Kriget drabbar på många sätt, och ingen går fri. Efter nio år i rysk fångenskap kommer Fredrik Jakob Christiern år 1718 åter hem till Skånegården, sjuk till kropp och själ, och Mette är försvunnen i Ryssland. Ingen vet var hon finns. Men åren går, och en dag händer det han aldrig vågat hoppas: han älskar på nytt. Men innan bröllopsklockorna börjat ringa slår ödet till ännu en gång.

Vid Kristinehovs slott i Skåne, på Karl XII:s tid, regerar den mäktiga affärskvinnan Christina Piper. Hennes man, kungens general, sitter fången i Ryssland medan hon styr familjens väldiga imperium av gods. Vid Kristinehov ligger en av Sveriges då viktigaste industrier, alunbruket vid Andrarum. Där arbetar en stor skara tidiga industriarbetare under hårda förhållanden. Vi får följa dem genom grevinnans kammarjungfru Barbro och hennes utomäktenskapliga dotter Anna Maja. Barbro står högt i grevinnans gust. Vi känner hennes familj förut, från romanerna En doft av timjam och Liten flöjt av silver. Här spelar hon huvudrollen i den sinnrika och spännande historia Elsi Rydsjö har vävt kring människorna på slottet och bruket. Hon blir också den som utlöser det dramatiska slutet, samtidigt som hennes eget liv får en ny inriktning.

Femton år har gått sedan freden mellan Sverige och Ryssland skrevs under i Nystad, i augusti 1721. Men kriget kastar långa skuggor. För de människor som överlevt fasorna och lyckats komma tillbaka hem är inte allting för den skull enbart solsken och sommarvindar. En ung dragon deserterade en gång från armén och har lyckats hålla sig undan sedan dess. Nu är han tillbaka, säker på att hans nya namn, hans förändrade yttre ska skydda honom. Men dödsdomen över desertören står kvar - en ärrad veteran, en överste, känner igen honom - ska flyktingen kunna rädda sin hals ännu en gång?

Människor som tidigare fått liv i Elsi Rydsjös böcker från karolinertiden möts här igen, deras öden flätas samman, deras upplevelser är starka. De flesta av dem lever och bor i sydöstra delen av Skåne, vid den kust som hör sagorna och smugglarna till. Här vet alla det - sjöfararna vet, kustborna vet - när det djupa vattnet reser sig för storm eller i dyningar, då är det den sjunde vågen som når människan. Hon kan vara i båt eller på strand; den sjunde vågen gäller det alltid att vara på sin vakt mot.

Det är äntligen fred. Kung Karl XII är död och Sverige har förlorat sin stormaktsställning och lidit svåra förluster i människoliv under ett krig som pågått i decennier. För svenska folket har det varit långa och svåra år. De som överlevt krigets fasor har nu återvänt till hemlandet. Ingen människa kommer hem från krig och fångenskap sådan som hon var då hon drog ut. Villkoren i hemlandet är alltför olika för att man ska kunna vara varandra lika nära som förut. Men när fara hotar och fattigdom står för dörren finns ändå den slitstarka gemenskapen kvar, som växt fram under ofärdens år.

Det blåser en vind från östansjö berättar om människor som överlevde den stora ofreden och som försöker finna sig tillrätta i efterkrigstidens Sverige. Det är en fristående fortsättning på Elsi Rydsjös två romaner Karolinas Poltava och Kommer aldrig solen?, som tillsammans ger en gripande skildring av den lilla människans liv i fångenskap och förtryck under Karl XII:s storkrig, och den långa och mödosamma vägen tillbaka hem.

Dit du gårär en fängslande krönika om människor i Sverige under stormaktskrigens år. Handlingen i de tre romanerna utspelar sig under slutet av 1600-talet fram till mitten av 1700-talet. Med gediget historiskt kunnande och varm medkänsla väver Elsi Rydsjö skickligt samman sina människoöden. Sedan många år är hon en av Sveriges mest älskade och lästa författare.

Denna samlingsutgåva samlar alla tre romanerna i sviten.

RÖD ÄR RYTTARENS HÄSTMette Hennickes ser dagens ljus i ett härjat och förblött Skåne, som efter danskt styre numera tillhör Sverige. Men under de fredsår som gått har såren börjat läkas och bondens åker bär åter skörd. Mette har ärvt sin mors stolthet och obändiga vilja. Med avsky ser hon sina äldre systrar giftas bort med rika, gamla män, och endast tio år gammal har hon bestämt vem hon vill ha.

SPELAR MIN LINDFredrik Jakob Christiern ligger för döden och hans hustru Sophie reser för att hämta hem deras sedan länge bortadopterade barn. Detta blir inledningen till en ny epok för släkten Hennickes-Christiern, och för de unga syskonen Erik och Ingert Malmstedt tar livet en överraskande vändning. Vägen fram till att bli vuxen är svår, i synnerhet för den upproriska Ingert – livet ute i världen tillhör ju bara männen. Men kärleken nästlar sig in överallt, med många skiftande ansikten.

ALLRA KÄRESTAN MIN! Kriget drabbar på många sätt, och ingen går fri. Efter nio år i rysk fångenskap kommer Fredrik Jakob Christiern år 1718 åter hem till Skånegården, sjuk till kropp och själ, och Mette är försvunnen i Ryssland. Ingen vet var hon finns. Men åren går, och en dag händer det han aldrig vågat hoppas: han älskar på nytt. Men innan bröllopsklockorna börjat ringa slår ödet till ännu en gång.

Skåne i början av 1700-talet. Kung Karl krigar i Polen och tiderna är bekymmersamma.

Vi träffar två ungdomar, Christian Benedict och Sara Lisa Ekeroth. Båda är prästgårdsbarn men har vuxit upp under mycket olika förhållanden. Tycke uppstår, men uppmuntras inte. Christian tar värvning i grevinnan von Aschebergs dragoner och skickas till Polen. Dit kommer också Sara Lisa som kammarjungfru hos en officersfru.

