Eric Jannersten - Böcker

"Nötskalet" är ett minnesstöd och repitionshäfte för det naturliga budsystemet, framtaget för dem som kan en hel del men är osäkra på budens innebörd och de elementära spelreglerna. Kort sagt: en kortfattad handbok i bridge!Innehåll:Handens värdering ÖppningsbudSvar på 1 trick i färgÖppningshandens andra budSvarshandens andra budÖppningshandens tredje budStarka och svaga öppningarSangbudgivningMellankommande budSlambudgivningSpelföringUtspelMarkeringar

Författarna demonstrerar i sin safety-bok Med all säkerhet hur man sätter sig på hemgången och först därefter börjar fundera på övertrick.Safety first, säkerhetsspel på svenska, är ett vidsträckt begrepp. Enkelt uttryckt är det konsten att gardera sig mot elaka kortfördelningar. En skicklig spelare utgår ifrån att allting sitter fel och försöker finna ett sätt att spela hem kontraktet trots detta. Går inte det, garderar han sig mot de mest sannolika - och elaka - kortfördelningarna. Detta är förklaringen till varför experten sällan har otur av det slag som ofta drabbar den mindre rutinerade spelaren, d v s spelplanen rasar samman som ett korthus när korten inte sitter som spelföraren hoppas. Säkerhetsspel är inte så svårt, när man väl kommit på knepen. Passa därför på att ta del av det kunnande Eric Jannersten och Jan Wohlin så välvilligt delar med sig. Vi vågar lova att den som läser boken med all säkerhet blir en bättre bridgespelare.

I Kortläsning avslöjar Eric Jannersten hur den skicklige spelföraren i bridge efter bara några få stick avslöjar kortsitsen.Boken Kortläsning är skriven för er som har en infernalisk otur vid spelbordet. Råkar ni ständigt ut för kungar i bakhåll, damer som vägrar att falla och elaka sitsar i största allmänhet? Då är den här boken en sund investering! För en oinvigd kan det nämligen verka som om toppspelarna begåvats med en förskräckligt stor portion tur. Visst hör tur och skicklighet samman, men det har väldigt lite med tur att göra att experten så ofta "gissar" rätt. Istället för att gissa bygger han tidigt i spelet, ofta redan i första stick, upp en bild av de osynliga händerna. Han kan sedan, precis som i en uppslagen bok, se vilka maskar som går och vilka som spricker, om en färg sitter jämnt eller snett o s v. Det bästa av allt, är att man inte behöver vara någon Einstein för att räkna ut hur det förhåller sig. Sedan Jannersten på sitt lättfattliga sätt lärt ut knepen, är det i allmänhet bara att lägga ihop två och två. Boken om kortläsning är en av Eric Jannerstens internationellt mest uppskattade. När ni läst den förstår ni säkert varför.

Med öppna kort innehåller 110 knepiga bridgeproblem, där alla 52 korten redan från början är synliga. Läsaren uppmärksammas på svårupptäckta möjligheter, t ex hur viktigt det är med förbindelser och småkortens oerhörda betydelse. Sedan får hjärnan god träning på de knepiga slutspelen.Redan på whistens tid, föregångaren till vår moderna bridge, ägnade man sig åt att lösa spelproblem med öppna kort. Vid bridegebordet har man att ta hänsyn till mängder av okända faktorer. Man räknar med det sannolika och väger för och emot. Det gäller att försöka gissa rätt och många gånger måste man ta till bluff och psykologisk krigsföring. Framgången bottnar emellertid i en väl utvecklad spelteknik. När det blir fråga om bridgeproblem, eller dubbeldummy som den internationella termen lyder, gäller exakta förutsättningar. Några ovissa faktorer förekommer inte, eftersom man ser alla 52 korten på de fyra händerna. Man sköter själv både anfall och försvar och gör sitt allra bästa till båda sidornas favör. Man spelar så att säga med dubbla träkarlar. Spelföraren har oftast hamnat i ett överoptimistiskt kontrakt och ska manövrera sig fram till ett slutspel som lamslår försvaret. Den teknik det blir fråga om måste finnas på den rutinerade spelarens reportoar. Den orutinerade får upp ögonen för de dolda möjligheterna. Han upptäcker vilken oerhörd betydelse småkorten och inte minst förbindelserna har. Visst blir det ofta fråga om rent artisteri, när enda möjligheten ligger i att man sakar ess och kungar för att kunna utnyttja tvåor och treor. Av bara farten blir det emellertid fråga om undervisning i den allra högsta skolan. Det primära när det gäller dubbeldummy, är inte det lärorika. Syftet är att ge god underhållning och rejäl hjärngymnastik genom att sätta skarpsinnet på prov. Den som ger sig i kast med problemlösandet blir snart en pålitlig medlem av det talrika skrå, som anser det vara minst lika spännande att tävla mot problemkonstruktören som att mäta krafterna mot vännerna vid spelbordet.

