Erik de la Reguera – författare

Kokainet flödar i Sverige. Den vita drogen har gått från att vara en exklusiv jet set-markör till massans nya sätt att festa. Glöm yuppies och åttiotal. Tänk byggjobbare, forskare, bloggtjejer, mäklare, tatuerade gängmedlemmar och mängder av artister, journalister, brats och Båstadsfantaster. Under 2000-talet har kokainet nått nya användare och kanske är det inte så konstigt. Kokainisterna själva vittnar om den ultimata självförtroendehöjaren, guldkanten i tillvaron, ett slags skumpa i pulverform som inte gör en full och dum. Olagligt? Förvisso. Men, som Grammis-vinnaren Andreas Kleerup sa i en Aftonbladet-intervju, "det är ju fortkörning också". Samtidigt råder fortfarande starka tabun kring bruket. Många kända svenskar har åkt fast, men nästan ingen har trätt fram och berättat vad de sökt och funnit i drogen. Sett i ett större perspektiv är kokainet långt mer än enbart en fråga om enskilda svenskar. För att tillgodose "vårt" behov begår människor och organisationer på andra platser i världen de grymmaste handlingar. Colombias regering har i tjugo år, med stöd av USA, utkämpat ett blodigt krig mot drogerna. Trots det har odling och export inte minskat. Gerillan, eliten, militären, bönderna, politikerna - alla är på ett eller annat sätt påverkade av den våldslogik som genereras av denna miljardindustri. Och i botten finns Colombias fattiga som i brist på alternativ säljer sig som odlare, skördare, transportörer, väktare eller yrkesmördare. Mexikanska karteller har under senare år tagit över stora delar av handel och smuggling från Latinamerika, och fraktar ton av kokain till USA, eller via Västafrika till Europa. Sedan ett par år rasar ett krig mellan två stora allianser av karteller i Mexiko, ett krig som bara under 2008 krävde 5 700 människoliv. Allt fler varnar för att Mexiko riskerar att förvandlas till en "failed state", en stat styrd i det fördolda av kriminella intressen. Den som köper ett gram kokain på Stureplan, i Eskilstuna eller på Hisingen håller efterfrågan uppe och bidrar därmed till att problemen i andra delar av världen kvarstår. Men det är det antagligen lätt att bortse från i festens rus. Lika lätt som det är att inte tänka på att det "rena", vita pulvret ofta färdats i en livrädd, kanske skuldsatt och tvingad, människas mage och kommit ut tarmvägen.

Kokainet flödar i Sverige. Den vita drogen har gått från att vara en exklusiv jet set-markör till massans nya sätt att festa. Glöm yuppies och åttiotal. Tänk byggjobbare, forskare, bloggtjejer, mäklare, tatuerade gängmedlemmar och mängder av artister, journalister, brats och Båstadsfantaster. Under 2000-talet har kokainet nått nya användare och kanske är det inte så konstigt. Kokainisterna själva vittnar om den ultimata självförtroendehöjaren, guldkanten i tillvaron, ett slags skumpa i pulverform som inte gör en full och dum. Olagligt? Förvisso. Men, som Grammis-vinnaren Andreas Kleerup sa i en Aftonbladet-intervju, "det är ju fortkörning också". Samtidigt råder fortfarande starka tabun kring bruket. Många kända svenskar har åkt fast, men nästan ingen har trätt fram och berättat vad de sökt och funnit i drogen. Sett i ett större perspektiv är kokainet långt mer än enbart en fråga om enskilda svenskar. För att tillgodose "vårt" behov begår människor och organisationer på andra platser i världen de grymmaste handlingar. Colombias regering har i tjugo år, med stöd av USA, utkämpat ett blodigt krig mot drogerna. Trots det har odling och export inte minskat. Gerillan, eliten, militären, bönderna, politikerna - alla är på ett eller annat sätt påverkade av den våldslogik som genereras av denna miljardindustri. Och i botten finns Colombias fattiga som i brist på alternativ säljer sig som odlare, skördare, transportörer, väktare eller yrkesmördare. Mexikanska karteller har under senare år tagit över stora delar av handel och smuggling från Latinamerika, och fraktar ton av kokain till USA, eller via Västafrika till Europa. Sedan ett par år rasar ett krig mellan två stora allianser av karteller i Mexiko, ett krig som bara under 2008 krävde 5 700 människoliv. Allt fler varnar för att Mexiko riskerar att förvandlas till en "failed state", en stat styrd i det fördolda av kriminella intressen. Den som köper ett gram kokain på Stureplan, i Eskilstuna eller på Hisingen håller efterfrågan uppe och bidrar därmed till att problemen i andra delar av världen kvarstår. Men det är det antagligen lätt att bortse från i festens rus. Lika lätt som det är att inte tänka på att det "rena", vita pulvret ofta färdats i en livrädd, kanske skuldsatt och tvingad, människas mage och kommit ut tarmvägen.

Varför är det inte en självklarhet att alla människor ska få resa fritt?Norma, Jamal och Abou har var och en lämnat allt för drömmen om ett värdigt liv. Som så många andra migranter i vår tid korsar de kontinenter. I Gränsbrytarna följer journalisten Erik de la Reguera dem på nära håll längs deras strapatsfyllda färder mot USA och Europa. Varvat med fältarbetet beskriver han migrationens historia. Han ser ett tydligt samband mellan de allt högre murarna och vår tids växande nationalism. I alla tider har de styrande försökt begränsa människors rörlighet, men aldrig har de geografiska gränserna varit så skarpa som nu.Gränsbrytarna är en bok om några av vår tids stora frågor. Den utforskar vad som händer när gränser korsas. Även de inom oss."de la Regueras bok befinner sig i en egen klass bland allt som nu skrivs om gränsmurar och migranter - den högsta." Dagens Nyheter"Det är ett oerhört bra reportage" Expressen"Ett journalistiskt hjältedåd" Svenska Dagbladet

Varför är det inte en självklarhet att alla människor ska få resa fritt?Norma, Jamal och Abou har var och en lämnat allt för drömmen om ett värdigt liv. Som så många andra migranter i vår tid korsar de kontinenter. I Gränsbrytarna följer journalisten Erik de la Reguera dem på nära håll längs deras strapatsfyllda färder mot USA och Europa. Varvat med fältarbetet beskriver han migrationens historia. Han ser ett tydligt samband mellan de allt högre murarna och vår tids växande nationalism. I alla tider har de styrande försökt begränsa människors rörlighet, men aldrig har de geografiska gränserna varit så skarpa som nu.Gränsbrytarna är en bok om några av vår tids stora frågor. Den utforskar vad som händer när gränser korsas. Även de inom oss.