Romanen handlar om konflikten mellan två släkter och två livsstilar. De svaga och värnlösa knuffas hit och dit i tidens hårda växlingar mellan lycka och olycka. Men som alltid hos Elsi Rydsjö finns också starka människor, kvinnor mest. Den driftiga Margareta von Ascheberg på Vittskövle, en av de stora kvinnogestalterna i svensk historia och en föregångare på många områden, skildras livfullt.

En doft av timjan är första delen i romansviten som även innehåller Liten flöjt av silver och De röda bergen.

Anna Hansdatter, som levde i början av 1600-talet, står som symbol för denna roman av Elsi Rydsjö. En träskulptur av Anne återfinns i Sankt Petri kyrka i Malmö.

Den fattiga och föräldralösa Anne togs tillsammans med sin syster om hand av rådman Engelbret Friis, som gav flickorna uppfostran och utbildning, och när Anne blev giftasvuxen tog han henne till sin hustru. Ingen vet hur hennes liv hade gestaltat sig om inte Engelbret kommit i hennes väg. Trehundra år efter det att bilden snidades står Elsebet Berggren, kvinnoläkare i Malmö och hustru till lektor Hilding Berggren, och betraktar Anne Hansdatter Friis och hennes gåtfulla ansikte. Är det sina sentida medsystrar Anne tänker på, och anar hon deras öden? Sekel har gått, men ännu föds många barn oönskade och ovälkomna, med mödrar som i många fall varken kan eller vill ta hand om dem. Fortfarande finns också änglamakerskor som hjälper sådana olycksbarn från livet, och alltför ofta mister också de unga mödrarna livet genom deras slarv och oskicklighet. Också Elsebets familj drabbas, när hennes sextonårige styvson i sitt unga oförstånd gör en ung flicka med barn. Detta slutar i katastrof utan att Elsebet fått någon möjlighet att ingripa. Alla tragiska kvinnoöden Elsebet som läkare kommer i kontakt med berör henne djupt, och genom den unge styvsonens olycksbringande förvillelse har hon nu också personligen kommit mycket nära en ung kvinnas olycksöde. Hon har hört talas om pastorsfrun Anna Isbergs och polismästarfrun Louise Westessons mödrahem i Fosie och beslutar sig nu att vid sidan av sin praktik delta i arbetet där så mycket hon kan för att lindra och hjälpa.

Flicka genom sekel är en gripande roman om kvinnor som så sent som under 1900-talets början var helt beroende av sina män och deras sociala status. Den ogifta kvinnan fick kämpa hårt för att på egen hand skapa sig en dräglig tillvaro, men alla förmådde inte kämpa emot tidens fördomar och förtryck.

Krutröken från tsarens segerkanoner låg stickande tung över trossens läger vid Poltava. Kung Karl hade lämnat sin här i sticket och flytt. De svenska officerarna och soldaterna, fångar tillsammans, hade i slutna led tvingats över floden Vorskla, där en provisorisk bro timrats. Karolina Bäck står plötsligt ensam i världen sedan hennes man Sven, korpral vid Skånska ståndsdragonerna, stupat i strid detta sorgens år 1709. Många är de kvinnor och barn som följt sina män och fäder i fält. I deras läger växer oron för vad som nu ska hända. Umbärandena är stora, hungern är svår. Men en stark ödesgemenskap växer också fram mellan gammal och ung, mellan hög och låg.

I juni 1709, efter nederlaget vid Poltava, möts tre kvinnor som har följt sina män i fält, och som nu även får följa dem i fångenskap. De håller sedan samman under alla år, även efter hemkomsten till Skåne. Elsi Rydsjö berättar om dessa kvinnor, deras män, deras barn och deras öden i fem böcker som tillsammans ger en vittomfattande och gripande skildring av livet i fångenskapen under Karl XII:s krig och av den långa och mödosamma vägen tillbaka hem till friheten.

Karolinernas kvinnor samlar fem romaner i en utgåva: Karolinas Poltava, Kommer aldrig solen?, Det blåser vind från östansjö, Den sjunde vågen, Allting har sin tid.

En ny tid har brutit in, och barnen i gårdarna kring sjön Groten är vuxna nu. Men det förflutna är inte dött, och för familjen Crona på Berg är sanningens svåra stund inne. Gustaf Hardeberg på Stensvik har två livskraftiga döttrar, men för honom är det bara söner som räknas. På Lisebäck kämpar Andreas och Louise vidare med att förvandla glashyttan till en mönsterindustri. Och som samlande punkt för dem alla finns Harriet Hardeberg: en silverhårig grande dame nu, men lika rak i ryggen, lika stark och kärleksfull som förr.

Tredje delen i Elsi Rydsjös stora roman om en småländsk herrgårdsfamiljs öden i flera generationer på 1800-talet.

Slaget vid Poltava är förlorat, karolinerna har gått in i den ryska fångenskapen. I hemlandet väntar man på att kungen ska återvända och sluta fred. Den vänskap och kärlek som vuxit sig stark mellan människorna i fångenskap och förtryck sätts på hårda prov. Ska Nils Brinkman visa sig värdig Johanna, kommer hon och Karolina Bäck att få mötas igen? Kommer Eberhard Rosengren och hans Sigrid någonsin hem igen från Sibirien? Lyckas hans Henrik Barck fly från Sankt Petersburg hem till Sverige och till Juliana Struve? Ska de någonsin få se det milda juniljuset över Österlen? Kommer aldrig solen tillbaka?

I Elsi Rydsjös fängslande berättelse som tar vid där Karolinas Poltava slutade får vi veta svaret.

I Kristallen den fina spinner Elsi Rydsjö på verklighetsväv sagan om herrgårdsfamiljen på Stensvik. Gustaf vill härska inte bara över gården utan också över dess invånare, men hans egensinne utlöser en katastrof som står honom dyrt. Hans förhållande till lillasyster Louise är stormigt: motvilligt tillåter han att hon får sin sjuksköterskeutbildning utomlands men när det gäller hennes kärlek till soldatsonen Andreas Bäck vägrar han att ge med sig - liksom Louise själv. Mot storasyster Julias kyliga ironi står de sig båda slätt. Men Julia, härskarinnan på det rika Berg, har sina egna demoner att kämpa med. Och ett nytt släkte växer upp: Gustafs och Elins söner och döttrar på Stensvik, Hans Henrik och Fredrika på Berg. Och ytterligare ett syskonbarn dyker oväntat upp i familjen...

