Daniel Ahlgren – författare

Daniel Ahlgrens nya seriealbum Krympande utsikter. Varje gång Daniel Ahlgren släpper ett nytt album är det som om serievärlden måste utlysa paus och kontrollera sina upphängningspunkter. Se efter om fästena i berättandets grunder fortfarande håller. Kolla om satiren har kvar sina basackord, om realismen sitter kvar i orubbat bo. Vad ska komma denna gång? Med sina tidiga album räknas Ahlgren som en av skaparna av den berömda svenska diskbänksrealismen som seriegenre - dit hör till exempel The girl who never fick nån post och Advent - serier med en genial känsla för hur livet byggs upp av samma evigt undanglidande frustrationer. Med albumet Ett liv utan superkrafter är väl inte värt att leva? bytte han inriktning och började berätta om svenska ungdomar som går superhjälteprogrammet på gymnasiet. Fortfarande gäller yppersta konkretion, men i en annan ram: underhållningsindustrins fantasi om hjältar med superförmågor förverkligas här och nu, mitt ibland oss, med både uppruskande och förödande effekt. Det nya albumet har en radikalt ny inriktning. Här kommer en kvinnoversion av Franz Kafkas novell Förvandlingen! Det handlar om Naima som är ute på stan tillsammans med sin man Stefan. Trottoaren fram kommer en galning med skjutvapen, utklädd till clown. Han hinner avlossa många livsfarliga skott innan det hela är över. Naima och Stefan hade mycket väl kunnat bli träffade, men det som hänt är istället att Naima tvärt har krympt. På oklart vis har hon blivit liten som en Barbie-docka, ja till och med något mindre. Under de närmast följande månaderna kämpar hon och Stefan för att få en lösning på problemet. Hur ska hon återfå sin normala storlek? Det blir besök hos terapeuter, läkare och andra experter Alla menar att det är psykosomatiskt, att Naima måste komma till rätta med sin självkänsla. Men är det så? Kanske beror förminskningen på något helt annat. Hur slutar det? Återfår Naima sitt rätta format? Ibland önskar man att man kunde få spojla i en presen­tationstext. Men det får man inte. Ahlgren har sedan debuten 1993 gett ut mer än 20 seriealbum, inledningsvis av självbiografisk karaktär, senare mer vardagsrealistiska som exempelvis den Urhundenbelönade För fin för denna världen, uppföljaren The girl who never fick nån post och Ropa på Ulrik, men också utflykter i mer drömlik surrealism, som i boken Supertråken. Kronan på verket måste dock sägas vara superhjälteeposet SH3, vars första del, Ett liv utan superkrafter är väl inte värt att leva? gavs ut 2007 och följdes av ytterligare fem volymer. Krympande utsikter av Daniel Ahlgren. ISBN 978-91-7742-614-1. Högkvalitetspapper, sydda ark, mjuka pärmar. 80 sidor.

En ny svensk serietidning ser dagens ljus! En spännande mix av äventyr, mysterier, skräck och humor av såväl svenska som utländska serieskapare; rutinerade proffs och entusiastiska nykomlingar.

Vi får veta vad som hände en kväll på den nu igenvuxna genvägen. Vi bevittnar hur en skolpjäs saboteras av dålig regi och inkompetenta klasskamrater. Dessutom: En skogsutflykt som skulle bli så rolig blir bara sådär, en sommardag är varm och äcklig. Men allt är inte hemskt! Nejdå, det finns bra saker också (en katt). Trogna läsare återser en och annan bekant. Till och med författaren själv dyker upp. Allt detta och mer därtill finner vi i detta nya oemotståndliga album från Ahlgrens geniala ritstift.

Det hela börjar en tidig vårdag, när Alfamannen och de andra i Djurens Hjältar rekognoscerar inför en fritagningsaktion mot en minkfarm. Eller börjar det redan när Alfamannen var liten och patrullerade den sydsvenska landsbygden som ALFAPOJKEN?

Klart är i alla fall att något har ändrats vid en kritisk tidpunkt, en förändring vars effekter sprider sig som ringar på vattnet genom årtusendena med förödande konsekvenser, inte bara för Alfamannen utan även för ATOMIKA, KANINMANNEN och MORGONDAGENS HJÄLTAR!

IGÅR, IDAG OCH IMORGON BLIR ALDRIG MER SOM FÖRR samlar för första gången samtliga titlar i den mest storslagna crossovern i svensk seriehistoria. Med hjälp av tecknarna Hedvig Häggman-Sund, Joakim Gunnarsson, Lars Krantz, Jimmy Wallin och Li Österberg tar manus­författaren Daniel Ahlgren med läsaren på en formidabel tour de force genom sitt hyllade superhjälteuniversum.

Den här boken är helt fristående från de tidigare böckerna om SH?3 och utgör därför en utmärkt startpunkt för nya läsare!

