevbärarens sista möte är en thriller om agenter och kärlek i det kalla krigets skuggvärld. Handlingen, som utspelar sig i början av 70-talet, rör sig mellan Stockholms unga vänsterkretsar, Östberlin, det slutna Albanien och underrättelsetjänsterna i Stockholm, DDR och USA. Boken bygger på ett verkligt fall, brevbäraren Bosse Janssons mystiska försvinnande 1976. Fallet har omtalats många gånger, bland annat i P1-dokumentären ”Brevbäraren som försvann” från 2013.  Bosse Jansson var aktiv i den marxist-leninistiska vänstern under sjuttiotalet och många tror att hans försvinnande har med politik att göra. Författaren kände själv Jansson från den tiden och har gjort en del efterforskningar. Boken ska ses som en fantasi om vad som kan ha hänt men den är långt ifrån orimlig. Karaktären Robert Hansson är i stort sett byggd på vad som kommit fram om Bosse Jansson och hans liv och man kan säga att historien gör luckorna och frågetecknen begripliga. Även författarens förra bok, ”Pyttipanna över ett avslutat sextiotal” behandlar ungdomars politiska radikalisering i början av sjuttiotalet. Böckerna är en del av ett fortgående projekt att utforska denna tid och hur den förändrade Sverige.