Handlingen i Elsi Rydsjös roman utspelas i Roslagen i slutet av 1800-talet. Kristin är en ung flicka i ett fattigt fiskarhem, som utsätts för svåra påfrestningar i livets stormar, både de som rasar längs kusten och de som drar genom själen. Hon får tidigt ansvara för försörjningen och livsuppehället i stuga och hennes liv blir inte lättare av att hon hänsynslöst utnyttjas, både som kvinna och som arbetskraft, av grannar som är bättre placerade i samhället.

Men Kristin är en stark människa som kämpar sig igenom alla prövningar och till sist står trygg och trosviss medan hennes vedersakare får sitt straff av försynen.

Kvinnorna på Stensvik lever i solen, unga, vackra och rika. Men en dag slår olyckan hårt mot den stolta familjen Hardeberg. Harriet och Julia får börja ett strävsamt liv, fjärran från sina småländska herrgårdsgemak. Elsi Rydsjö berättar roligt, gripande och medryckande om familjens kamp för att resa sig och om hur allt än en gång tar en vändning till det bättre.

Elsi Rydsjö har skrivit många berättelser som glatt hundratusentals läsare. Här har hon skapat en historia som är modernt upplevd men också vänder sig till alla som vill njuta av en riktig familjeroman, av den gamla goda sorten. Underhållande och spännande från första sidan.

De tre romanerna om familjen Hardeberg befäste Elsi Rydsjös ställning som en av Sveriges mest älskade och lästa underhållningsförfattare. Utöver Kvinnorna på Stensvik ingår även Kom hjärtans fröjd och Kristallen den fina i sviten.

I 1880-talets Sverige är den gifta kvinnan omyndig, men en änka bestämmer själv över sitt liv, och ingen har makt över henne. Susanna Henderson kan efter Adrians död göra med sin förmögenhet vad hon vill och hon vill göra något för sina medsystrar, stora som små. Livet har med tiden börjat te sig lite lättare för unga kvinnor, men ännu kan de mötas av fördomar, förlöjligande och förakt; många av värre öden än så. Susanna vet av egen erfarenhet hur begåvade flickor nekats skolgång och vidareutbildning. Hon vill med sina ärvda pengar skapa en skola, sådan hon sett den på Rostad hos mamsell Fryxell bara ännu lite friare, ännu mera individuellt utformad. Hon lyckas skaffa goda medhjälpare, hennes flickpension får det bästa rykte, hon är uppskattad och avhållen.

Susanna har nått sitt mål, men hon har varit änka länge och hon är ännu ung. En dag möter hon den man hon vill ha, och livet tar en ny vändning.

Kärlekens ansikten är berättelsen om en alldeles särskild gård på Österlen, just innaför Kåsebergaåsen. Vid knuten växer ett gammalt pilträd, vars grenar nätt och jämnt når fram till loftkammarens fönster.

Dit kommer en vårdag 1960 en familj, tre barn och en mor, som alla älskar varandra. De älskar också sin sommargård.

Men det har funnit en kärlek före deras i gården, en annan storts kärlek, blandad med förtvivlan och sorg; till sist utplånad av hat och död. De fyra som kommer börjar söka efter sanningen om det som en gång hänt. Döden kan de inte rå på men kanske sorgen och hjälplösheten.

Det är en saga som innehåller två korn sanning och ett berg av dikt. Men gården finns och över gavelspets och fönster sveper ännu pilträdet sina mjuka, grågröna grenar. Det är som en smekning över flickans kind, hon som en gång levde där och som också dog där.

Kung Karl sitter i Turkiet, varför vet ingen. Hemma i Sverige råder osäkerhet och svåra tider. Minst märks de kanhända i det rika Skåne, men också där finns det bekymmer, inte minst i prästgårdarna Lyngsjö och Everöd. Ovänskap har länge rått dem emellan och inte avhjälpts av släktförbindelser. Som ett ständigt hot smyger också pesten runt kring bygden.Men människorna i Elsi Rydsjös roman lever vidare. Några av dem är rustade att ta sina öden i egna händer, att med energi och viljekraft bryta sig egna vägar. Och för ung kärlek finns det rum också i svåra tider.

Andra delen i romansviten där även En doft av timjan och De röda bergen ingår.

Adam Heemstra, den rike handelsmannen på Kyl, hade hört historien om det sjunkna apostlaskeppet så länge han kunde minnas. Om Valdemar Atterdags rövade skatt, om silverstatyerna som den drivande sanden gömde. När han såg den glimma emot sig ur djupet trodde han knappt sina ögon, och han anade inte att den skatten skulle ge honom större sorg än han någonsin känt, och också större glädje. Även för den unga bonddottern Ingar ska apostlaskatten bli livsavgörande. När hon kommer till Kyl för att vara hushållselev hos änklingen Adam Heemstras svägerska är det skuggan av en död hon följer: men det är livet hon kommer att möta där.

En roman i smugglarnas och böndernas och skrönornas Österlen på 1800-talet.

Mette Hennickes ser dagens ljus i ett härjat och förblött Skåne, som efter danskt styre numera tillhör Sverige. Men under de fredsår som gått har såren börjat läkas och bondens åker bär åter skörd. Mette har ärvt sin mors stolthet och obändiga vilja. Med avsky ser hon sina äldre systrar giftas bort med rika, gamla män, och endast tio år gammal har hon bestämt vem hon vill ha. Vid femton års ålder tar hon sitt öde i egna händer, och hon väljer den unge Fredrik Jakob till sin make.