The girl who never fick nån post (seriealbum). Daniel Ahlgren är en ny fixstjärna på den svenska seriehimlen. Han har på mindre än tio år skapat en lång rad strålande album. Han tecknar i en stil som han är ganska ensam om, det är realism, vardagsrealism, Sverige-just-nu, han har en genial känsla för små detaljer, mungipor, kroppshållningar, gester, och en fantastiskt skarp blick för vardagligt underliga småknäppa beteenden, småttiga vardagsfrustrationer, vilsna funderingar om futiliteter precis allt det där som i så hög grad upptar vår vardag utan att vi särskilt ofta reflekterar över det. Men Daniel Ahlgren relekterar, han ser, han lägger märke till just det där lilla, och fångar in det i sina serier och effekten blir ofta mycket komisk, ibland rent absurd, ibland mer stillsamt rolig.

Ett nytt seriemästerverk av Daniel Ahlgren: Supertråken. Denna gång är det inte ett traditionellt seriealbum utan en tecknad serie-roman, 256 sidor, en bild per sida, tecknad i Ahlgrens vardagsrealistiska manér, med hans skickligt inprickade igenkänningsdetaljer, hans dråpliga vardagshumor och hans formidabla känsla för vardagens mest lunkiga glåmiga dumfåniga sidor.

Hans nya album Advent är ännu en humoristisk skildring av tillvaron i det vardagliga funderingsperspektivet. Det handlar om Matilda dagarna före jul när hon grunnar över om julen är jobbig eller inte. Hon går på kafé med en kompis och de hamnar i en kontemplativ diskussion om att det är en väldig skillnad mellan att vara född tidigt eller sent på året. Om man är född tidigt på året får man leka och vara barn längre innan man måste börja skolan. Det kan skilja ett helt år! Fatta va orättvist!!! Och sen rullar no-action-händelserna på ända fram till julafton.

Seriealbum. Monika besöker sin barndoms sommarställe där hon inte hade någon att leka med förutom den udda grannpojken Ulrik. Hon minns att hon aldrig kom vidare bra överens med honom. Nu har åren gått och hon återser Ulrik som vuxen. Han har blivit en riktig nörd, avancerad i sina specialintressen science fiction och superhjälteserier men annars allmänt bortkommen och hjärtskärande ensam. Mötet mellan Monika och Ulrik är gripande i sin välavvägda enkla tragik. Ahlgren visar återigen vilken kännarblick han har för de dolda laddningarna i det banala, för det småsorgliga i helt vanlig vardag.

Daniel Ahlgrens nya seriealbum är något så ovanligt som en berättelse om svenska superhjältar. Huvudpersonerna är några ungdomar som av olika anledningar begåvats med superkrafter och nu går superhjälteprogrammet på en svensk gymnasieskola.

Daniel Ahlgren: Jag gråter bara i andra dimensioner (vol 2, SH3). Detta är en fristående fortsättning på Ett liv utan superkrafter är väl inte värt att leva? Alfamannen är seriens huvudperson. Han är seriösare än de övriga eleverna på superhjälteprogrammet, och han retar sig på att de andra tycker att han är präktig. De verkar inte riktigt förstå att det faktiskt medför ett stort ansvar, att det är ett kall att ha superkrafter och att man absolut måste använda sina superkrafter till brottsbekämpning och till att hjälpa andra. Huvudkomplikationen i årets album är att flera flickor på skolan plötsligt har blivit oförklarligt gravida. Är det kanske så att det går en supersexförbrytare lös på skolan?

Daniel Ahlgrens nya seriealbum om svenska superhjältar: Operation A-barn. Daniel Ahlgren är en av Sveriges främsta serietecknare, flerfaldigt prisbelönad, bland annat med utmärkelsen Urhunden för bästa svenska album. Han slog igenom på 90-talet med självbiografiska serier och blev en av pionjärerna som stadfäste den diskbänksrealistiska självbiografiska serien som genre i Sverige. Bakhåll har publicerat en rad av hans lysande album, det började med The Girl Who Never Fick Nån Post 2002. Men så plötsligt sadlade Ahlgren om och uppfann en ny genial svensk seriegenre (som redan fått efterföljare) ? det handlar om superhjältar i svenska vardagsmiljöer! Rätt mycket diskbänksrealism är det också ? mitt i flygandet och nyttjandet av alla upptänkliga läckra superförmågor. Ahlgrens första superhjältealbum kom på Bakhåll 2007 och hette Ett liv utan superkrafter är väl inte värt att leva? Det andra kom året därpå och hette Jag gråter bara i andra dimensioner. Här lärde vi känna ett persongalleri som redan blivit som gamla vänner, färgstarka personligheter, givetvis udda och märkliga med sina superhjälteegenskaper men också mycket mänskliga i det vardagsnära perspektivet - för vardagsperspektivet skymtar trots allt hela tiden fram och ger berättelserna en så oerhörd närvarokänsla. Huvudpersonerna är ungdomar som går tredje året på superhjälteprogrammet på en svensk gymnasieskola. Här finns till exempel Alfapojken, eller Alfamannen som han föredrar att kallas, han kan flyga och är nästintill osårbar. Liknande krafter har Girl Power, som Alfamannen är olyckligt kär i. Girl Power har en wurm för Kapten Markatta som Alfamannen avskyr. Här finns också Radiohead, han är elastisk, han kan tänja ut sig själv hur långt som helst. Vi möter också Elektricia, Mikropojken, Kaninmannen och andra. Samt de energiska agenterna från IDPE, den interdimensionella polisenheten. När detta album startar har klassen just gått ut gymnasiet. Studentens lyckliga dar är förbi. Nu börjar livet för de nyutexaminerade. Det borde vara glatt, men oj vad eländigt det artar sig. Tjejerna lider av oönskad graviditet allihop och Alfamannen har ställt till det så illa att självmord framstår som den enda utvägen. Vad han inte vet är att situationen i själva verket är mycket, mycket värre än vad han nånsin kunnat föreställa sig, ja TUSEN gånger värre...