Med 90 felspel och 90 välspel illustrerar Eric Jannersten skillnaden mellan medelmåttans och expertens spelsätt i Finn felet. Läsaren får en inblick i hur experten resonerar sig fram till det korrekta spelsättet. Under rubriken Felspel visar han en kortsits, där spelförarens agerande är av typen "som folk gör mest". Det blir en fråga om spelföring rakt upp och ner och eftersom motspelarnas kort kunnat sitta betydligt sämre, blir resultatet hemspelat kontrakt med i många fall övertrick.Fastän spelsättet förefaller vara i det närmaste självklart (och i åtskilliga fall är hämtat från spelbordet) är det inte det rätta. Det gäller därmed för läsaren att sätta fingret på var spelföraren trampat snett. Finn felet!Jannersten återkommer så under rubriken Välspel med spelförarens uppgift, men eftersom försvarets kort blivit något ommöblerade, visar det sig att spelsättet nu inte alls är lika lyckosamt som nyss. Den uppläggningen spelföraren missade hade givit hemgång också när kortsitsen inte var den vänliga.Bridge är ett alltför fint spel för att en giv ska avverkas "fort och dumt". Den stora tjusningen ligger i att spelföraren försöker finna ut vilken metod som tillvaratar flertalet möjligheter till klarat kontrakt. Det är hur den rutinerade spelföraren resonerar.

Slamteknik med precision resulterar i att slambudgivningen i bridge övergår från chansning till precis vetenskap.En fördel, att med starka händer öppna med 1 klöver är det budutrymme som därmed frigörs. Med hjälp av frågebuden som presenteras i denna bok kan ni nå rent häpnadsväckande resultat. Ni hinner bromsa i tid, då ni har honnörsstarka händer som knappt räcker till utgång. Och ni kan hitta slammar som ni tidigare betraktat som fullständigt objudbara. Kan ni det elementära i precisionsklövern, då blir det säkert fascinerande att se vilka möjligheter som erbjuds i denna bok.

Kurs i kontraktsbridge är upplagd för såväl nybörjare som för dem som kan åtskilligt, men som vill förkovra sin teknik. Den innehåller elementärt från nybörjarstadiet till långt upp i klasserna och är därmed också en utmärkt uppslagsbok.

I Enda chansen låter Eric Jannersten läsaren likt en spårhund söka sig fram till den enda kortsits som kan rädda bridgekontraktet. Sedan gäller det att dirigera spelet i en riktning som gör att man har glädje av sin uträkning...I denna volym erbjuds ni upptäckarglädje av samma slag som när en deckare plötsligt inser vem som är den skyldige. Här är det visserligen ingen hemlighet vem som ska sättas dit - men hur det ska gå till är en gåta. I alla fall tills dessatt man får ihop indicierna och den bild som stämmer med den önskade tornar upp i horisonten.