Fredrik Jakob Christiern ligger för döden och hans hustru Sophie reser för att hämta hem deras sedan länge bortadopterade barn. Detta blir inledningen till en ny epok för släkten Hennickes-Christiern, och för de unga syskonen Erik och Ingert Malmstedt tar livet en överraskande vändning. Vägen fram till att bli vuxen är svår, i synnerhet för den upproriska Ingert – livet ute i världen tillhör ju bara männen. Men kärleken nästlar sig in överallt, med många skiftande ansikten.På herrgården Rosenlund ligger Fredrik Jakob Christiern för döden; Sophie Falck, hans gemål, ger sig ut för att hämta hem deras länge sedan bortadopterade barn. Det blir inledning till en ny epok för släkten Hennickes-Christiern, vars öden så många läsare följt i "Allra kärestan min". För de unga syskonen Erik och Ingert Malmstedt tar livet en vändning som de aldrig kunnat drömma om.

Susanna Eleonora Lindman, prästgårdsfröken, lever i senare hälften av 1800-talet. Hon är andligen född femti år för tidigt, hon är självständig, stark och begåvad. Men hon är snärjd i sin tids fördomar och tänkesätt - snärjd som i dammarnas näckrosstjälkar, säger hon själv. Hon ser ändå en väg öppen genom vidare utbildning; hon har goda förebilder i Karin Åhlin och hennes skola i Stockholm och Cecilia Fryxells flickpension på Rostad i Kalmar.Familjetragedin slår emellertid hårt och Susanna måste avstå från sina drömmar.Hennes första ungdomsförälskelse har svikit, men två andra män finns nära henne: en gammal, en ung. Och Susanna får på ett märkligt sätt veta att en annan ung kvinna, mer än hundra år tidigare, haft ett liv och ett öde liknande hennes eget.

- Ja, sa Maja Ekander, lärarinna vid Stenerups flickpension. Det var på kyrkomötet i Nicea år 325 som man förklarade att också kvinnor har en själ.

Robert Sjögren, far till sextonårsdöttrarna Anna och Maria, såg besvärad ut. - Men då… började han och Maja avbröt: - Då kunde de väl nöja sig med det och inte vilja ha utbildning också? Är det det som ingenjören vill säga?

Det är just utbildning och egenvärde som Susanna Hennickes, Maja Ekander och de andra lärarinnorna i pensionen vill ge åt det sena artonhundratalets unga flickor. Att erkännas ha en själ är mycket, att erkännas som fullvärdig människa är också något. Så menar alla som hör hemma på de båda granngårdarna, Stenerup och Pedersborg. De lever sina liv tillsammans, där på den skånska östersjökusten och det livet ger både kärlek och sorg, visar både pålitlighet och svek. Men deras trygga vänskap är densamma som alltid och den låter sig inte rubbas.

Försommarljuset faller klart över hav och land, när berättelsen börjar. Det ska så småningom också falla över vägen, där kvinnor och flickor går tillsammans med sina drömmar och sin längtan.

Men den vägen är lång.

Den svåra stormen drar in över Österlen en novemberdag 1872. I Simrishamn kämpar storköpmannen Adam Heemstra för sina skepp, medan hans hustru Ingår väntar på att hennes barn ska födas. Men vårdträdet i deras gård på Kyl knäcks som en tändsticka och det är ett dåligt omen. Gamle Ola Svens blir tagen av havet och hans änka far ut i mystiska hotelser.

Händelsernas stormar rasar också i Elsi Rydsjös roman om familjen Heemstra. Misstankar om mord och fördold släktskap med ödesdigra följder växer fram bland bygdens ryktesmånglare. Och kärleken mellan Adam och Ingår sätts på hårda prov.

Elsi Rydsjös stora läsekrets får här en ny spännande berättelse med färgstarka bilder från en säregen trakt i en gången tid.

Med Allting har sin tid avslutar Elsi Rydsjö sin långa berättelse om tre kvinnor och deras familjer. Karolina Bäck, Juliana Struve och Sigrid Rosengren mötte varandra under fångenskapen efter slaget vid Poltava 1709, och vi har fått följa deras öden under den mödosamma vägen tillbaka hem efter freden med Ryssland och efter hemkomsten till Sverige. I Allting har sin tid, 34 år efter Poltava, går livet vidare. Nästa generation har vuxit upp, och Julianas barn Christina och Hennicke finner sina livsledsagare medan Marie, efter sitt korta och olyckliga äktenskap med den charmerande men opålitlige franske greven Xavier de la Tour, väljer att ensam förvalta den älskade fädernegården Marieberg efter fadern Hans Henriks död. Sigrid är borta och djupt saknad, men Karolinas och Julianas varma vänskap består. De tidigare fristående romanerna i serien är Karolinas Poltava (1992), Kommer aldrig solen? (1993), Det blåser vind från Östansjö (1995) och Den sjunde vågen (1997).

Krutröken från tsarens segerkanoner låg stickande tung över trossens läger vid Poltava. Kung Karl hade lämnat sin här i sticket och flytt. De svenska officerarna och soldaterna, fångar tillsammans, hade i slutna led tvingats över floden Vorskla, där en provisorisk bro timrats. Karolina Bäck står plötsligt ensam i världen sedan hennes man Sven, korpral vid Skånska ståndsdragonerna, stupat i strid detta sorgens år 1709. Många är de kvinnor och barn som följt sina män och fäder i fält. I deras läger växer oron för vad som nu ska hända. Umbärandena är stora, hungern är svår. Men en stark ödesgemenskap växer också fram mellan gammal och ung, mellan hög och låg.

Slaget vid Poltava är förlorat, karolinerna har gått in i den ryska fångenskapen. I hemlandet väntar man på att kungen ska återvända och sluta fred. Den vänskap och kärlek som vuxit sig stark mellan människorna i fångenskap och förtryck sätts på hårda prov. Ska Nils Brinkman visa sig värdig Johanna, kommer hon och Karolina Bäck att få mötas igen? Kommer Eberhard Rosengren och hans Sigrid någonsin hem igen från Sibirien? Lyckas hans Henrik Barck fly från Sankt Petersburg hem till Sverige och till Juliana Struve? Ska de någonsin få se det milda juniljuset över Österlen? Kommer aldrig solen tillbaka?

I Elsi Rydsjös fängslande berättelse som tar vid där Karolinas Poltava slutade får vi veta svaret.

