Ellinor Skagegård – författare

Fru Värld, som Levertin säger, jag är redo, ser du inte att du bara behöver vifta på lillfingret, så kommer jag. Jag är redo till vad sattyg som helst, jag vill, jag längtar att synda synda hur skarlakansrött som helst, bara jag får ett utbrott till stånd, jag kvävs annars.

Den unga studentskan Märta Lindqvist hungrar efter kärlek, efter poesi, efter liv. Men hennes väninnor förstår henne inte och männen vill bara älska hennes kropp. När hon 1916 kliver in på Svenska Dagbladets redaktion som aspirerande reporter anar hon sin tillvaros verkliga mening.

Under signaturen Quelqu une vinner hon läsarnas hjärtan som filmkritiker, krönikör, litteraturanmälare och reportageresenär och hennes väg korsas av personligheter som Nathan Söderblom, Charlie Chaplin, Victor Sjöström och Elin Wägner. Men trots att arbetet fyller all hennes vakna tid vaktar ständigt rastlösheten, gudstvivlet och skräcken inför den obotliga ensamheten. Även runtomkring henne mörknar världen, när Europa återigen rustar för krig.

Märta Quelqu une Lindqvist arbetade på Svenska Dagbladet 1916 till 1939. Under en period var hon tidningens enda kvinnliga anställda reporter och sågs av sin samtid som en av Sveriges främsta journalister inom sitt område. Genom en brevsamling och ett omfattande, nyligen funnet dagboksmaterial träder hon nu åter fram i ljuset som yrkeskvinna, levnadskonstnär och människa.

"En fascinerande, smått osannolik berättelse." Ingalill Mosander, Aftonbladet 

"Quelqu'une är detaljrik, bildande och skriven med en sann passion för ämnet, vilket gör den till en biografi för en stor läsekrets." UNT

"Ett engagerande titthål ner i det tidiga 1900-talets Sverige." DN

"Jag läser och njuter och känner hur min egen värld vidgas." Alingsås tidning

"Inte minst kommer vi människan Märta nära. Fram träder en komplex bild av en levnadsglad och begåvad yrkeskvinna som kämpar med att förgäves få livspusslet att smälta samman, i en tid som ännu inte var mogen för någon av hennes kaliber." Borås Tidning

"Ett riktigt tidsdokument." Journalisten 

De judiska syskonen Fanny och Felix växer upp i det tidiga 1800-talets Preussen. Musikaliska underbarn och varandras bästa vänner. Men deras omgivning blir alltmer antisemitisk och i Europa pågår Napoleonkrigen för fullt. När Fanny är fjorton år står det klart för henne att hon förväntas följa en uppgjord väg. Musiken kanske kan bli brodern Felix framtid, men hon ska koncentrera sig på sitt verkliga kall – att gifta sig.

Fannys bror kom att bli den välkände Felix Mendelssohn-Bartholdy som vid tiden för sin död var den störste kompositören i Europa. I bakgrunden fanns storasyster Fanny, som han alltid bad om råd när han komponerade och kallade för sin ”Minerva”. Trots faderns, och senare också broderns, motstånd skrev hon runt 500 verk och i dag anses hon vara 1800-talets viktigaste kvinnliga tonsättare.

För dig ska musiken bara vara ett smycke är en fascinerande berättelse om nedtryckt genialitet och om de begränsningar som skapande kvinnor, men även judar, fått leva under genom historien. Det är en berättelse om musiken som trots allt inte har tystats och nu tagit sin rättmätiga plats i kulturkanon 150 år efter att den skapades. Det är också en berättelse om en ovanligt stark kärlek mellan en syster och en bror som varken kunde skapa eller leva utan varandra.

De judiska syskonen Fanny och Felix växer upp i det tidiga 1800-talets Preussen. Musikaliska underbarn och varandras bästa vänner. Men deras omgivning blir alltmer antisemitisk och i Europa pågår Napoleonkrigen för fullt. När Fanny är fjorton år står det klart för henne att hon förväntas följa en uppgjord väg. Musiken kanske kan bli brodern Felix framtid, men hon ska koncentrera sig på sitt verkliga kall – att gifta sig.

