Erik Eliasson – författare

The book analyses Plotinus’ notion of 'that which depends on us', which although central to his ethics, has never been examined in a specific study before. The book traces the sources of this notion in Aristotle and its reception in Stoicism, Middle Platonism and Early Aristotelian Commentators. It then shows how Plotinus’ critical discussion of the inherent problems in previous accounts and his investigation of the notion's application to the Intellect and the One, leads to a highly original interpretation of the notion as central to his account of human agency. The book demonstrates Plotinus’ serious engagement with the central issues of ancient ethics, and his original way of tackling them.

Läkemedel är ett av sjukvårdens allra viktigaste verktyg för att bota, lindra och förebygga sjukdom. Att lyckas med läkemedel förklarar på ett strukturerat och lättillgängligt sätt principerna för hur man väljer läkemedel, hur man planerar och följer upp en läkemedelsbehandling och inte minst hur man avslutar den. Boken ger konkreta råd om individanpassning av läkemedel, dosering och uppföljning för att öka chanserna för en framgångsrik behandling.Att lyckas med läkemedel ger också värdefulla inblickar i t.ex. marknadsföring av läkemedel, miljöpåverkan av läkemedel och värdering av informationskällor kring läkemedel. Boken utgår från de grundläggande principerna inom klinisk farmakologi; evidensbaserad läkemedelsanvändning i sjukvården med fokus på risken kontra nyttan hos den enskilda patienten.Målgruppen är främst läkare under grundutbildning och fortbildning. Men innehållet är även relevant för blivande apotekare och farmaceuter, liksom för yrkesverksamma läkare, farmaceuter och sjuksköterskor med patientansvar i primärvård och specialistsjukvård.

Mod är en egenskap som hyllats i alla krigförande kulturer. Konsten, litteraturen och filosofin har ofta tagit upp modet som tema, både för att befästa ett militärt ideal och för att problematisera denna egenskap. Men vad är egentligen mod? Var går gränsen till övermod? Vad utmärker mod i strid, och kan man träna soldater att bli modiga? Dessa frågeställningar tar plats även i vår tid där krig och försvar diskuteras i dagens militära miljöer, och frågor om etik är lika aktuella som frågor om effektivitet.

I Mod i strid och filosofi studerar författarna historiska perspektiv på mod och dagsaktuell forskning kring strid och militär utbildning. Förr talade man om mod eller tapperhet som en av flera eftersträvansvärda dygder idag talar man hellre om professionalism. Men hur mycket skiljer sig egentligen den moderna tidens militära ideal från de historiska? Kan vi lära oss något av den dygdetik som i århundraden användes för att forma modiga individer och tappra krigare?