Kriget drabbar på många sätt, och ingen går fri. Efter nio år i rysk fångenskap kommer Fredrik Jakob Christiern år 1718 åter hem till Skånegården, sjuk till kropp och själ, och Mette är försvunnen i Ryssland. Ingen vet var hon finns. Men åren går, och en dag händer det han aldrig vågat hoppas: han älskar på nytt. Men innan bröllopsklockorna börjat ringa slår ödet till ännu en gång.

Vid Kristinehovs slott i Skåne, på Karl XII:s tid, regerar den mäktiga affärskvinnan Christina Piper. Hennes man, kungens general, sitter fången i Ryssland medan hon styr familjens väldiga imperium av gods. Vid Kristinehov ligger en av Sveriges då viktigaste industrier, alunbruket vid Andrarum. Där arbetar en stor skara tidiga industriarbetare under hårda förhållanden. Vi får följa dem genom grevinnans kammarjungfru Barbro och hennes utomäktenskapliga dotter Anna Maja. Barbro står högt i grevinnans gust. Vi känner hennes familj förut, från romanerna En doft av timjam och Liten flöjt av silver. Här spelar hon huvudrollen i den sinnrika och spännande historia Elsi Rydsjö har vävt kring människorna på slottet och bruket. Hon blir också den som utlöser det dramatiska slutet, samtidigt som hennes eget liv får en ny inriktning.

Femton år har gått sedan freden mellan Sverige och Ryssland skrevs under i Nystad, i augusti 1721. Men kriget kastar långa skuggor. För de människor som överlevt fasorna och lyckats komma tillbaka hem är inte allting för den skull enbart solsken och sommarvindar. En ung dragon deserterade en gång från armén och har lyckats hålla sig undan sedan dess. Nu är han tillbaka, säker på att hans nya namn, hans förändrade yttre ska skydda honom. Men dödsdomen över desertören står kvar - en ärrad veteran, en överste, känner igen honom - ska flyktingen kunna rädda sin hals ännu en gång?

Människor som tidigare fått liv i Elsi Rydsjös böcker från karolinertiden möts här igen, deras öden flätas samman, deras upplevelser är starka. De flesta av dem lever och bor i sydöstra delen av Skåne, vid den kust som hör sagorna och smugglarna till. Här vet alla det - sjöfararna vet, kustborna vet - när det djupa vattnet reser sig för storm eller i dyningar, då är det den sjunde vågen som når människan. Hon kan vara i båt eller på strand; den sjunde vågen gäller det alltid att vara på sin vakt mot.

Det är äntligen fred. Kung Karl XII är död och Sverige har förlorat sin stormaktsställning och lidit svåra förluster i människoliv under ett krig som pågått i decennier. För svenska folket har det varit långa och svåra år. De som överlevt krigets fasor har nu återvänt till hemlandet. Ingen människa kommer hem från krig och fångenskap sådan som hon var då hon drog ut. Villkoren i hemlandet är alltför olika för att man ska kunna vara varandra lika nära som förut. Men när fara hotar och fattigdom står för dörren finns ändå den slitstarka gemenskapen kvar, som växt fram under ofärdens år.

Det blåser en vind från östansjö berättar om människor som överlevde den stora ofreden och som försöker finna sig tillrätta i efterkrigstidens Sverige. Det är en fristående fortsättning på Elsi Rydsjös två romaner Karolinas Poltava och Kommer aldrig solen?, som tillsammans ger en gripande skildring av den lilla människans liv i fångenskap och förtryck under Karl XII:s storkrig, och den långa och mödosamma vägen tillbaka hem.

Dit du gårär en fängslande krönika om människor i Sverige under stormaktskrigens år. Handlingen i de tre romanerna utspelar sig under slutet av 1600-talet fram till mitten av 1700-talet. Med gediget historiskt kunnande och varm medkänsla väver Elsi Rydsjö skickligt samman sina människoöden. Sedan många år är hon en av Sveriges mest älskade och lästa författare.

Denna samlingsutgåva samlar alla tre romanerna i sviten.

RÖD ÄR RYTTARENS HÄSTMette Hennickes ser dagens ljus i ett härjat och förblött Skåne, som efter danskt styre numera tillhör Sverige. Men under de fredsår som gått har såren börjat läkas och bondens åker bär åter skörd. Mette har ärvt sin mors stolthet och obändiga vilja. Med avsky ser hon sina äldre systrar giftas bort med rika, gamla män, och endast tio år gammal har hon bestämt vem hon vill ha.

SPELAR MIN LINDFredrik Jakob Christiern ligger för döden och hans hustru Sophie reser för att hämta hem deras sedan länge bortadopterade barn. Detta blir inledningen till en ny epok för släkten Hennickes-Christiern, och för de unga syskonen Erik och Ingert Malmstedt tar livet en överraskande vändning. Vägen fram till att bli vuxen är svår, i synnerhet för den upproriska Ingert – livet ute i världen tillhör ju bara männen. Men kärleken nästlar sig in överallt, med många skiftande ansikten.

ALLRA KÄRESTAN MIN! Kriget drabbar på många sätt, och ingen går fri. Efter nio år i rysk fångenskap kommer Fredrik Jakob Christiern år 1718 åter hem till Skånegården, sjuk till kropp och själ, och Mette är försvunnen i Ryssland. Ingen vet var hon finns. Men åren går, och en dag händer det han aldrig vågat hoppas: han älskar på nytt. Men innan bröllopsklockorna börjat ringa slår ödet till ännu en gång.

Skåne i början av 1700-talet. Kung Karl krigar i Polen och tiderna är bekymmersamma.

Vi träffar två ungdomar, Christian Benedict och Sara Lisa Ekeroth. Båda är prästgårdsbarn men har vuxit upp under mycket olika förhållanden. Tycke uppstår, men uppmuntras inte. Christian tar värvning i grevinnan von Aschebergs dragoner och skickas till Polen. Dit kommer också Sara Lisa som kammarjungfru hos en officersfru.