I Precisionsklövern presenterar Eric Jannersten den relativt enkla grund som alla starka klöversystem i bridge vilar på.Precisionsklövern konstruerades av C.C. Wei, av kinesisk härkomst men som sedan bosatte sig i New York. Han fick 1969 för första gången chansen att visa vad hans skapelse var värd i större sammanhang, när Taiwan sensationellt nådde finalen i Bermuda Bowl (VM). Taiwaneserna fick i finalen ge sig för det oövervinnerliga italienska Blå laget, men det är en annan historia. Vid VM i Stockholm 1970 nådde Taiwan återigen finalen och visade därmed att insatsen året före inte var någon tillfällighet. Lite varstans fick man upp ögonen för det system som taiwaneserna använde och man kom snabbt underfund om att de nya idéerna var synnerligen effektiva. Dessutom var det ett roligt system, lätt att lära och med gott om utrymme för egna påhitt. Åtskilliga internationella storspelare konverterade tilll precisionsklövern. Naturligtvis har experterna förändrat Weis ursprungliga system här och var, men de bärande idéerna är fortfarande gemensamma för alla arter av klöversystem. Det italienska Blå laget byggde ut systemet med finurliga frågebud t ex. Dessa italienska frågebud, tillsammans med andra finesser, presenteras i boken Slamteknik med precision, som är en uppföljning till denna bok.Denna bok kan kompletteras med budnyckel Precisionsklöver.

All slags skvis är en övningsbok i hur man bäddar för rätt sorts skvis.Ingen av bridgens många finesser ter sig så mystisk för den orutinerade som skvisen. Det är som ett hokus-pokus att stick trollas fram från ingenstans. Vid bordet råkar man ideligen ut för situationer, där enda möjligheten att klara ett kontrakt ligger i en lyckad skvis. För att nå de goda resultaten vid bridgebordet, måste man känna till den speciella tekniken. Skvisen är inte en enda finess. Det är en hel familj, där medlemmarna har gemensamma drag men som på olika sätt skiljer sig från varandra. Det gäller att man vänder sig till rätt person, när man behöver en hjälpare i nöden. Den rutinerade spelaren ser ofta med ens vem i familjen som behöver tillkallas. Det gör inte den orutinerade, som behöver mycken träning. Det är övning i hur man lägger upp rätt sorts skvis Jannersten bjuder på i denna bok. Läsaren får själv sitta vid rodret och försöka räkna ut hur han ska manövrera för att få skutan i hamn. När han har en skicklig lots ombord, undviker han grundstötningar och lär sig vartefter farvattnen, så han kan segla iväg på egen hand, i varje fall inomskärs med de enklare skvisarna. För bravurnummer som criss-cross, dubbel trumfskvis och dylika krävs mängder av träning, ännu mer än som ryms i denna bok, men här finns i varje fall smakprov.

Eric Jannersten går hand i hand med läsaren och beskriver skvisens mekanik i Boken om skvis. Skisens fundamenta, hur man bäddar för slutspelet och hur man till sist tvingar motparten att sträcka vapen, förklaras på ett lättfattligt sätt.Ingen annan av bridgens många spelfinesser är så åträvärd att komma in på livet som just skvisen. Trots att motpartern envist stretar åt sitt håll, hämtar spelföraren med skvisens hjälp stick från tillsynes ingenstans. För den oinvigde verkar det vara rena trolleriet, men det är visst inget övernaturligt det är fråga om. Har man bara lärt sig känna skvisens mekanism, är det inga konstigheter alls. Eric Jannersten går hand i hand med läsaren, när det gäller att lösa skvismysteriet, hur man skapar förutsättningarna för ett lyckat resultat och hur man sedan genomför proceduren kort för kort. När man blivit på det klara med hur skvisen fungerar, då kan man snart vid spelbordet genomföre inte bara enkla och dubbelsidiga skvisar utan också så pass komplicerade saker som trumfskvis, gardskvis, criss-cross och allt vad medlemmarna i den stora skvisfamiljen heter. För att vara en god bridgespelare måste man kunna behärska skvistekniken. Att ha läst Boken om skvis innebär att man kommit en bra bit på väg.