Ett nytt album i Daniel Ahlgrens superhjältesvit SH3. Albumet får titeln Passio. Daniel Ahlgren är en av Sveriges främsta serietecknare, mångfaldigt prisbelönad, bland annat med utmärkelsen Urhunden och med Svenska Serieakademins Adamsonstatyett. Han slog igenom på 90-talet med självbiografiska serier och blev en av pionjärerna som stadfäste den diskbänksrealistiska självbiografiska serien som genre i Sverige. Vi lärde oss att snabbt känna igen Ahlgren på hans unika stil, som kännetecknas av en noggrann vardagsrealism, en Sverige-just-nu-känsla, en skarp blick för små detaljer, mungipor, kroppshållningar, gester. Ahlgrens nuvarande produktion handlar om något så ovanligt som svenska superhjältar, ungdomar från superhjälteprogrammet på gymnasiet. I det nya – fjärde – albumet i superhjältesviten, som bär titeln Passio, har antalet parallella universum blivit så stort att de hotar att kollapsa in i varandra. Passionsiglarna (en sorts parasiter som livnär sig på lidande) attackerar nu vår värld. Iglarna har börjat föröka sig explosionsartat. Hittills har alla försök att begränsa beståndet varit mer eller mindre misslyckade. Radiohead, klassens geni på superhjälteprogrammet, är kanske en lösning på spåret. Han vill i alla fall genomföra ett experiment och de övriga superhjältarna tillkallas – Alfamannen, Svenskt Stål, Girl Power, Atomika, Vattumannen, Elektricia och de andra. Dimensionsfönstret öppnas. Iglar rasar in. Kampen inleds... Till de övriga figurerna i detta album hör Döskallen, Morgongåva och Fermona. I det nya albumet möter vi även Wilhelm Reich och William Burroughs - de blir viktiga guider i hanteringen av den mäktiga orgonkraften, det vill säga den universella kraft som enligt Radiohead kan bli det perfekta medlet för att oskadliggöra iglarna. Föregående album i superhjältesviten är Ett liv utan superkrafter är väl inte värt att leva?, Jag gråter bara i andra dimensioner och Operation A-barn. Ahlgren räknas med sina tidiga album (på Bakhåll finns fyra sådana: The girl who never fick nån post, Supertråken, Ropa på Ulrik samt Ensamhetens fort) som en av skaparna av den berömda svenska självbiografiska serien som genre. Med sitt mäktiga vardagssuperhjälteepos är han på god väg att skapa en ny epokbildande ­seriegenre.

Ett nytt album i Daniel Ahlgrens superhjältesvit SH3: Där ute går världen under. Daniel Ahlgren är en av Sveriges mest meriterade serietecknare, tidigare främst förknippad med sina realistiska delvis självbiografiska serier. Hans nuvarande produktion handlar om något så ovanligt som svenska superhjältar, unga kvinnor och män med specialförmågor som gått superhjälteprogrammet på gymnasiet och nu viger sina liv åt avancerad brottsbekämpning - och åt ännu viktigare saker, som att rädda hela universum. De parallella universumen har börjat kollidera in i varandra och förintas. Men i intraversum, mellanrummet mellan alla olika universum, gör Radiohead och de andra på IDPE (=interdimensionella polisenheten) allt för att finna en lösning på det överhängande hotet. Kanske är det Alfamannen som måste gripa in och rädda hela tillvaron från utplåning. Daniel Ahlgren har bland annat tilldelats utmärkelsen Urhunden för bästa seriealbum och Svenska Serieakademins Adamson­statyett för sin seriegärning i stort. Han slog igenom på 90-talet och blev en av pionjärerna som stadfäste den diskbänksrealistiska självbiografiska serien som genre i Sverige. Vi lärde oss att snabbt känna igen Ahlgren på hans unika stil, som kännetecknas av en noggrann vardagsrealism, en Sverige-just-nu-känsla, en skarp blick för små detaljer, mungipor, kroppshållningar, gester. Med sitt mäktiga vardagssuperhjälteepos är han på god väg att skapa en ny epokbildande seriegenre. Daniel Ahlgrens seriealbum Där ute går världen under. ISBN 978-91-7742-487-1. Högkvalitetspapper, sydda ark, mjuka pärmar. 128 sidor.