Romanen handlar om konflikten mellan två släkter och två livsstilar. De svaga och värnlösa knuffas hit och dit i tidens hårda växlingar mellan lycka och olycka. Men som alltid hos Elsi Rydsjö finns också starka människor, kvinnor mest. Den driftiga Margareta von Ascheberg på Vittskövle, en av de stora kvinnogestalterna i svensk historia och en föregångare på många områden, skildras livfullt.

En doft av timjan är första delen i romansviten som även innehåller Liten flöjt av silver och De röda bergen.

Anna Hansdatter, som levde i början av 1600-talet, står som symbol för denna roman av Elsi Rydsjö. En träskulptur av Anne återfinns i Sankt Petri kyrka i Malmö.

Den fattiga och föräldralösa Anne togs tillsammans med sin syster om hand av rådman Engelbret Friis, som gav flickorna uppfostran och utbildning, och när Anne blev giftasvuxen tog han henne till sin hustru. Ingen vet hur hennes liv hade gestaltat sig om inte Engelbret kommit i hennes väg. Trehundra år efter det att bilden snidades står Elsebet Berggren, kvinnoläkare i Malmö och hustru till lektor Hilding Berggren, och betraktar Anne Hansdatter Friis och hennes gåtfulla ansikte. Är det sina sentida medsystrar Anne tänker på, och anar hon deras öden? Sekel har gått, men ännu föds många barn oönskade och ovälkomna, med mödrar som i många fall varken kan eller vill ta hand om dem. Fortfarande finns också änglamakerskor som hjälper sådana olycksbarn från livet, och alltför ofta mister också de unga mödrarna livet genom deras slarv och oskicklighet. Också Elsebets familj drabbas, när hennes sextonårige styvson i sitt unga oförstånd gör en ung flicka med barn. Detta slutar i katastrof utan att Elsebet fått någon möjlighet att ingripa. Alla tragiska kvinnoöden Elsebet som läkare kommer i kontakt med berör henne djupt, och genom den unge styvsonens olycksbringande förvillelse har hon nu också personligen kommit mycket nära en ung kvinnas olycksöde. Hon har hört talas om pastorsfrun Anna Isbergs och polismästarfrun Louise Westessons mödrahem i Fosie och beslutar sig nu att vid sidan av sin praktik delta i arbetet där så mycket hon kan för att lindra och hjälpa.

Flicka genom sekel är en gripande roman om kvinnor som så sent som under 1900-talets början var helt beroende av sina män och deras sociala status. Den ogifta kvinnan fick kämpa hårt för att på egen hand skapa sig en dräglig tillvaro, men alla förmådde inte kämpa emot tidens fördomar och förtryck.

Krutröken från tsarens segerkanoner låg stickande tung över trossens läger vid Poltava. Kung Karl hade lämnat sin här i sticket och flytt. De svenska officerarna och soldaterna, fångar tillsammans, hade i slutna led tvingats över floden Vorskla, där en provisorisk bro timrats. Karolina Bäck står plötsligt ensam i världen sedan hennes man Sven, korpral vid Skånska ståndsdragonerna, stupat i strid detta sorgens år 1709. Många är de kvinnor och barn som följt sina män och fäder i fält. I deras läger växer oron för vad som nu ska hända. Umbärandena är stora, hungern är svår. Men en stark ödesgemenskap växer också fram mellan gammal och ung, mellan hög och låg.

I juni 1709, efter nederlaget vid Poltava, möts tre kvinnor som har följt sina män i fält, och som nu även får följa dem i fångenskap. De håller sedan samman under alla år, även efter hemkomsten till Skåne. Elsi Rydsjö berättar om dessa kvinnor, deras män, deras barn och deras öden i fem böcker som tillsammans ger en vittomfattande och gripande skildring av livet i fångenskapen under Karl XII:s krig och av den långa och mödosamma vägen tillbaka hem till friheten.

Karolinernas kvinnor samlar fem romaner i en utgåva: Karolinas Poltava, Kommer aldrig solen?, Det blåser vind från östansjö, Den sjunde vågen, Allting har sin tid.

En ny tid har brutit in, och barnen i gårdarna kring sjön Groten är vuxna nu. Men det förflutna är inte dött, och för familjen Crona på Berg är sanningens svåra stund inne. Gustaf Hardeberg på Stensvik har två livskraftiga döttrar, men för honom är det bara söner som räknas. På Lisebäck kämpar Andreas och Louise vidare med att förvandla glashyttan till en mönsterindustri. Och som samlande punkt för dem alla finns Harriet Hardeberg: en silverhårig grande dame nu, men lika rak i ryggen, lika stark och kärleksfull som förr.

Tredje delen i Elsi Rydsjös stora roman om en småländsk herrgårdsfamiljs öden i flera generationer på 1800-talet.

Slaget vid Poltava är förlorat, karolinerna har gått in i den ryska fångenskapen. I hemlandet väntar man på att kungen ska återvända och sluta fred. Den vänskap och kärlek som vuxit sig stark mellan människorna i fångenskap och förtryck sätts på hårda prov. Ska Nils Brinkman visa sig värdig Johanna, kommer hon och Karolina Bäck att få mötas igen? Kommer Eberhard Rosengren och hans Sigrid någonsin hem igen från Sibirien? Lyckas hans Henrik Barck fly från Sankt Petersburg hem till Sverige och till Juliana Struve? Ska de någonsin få se det milda juniljuset över Österlen? Kommer aldrig solen tillbaka?

I Elsi Rydsjös fängslande berättelse som tar vid där Karolinas Poltava slutade får vi veta svaret.

I Kristallen den fina spinner Elsi Rydsjö på verklighetsväv sagan om herrgårdsfamiljen på Stensvik. Gustaf vill härska inte bara över gården utan också över dess invånare, men hans egensinne utlöser en katastrof som står honom dyrt. Hans förhållande till lillasyster Louise är stormigt: motvilligt tillåter han att hon får sin sjuksköterskeutbildning utomlands men när det gäller hennes kärlek till soldatsonen Andreas Bäck vägrar han att ge med sig - liksom Louise själv. Mot storasyster Julias kyliga ironi står de sig båda slätt. Men Julia, härskarinnan på det rika Berg, har sina egna demoner att kämpa med. Och ett nytt släkte växer upp: Gustafs och Elins söner och döttrar på Stensvik, Hans Henrik och Fredrika på Berg. Och ytterligare ett syskonbarn dyker oväntat upp i familjen...

