Edgar Platen – författare

Boken är ett resultat av forskningsprogrammet Främlingskap och främmandegöring, som studerat den akademiska undervisningen i litteratur och litteraturhistoria inom lärarutbildningen, grundutbildningar i moderna språk och i litteraturvetenskap. Den övergripande frågan är vad som krävs av litteraturundervisning för att den ska ta vara på och öppna studenterna för skönlitteraturens möjligheter att både göra det egna främmande och ge insikter i det främmande »andra». Syftet är att bidra till kunskapen om hur skönlitteratur används och skulle kunna användas dels i moderna erna språk, där studenterna läser texter på det »främmande» språket, och dels i ämnet litteraturvetenskap, där texter från »främmande» kulturer i mycket hög grad redan är tolkade och översatta såväl språkligt som kulturellt. Hur kan en undervisning som vill utveckla ett akademiskt, nyanserat och framför allt själv reflekterande läsande konkret se ut?

Innehåll: Sigurd Fries, Florornas svenska växtnamn - en spegel av vårt kulturklimat? Phebe Fjellström, Angelica archangelica. Kunskapssystem och symbolspråk kring fjällkvannen. Ingegerd Fries, Litterära växtnamn: symbol, ordlek eller naturbild? Jan Nilsson, Fífa och fífill. Om några nordiska benämningar på Eriophorum, 'tuvull', 'ängsull'. Bengt Odenstedt, Växtnamn i svenska idiom. Gunnar Persson, Fränskivling eller poison pie. Kognitiva aspekter på namngivning av svamp i olika språk. Edgar Platen, Om blommor, människor, kärlek och andra metaforer. Heines klassifikationskritik i "Die Harzreise". Mats Rydén, Växtnamnet förgätmigej i europeiskt perspektiv. Margareta Svahn, Folklig botanik - en gång till. Karin Viklund, Mat och magi. Om forntida människors förhållande till växterna.