Fannys bror kom att bli den välkände Felix Mendelssohn-Bartholdy som vid tiden för sin död var den störste kompositören i Europa. I bakgrunden fanns storasyster Fanny, som han alltid bad om råd när han komponerade och kallade för sin ”Minerva”. Trots faderns, och senare också broderns, motstånd skrev hon runt 500 verk och i dag anses hon vara 1800-talets viktigaste kvinnliga tonsättare.

För dig ska musiken bara vara ett smycke är en fascinerande berättelse om nedtryckt genialitet och om de begränsningar som skapande kvinnor, men även judar, fått leva under genom historien. Det är en berättelse om musiken som trots allt inte har tystats och nu tagit sin rättmätiga plats i kulturkanon 150 år efter att den skapades. Det är också en berättelse om en ovanligt stark kärlek mellan en syster och en bror som varken kunde skapa eller leva utan varandra.

Fru Värld, som Levertin säger, jag är redo, ser du inte att du bara behöver vifta på lillfingret, så kommer jag. Jag är redo till vad sattyg som helst, jag vill, jag längtar att synda synda hur skarlakansrött som helst, bara jag får ett utbrott till stånd, jag kvävs annars.

Den unga studentskan Märta Lindqvist hungrar efter kärlek, efter poesi, efter liv. Men hennes väninnor förstår henne inte och männen vill bara älska hennes kropp. När hon 1916 kliver in på Svenska Dagbladets redaktion som aspirerande reporter anar hon sin tillvaros verkliga mening.  

Under signaturen Quelqu une vinner hon läsarnas hjärtan som filmkritiker, krönikör, litteraturanmälare och reportageresenär och hennes väg korsas av personligheter som Nathan Söderblom, Charlie Chaplin, Victor Sjöström och Elin Wägner. Men trots att arbetet fyller all hennes vakna tid vaktar ständigt rastlösheten, gudstvivlet och skräcken inför den obotliga ensamheten. Även runtomkring henne mörknar världen, när Europa återigen rustar för krig.

Märta Quelqu une Lindqvist arbetade på Svenska Dagbladet 1916 till 1939. Under en period var hon tidningens enda kvinnliga anställda reporter och sågs av sin samtid som en av Sveriges främsta journalister inom sitt område. Genom en brevsamling och ett omfattande, nyligen funnet dagboksmaterial träder hon nu åter fram i ljuset som yrkeskvinna, levnadskonstnär och människa.

"En fascinerande, smått osannolik berättelse." Ingalill Mosander, Aftonbladet 

"Quelqu'une är detaljrik, bildande och skriven med en sann passion för ämnet, vilket gör den till en biografi för en stor läsekrets." UNT

"Ett engagerande titthål ner i det tidiga 1900-talets Sverige." DN

"Jag läser och njuter och känner hur min egen värld vidgas." Alingsås tidning

"Inte minst kommer vi människan Märta nära. Fram träder en komplex bild av en levnadsglad och begåvad yrkeskvinna som kämpar med att förgäves få livspusslet att smälta samman, i en tid som ännu inte var mogen för någon av hennes kaliber." Borås Tidning

"Ett riktigt tidsdokument." Journalisten 

Fru Värld, som Levertin säger, jag är redo, ser du inte att du bara behöver vifta på lillfingret, så kommer jag. Jag är redo till vad sattyg som helst, jag vill, jag längtar att synda synda hur skarlakansrött som helst, bara jag får ett utbrott till stånd, jag kvävs annars.

Den unga studentskan Märta Lindqvist hungrar efter kärlek, efter poesi, efter liv. Men hennes väninnor förstår henne inte och männen vill bara älska hennes kropp. När hon 1916 kliver in på Svenska Dagbladets redaktion som aspirerande reporter anar hon sin tillvaros verkliga mening.  

Under signaturen Quelqu une vinner hon läsarnas hjärtan som filmkritiker, krönikör, litteraturanmälare och reportageresenär och hennes väg korsas av personligheter som Nathan Söderblom, Charlie Chaplin, Victor Sjöström och Elin Wägner. Men trots att arbetet fyller all hennes vakna tid vaktar ständigt rastlösheten, gudstvivlet och skräcken inför den obotliga ensamheten. Även runtomkring henne mörknar världen, när Europa återigen rustar för krig.