Handlingen i Elsi Rydsjös roman utspelas i Roslagen i slutet av 1800-talet. Kristin är en ung flicka i ett fattigt fiskarhem, som utsätts för svåra påfrestningar i livets stormar, både de som rasar längs kusten och de som drar genom själen. Hon får tidigt ansvara för försörjningen och livsuppehället i stuga och hennes liv blir inte lättare av att hon hänsynslöst utnyttjas, både som kvinna och som arbetskraft, av grannar som är bättre placerade i samhället.

Men Kristin är en stark människa som kämpar sig igenom alla prövningar och till sist står trygg och trosviss medan hennes vedersakare får sitt straff av försynen.

Kvinnorna på Stensvik lever i solen, unga, vackra och rika. Men en dag slår olyckan hårt mot den stolta familjen Hardeberg. Harriet och Julia får börja ett strävsamt liv, fjärran från sina småländska herrgårdsgemak. Elsi Rydsjö berättar roligt, gripande och medryckande om familjens kamp för att resa sig och om hur allt än en gång tar en vändning till det bättre.

Elsi Rydsjö har skrivit många berättelser som glatt hundratusentals läsare. Här har hon skapat en historia som är modernt upplevd men också vänder sig till alla som vill njuta av en riktig familjeroman, av den gamla goda sorten. Underhållande och spännande från första sidan.

De tre romanerna om familjen Hardeberg befäste Elsi Rydsjös ställning som en av Sveriges mest älskade och lästa underhållningsförfattare. Utöver Kvinnorna på Stensvik ingår även Kom hjärtans fröjd och Kristallen den fina i sviten.

I 1880-talets Sverige är den gifta kvinnan omyndig, men en änka bestämmer själv över sitt liv, och ingen har makt över henne. Susanna Henderson kan efter Adrians död göra med sin förmögenhet vad hon vill och hon vill göra något för sina medsystrar, stora som små. Livet har med tiden börjat te sig lite lättare för unga kvinnor, men ännu kan de mötas av fördomar, förlöjligande och förakt; många av värre öden än så. Susanna vet av egen erfarenhet hur begåvade flickor nekats skolgång och vidareutbildning. Hon vill med sina ärvda pengar skapa en skola, sådan hon sett den på Rostad hos mamsell Fryxell bara ännu lite friare, ännu mera individuellt utformad. Hon lyckas skaffa goda medhjälpare, hennes flickpension får det bästa rykte, hon är uppskattad och avhållen.

Susanna har nått sitt mål, men hon har varit änka länge och hon är ännu ung. En dag möter hon den man hon vill ha, och livet tar en ny vändning.

Kärlekens ansikten är berättelsen om en alldeles särskild gård på Österlen, just innaför Kåsebergaåsen. Vid knuten växer ett gammalt pilträd, vars grenar nätt och jämnt når fram till loftkammarens fönster.

Dit kommer en vårdag 1960 en familj, tre barn och en mor, som alla älskar varandra. De älskar också sin sommargård.

Men det har funnit en kärlek före deras i gården, en annan storts kärlek, blandad med förtvivlan och sorg; till sist utplånad av hat och död. De fyra som kommer börjar söka efter sanningen om det som en gång hänt. Döden kan de inte rå på men kanske sorgen och hjälplösheten.

Det är en saga som innehåller två korn sanning och ett berg av dikt. Men gården finns och över gavelspets och fönster sveper ännu pilträdet sina mjuka, grågröna grenar. Det är som en smekning över flickans kind, hon som en gång levde där och som också dog där.

Kung Karl sitter i Turkiet, varför vet ingen. Hemma i Sverige råder osäkerhet och svåra tider. Minst märks de kanhända i det rika Skåne, men också där finns det bekymmer, inte minst i prästgårdarna Lyngsjö och Everöd. Ovänskap har länge rått dem emellan och inte avhjälpts av släktförbindelser. Som ett ständigt hot smyger också pesten runt kring bygden.Men människorna i Elsi Rydsjös roman lever vidare. Några av dem är rustade att ta sina öden i egna händer, att med energi och viljekraft bryta sig egna vägar. Och för ung kärlek finns det rum också i svåra tider.

Andra delen i romansviten där även En doft av timjan och De röda bergen ingår.

Adam Heemstra, den rike handelsmannen på Kyl, hade hört historien om det sjunkna apostlaskeppet så länge han kunde minnas. Om Valdemar Atterdags rövade skatt, om silverstatyerna som den drivande sanden gömde. När han såg den glimma emot sig ur djupet trodde han knappt sina ögon, och han anade inte att den skatten skulle ge honom större sorg än han någonsin känt, och också större glädje. Även för den unga bonddottern Ingar ska apostlaskatten bli livsavgörande. När hon kommer till Kyl för att vara hushållselev hos änklingen Adam Heemstras svägerska är det skuggan av en död hon följer: men det är livet hon kommer att möta där.

En roman i smugglarnas och böndernas och skrönornas Österlen på 1800-talet.

Mette Hennickes ser dagens ljus i ett härjat och förblött Skåne, som efter danskt styre numera tillhör Sverige. Men under de fredsår som gått har såren börjat läkas och bondens åker bär åter skörd. Mette har ärvt sin mors stolthet och obändiga vilja. Med avsky ser hon sina äldre systrar giftas bort med rika, gamla män, och endast tio år gammal har hon bestämt vem hon vill ha. Vid femton års ålder tar hon sitt öde i egna händer, och hon väljer den unge Fredrik Jakob till sin make.

