Desirée Ljungcrantz – författare

"Skrubbsår" är en genusvetenskaplig avhandling om hur hiv som kronisk sjukdom föreställs och erfars i dagens Sverige. Med fokus på känslor och kroppsligheter analyserar Desireé Ljungcrantz samtida hiv-berättelser i populärkulturen och i djupintervjuer med personer som har hiv. Här undersöks hur en hiv-diagnos öppnar upp särskilda erfarenheter och hur hiv blir påtaglig i en mängd situationer i vardagslivet. Författaren synliggör hur hiv-berättelser berör skam och rädsla, där samhällets föreställningar likt vassa gruskorn skrubbar mot hiv-positiva kroppar, skapar skrubbsår. Känslor såsom stolthet och ilska förekommer också, och utgör strategier - ett slags plåster - för att leva ett liv med hiv. Desireé Ljungcrantz poetiska och autofiktiva skrivande skapar kontinuerligt en närhet till hiv, som inte bara utforskas akademiskt, utan gestaltas. Det bjuder in till att uppleva hur det kan vara att bli med hiv. Desireé Ljungcrantz skriver om, forskar och undervisar i genus- och sexualitetsfrågor, normkritik, litteratur, hälsa och hiv vid Linköpings universitet.

Hur är det att leva med hiv i Sverige i dag? Under de 40 år som hiv har varit en känd infektionssjukdom har stora medicinska framsteg gjorts. Men föreställningarna om hiv hos allmänheten har inte för­ändrats lika snabbt. Behovet av uppdaterad information om hur det ser ut i dag är därför stort hos yrkesverksamma inom exempelvis vård, skola och omsorg.I Hiv - medicinska och psykosociala aspekter får läsaren kunskap om de medicinska grunderna vid infektion med hiv, aktuellt forskningsläge, hur infektionen framgångsrikt kan behandlas och hur preventionsarbete kan genomföras. Författarna ger även en fördjupad bild av hur stigmatiseringen av hivinfektion påverkar en individs psykosociala hälsa samt hur bästa möjliga sexuella och reproduktiva hälsa kan uppnås. Boken riktar sig till verksamma inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, skola och civilsamhälle samt till studenter på utbildningar inom dessa områden.

I Patronus tre huvudavsnitt Sonen, Fadern och Farfadern tecknas barndom, vuxenblivande och åldrande som ett sökande efter ett hem, en trygghet, förlåtelse, liv och död. Genom det poetiska språket och rytmen förs läsaren in i sinnliga scener och mikrobiotoper med lager av mystik. Det doftar, det låter, det känns. Via fotnoterna och det associativa skrivandet vecklar berättelsen ut sig. Patronus är en syskonroman till romanen Hyperdulia.