Märta Quelqu une Lindqvist arbetade på Svenska Dagbladet 1916 till 1939. Under en period var hon tidningens enda kvinnliga anställda reporter och sågs av sin samtid som en av Sveriges främsta journalister inom sitt område. Genom en brevsamling och ett omfattande, nyligen funnet dagboksmaterial träder hon nu åter fram i ljuset som yrkeskvinna, levnadskonstnär och människa.

Full av förväntan anländer prästdottern Lottie Jung till Uppsala för att börja studera. Mötet med studentskorna Greta, Murre och Ila öppnar dörren till en ny värld, fylld av litteratur, frågor som rör den nya kvinnans roll och drömmen om den stora kärleken. När Lottie får arbete som översättarinna på en tidning anas möjligheten till en annan framtid.

Samtidigt som hon gör sitt bästa för att hålla det nya frigjorda livet dolt för sin strikta far, bär hon på en mörk hemlighet från sitt förflutna. Snart förstår hon att hennes vänner utkämpar sina egna strider, och det visar sig att fler än hon har saker att dölja.

I Vildfåglar får vi följa en krets studentskor i en tid när världen började öppnas för kvinnor, där den som vågade ta plats stod inför nya möjligheter - men också risker. Ellinor Skagegårds första roman utspelar sig under tidigt 1900-tal och är en berättelse om kvinnlig frigörelse, längtan efter kärlek och kanske mest av allt – vänskap. Den är första delen i trilogin Uppsalakransen.

"Skagegårds sätt att berätta gör att man kommer huvudkaraktären nära /.../ Författaren skildrar miljöer genom att beskriva dofter och ljud vilket skapar en tydligare känsla av att vara med i berättelsen som läsare." BTJ 

"En övertygande, välskriven skildring av kvinnlig frigörelse, vänskap, framtidstro och längtan efter kärlek." Ingalill Mosander, Aftonbladet 

Full av förväntan anländer prästdottern Lottie Jung till Uppsala för att börja studera. Mötet med studentskorna Greta, Murre och Ila öppnar dörren till en ny värld, fylld av litteratur, frågor som rör den nya kvinnans roll och drömmen om den stora kärleken. När Lottie får arbete som översättarinna på en tidning anas möjligheten till en annan framtid.

Samtidigt som hon gör sitt bästa för att hålla det nya frigjorda livet dolt för sin strikta far, bär hon på en mörk hemlighet från sitt förflutna. Snart förstår hon att hennes vänner utkämpar sina egna strider, och det visar sig att fler än hon har saker att dölja.

I Vildfåglar får vi följa en krets studentskor i en tid när världen började öppnas för kvinnor, där den som vågade ta plats stod inför nya möjligheter – men också risker. Ellinor Skagegårds första roman utspelar sig under tidigt 1900-tal och är en berättelse om kvinnlig frigörelse, längtan efter kärlek och kanske mest av allt – vänskap. Den är första delen i trilogin Uppsalakransen.

Full av förväntan anländer prästdottern Lottie Jung till Uppsala för att börja studera. Mötet med studentskorna Greta, Murre och Ila öppnar dörren till en ny värld, fylld av litteratur, frågor som rör den nya kvinnans roll och drömmen om den stora kärleken. När Lottie får arbete som översättarinna på en tidning anas möjligheten till en annan framtid.

Samtidigt som hon gör sitt bästa för att hålla det nya frigjorda livet dolt för sin strikta far, bär hon på en mörk hemlighet från sitt förflutna. Snart förstår hon att hennes vänner utkämpar sina egna strider, och det visar sig att fler än hon har saker att dölja.

I Vildfåglar får vi följa en krets studentskor i en tid när världen började öppnas för kvinnor, där den som vågade ta plats stod inför nya möjligheter - men också risker. Ellinor Skagegårds första roman utspelar sig under tidigt 1900-tal och är en berättelse om kvinnlig frigörelse, längtan efter kärlek och kanske mest av allt – vänskap. Den är första delen i trilogin Uppsalakransen.