Fredrik Jakob Christiern ligger för döden och hans hustru Sophie reser för att hämta hem deras sedan länge bortadopterade barn. Detta blir inledningen till en ny epok för släkten Hennickes-Christiern, och för de unga syskonen Erik och Ingert Malmstedt tar livet en överraskande vändning. Vägen fram till att bli vuxen är svår, i synnerhet för den upproriska Ingert – livet ute i världen tillhör ju bara männen. Men kärleken nästlar sig in överallt, med många skiftande ansikten.På herrgården Rosenlund ligger Fredrik Jakob Christiern för döden; Sophie Falck, hans gemål, ger sig ut för att hämta hem deras länge sedan bortadopterade barn. Det blir inledning till en ny epok för släkten Hennickes-Christiern, vars öden så många läsare följt i "Allra kärestan min". För de unga syskonen Erik och Ingert Malmstedt tar livet en vändning som de aldrig kunnat drömma om.

Susanna Eleonora Lindman, prästgårdsfröken, lever i senare hälften av 1800-talet. Hon är andligen född femti år för tidigt, hon är självständig, stark och begåvad. Men hon är snärjd i sin tids fördomar och tänkesätt - snärjd som i dammarnas näckrosstjälkar, säger hon själv. Hon ser ändå en väg öppen genom vidare utbildning; hon har goda förebilder i Karin Åhlin och hennes skola i Stockholm och Cecilia Fryxells flickpension på Rostad i Kalmar.Familjetragedin slår emellertid hårt och Susanna måste avstå från sina drömmar.Hennes första ungdomsförälskelse har svikit, men två andra män finns nära henne: en gammal, en ung. Och Susanna får på ett märkligt sätt veta att en annan ung kvinna, mer än hundra år tidigare, haft ett liv och ett öde liknande hennes eget.

- Ja, sa Maja Ekander, lärarinna vid Stenerups flickpension. Det var på kyrkomötet i Nicea år 325 som man förklarade att också kvinnor har en själ.

Robert Sjögren, far till sextonårsdöttrarna Anna och Maria, såg besvärad ut. - Men då… började han och Maja avbröt: - Då kunde de väl nöja sig med det och inte vilja ha utbildning också? Är det det som ingenjören vill säga?

Det är just utbildning och egenvärde som Susanna Hennickes, Maja Ekander och de andra lärarinnorna i pensionen vill ge åt det sena artonhundratalets unga flickor. Att erkännas ha en själ är mycket, att erkännas som fullvärdig människa är också något. Så menar alla som hör hemma på de båda granngårdarna, Stenerup och Pedersborg. De lever sina liv tillsammans, där på den skånska östersjökusten och det livet ger både kärlek och sorg, visar både pålitlighet och svek. Men deras trygga vänskap är densamma som alltid och den låter sig inte rubbas.

Försommarljuset faller klart över hav och land, när berättelsen börjar. Det ska så småningom också falla över vägen, där kvinnor och flickor går tillsammans med sina drömmar och sin längtan.

Men den vägen är lång.

Den svåra stormen drar in över Österlen en novemberdag 1872. I Simrishamn kämpar storköpmannen Adam Heemstra för sina skepp, medan hans hustru Ingår väntar på att hennes barn ska födas. Men vårdträdet i deras gård på Kyl knäcks som en tändsticka och det är ett dåligt omen. Gamle Ola Svens blir tagen av havet och hans änka far ut i mystiska hotelser.

Händelsernas stormar rasar också i Elsi Rydsjös roman om familjen Heemstra. Misstankar om mord och fördold släktskap med ödesdigra följder växer fram bland bygdens ryktesmånglare. Och kärleken mellan Adam och Ingår sätts på hårda prov.

Elsi Rydsjös stora läsekrets får här en ny spännande berättelse med färgstarka bilder från en säregen trakt i en gången tid.

Med Allting har sin tid avslutar Elsi Rydsjö sin långa berättelse om tre kvinnor och deras familjer. Karolina Bäck, Juliana Struve och Sigrid Rosengren mötte varandra under fångenskapen efter slaget vid Poltava 1709, och vi har fått följa deras öden under den mödosamma vägen tillbaka hem efter freden med Ryssland och efter hemkomsten till Sverige. I Allting har sin tid, 34 år efter Poltava, går livet vidare. Nästa generation har vuxit upp, och Julianas barn Christina och Hennicke finner sina livsledsagare medan Marie, efter sitt korta och olyckliga äktenskap med den charmerande men opålitlige franske greven Xavier de la Tour, väljer att ensam förvalta den älskade fädernegården Marieberg efter fadern Hans Henriks död. Sigrid är borta och djupt saknad, men Karolinas och Julianas varma vänskap består. De tidigare fristående romanerna i serien är Karolinas Poltava (1992), Kommer aldrig solen? (1993), Det blåser vind från Östansjö (1995) och Den sjunde vågen (1997).

Krutröken från tsarens segerkanoner låg stickande tung över trossens läger vid Poltava. Kung Karl hade lämnat sin här i sticket och flytt. De svenska officerarna och soldaterna, fångar tillsammans, hade i slutna led tvingats över floden Vorskla, där en provisorisk bro timrats. Karolina Bäck står plötsligt ensam i världen sedan hennes man Sven, korpral vid Skånska ståndsdragonerna, stupat i strid detta sorgens år 1709. Många är de kvinnor och barn som följt sina män och fäder i fält. I deras läger växer oron för vad som nu ska hända. Umbärandena är stora, hungern är svår. Men en stark ödesgemenskap växer också fram mellan gammal och ung, mellan hög och låg.

Slaget vid Poltava är förlorat, karolinerna har gått in i den ryska fångenskapen. I hemlandet väntar man på att kungen ska återvända och sluta fred. Den vänskap och kärlek som vuxit sig stark mellan människorna i fångenskap och förtryck sätts på hårda prov. Ska Nils Brinkman visa sig värdig Johanna, kommer hon och Karolina Bäck att få mötas igen? Kommer Eberhard Rosengren och hans Sigrid någonsin hem igen från Sibirien? Lyckas hans Henrik Barck fly från Sankt Petersburg hem till Sverige och till Juliana Struve? Ska de någonsin få se det milda juniljuset över Österlen? Kommer aldrig solen tillbaka?

I Elsi Rydsjös fängslande berättelse som tar vid där Karolinas Poltava slutade får vi veta svaret.