Eva Barkeman – författare

Jamar katter på dialekt? Och hör de skillnad på folk och folk?De allra flesta mjau-läten är riktade till oss människor – inte till andra katter. Men de har olika sätt att säga mjau på, beroende på vad de vill säga. Nu studerar språkvetare dialogen mellan människa och katt.Susanne Schötz är projektledare för ett femårigt tvärvetenskapligt forskningsprojekt som går ut på att studera kommunikationen mellan katt och människa. Projektet heter Meowsic, Melody in human–cat communication. Hon och kollegan Joost van de Weijer, även han språkforskare vid Humanistlaboratoriet i Lund, försöker göra en testinspelning av ljud och rörlig bild på Susannes katter hemma i Landskrona. Det är lättare sagt än gjort. Katter är personligheter, ofta egensinniga. Och de pratar inte på kommando.MISSARNA JAMAR BARA FÖR OSS är en artikel som ursprungligen publicerades i Språktidningen november 2016.Eva Barkeman är vetenskapsjournalist med en bakgrund som molekylärbiolog. Hon har arbetat på bland annat Aftonbladet och Vetenskapsrådet, och skriver för tidningar som Forskning & Framsteg, Språktidningen och Modern Psykologi.Storytel Dox återutger god journalistik i bokform. Artiklar, intervjuer, grävande reportage – som ljudböcker, e-böcker och i tryckt format.

Hur dukar du ett bord? En fransman och en svensk gör nog på ungefär samma sätt när de ställer fram glas, lägger ut bestick och sätter fram tallrikar. Men när de ska beskriva hur de dukar ser gesterna som ackompanjerar talet helt olika ut.

Vi gestikulerar på olika sätt beroende på vilket språk vi talar. Hur gör vi när vi ska lära oss ett andra språk, följer de egna gesterna med? Och hur reagerar vi på ”felaktiga” gester? För även om uttalet är perfekt kan brytningen sitta i händerna.

GLASKLAR BRYTNING I GESTERNA är en artikel som ursprungligen publicerades april 2015 i Tidningen Språk.

Eva Barkeman är vetenskapsjournalist med en bakgrund som molekylärbiolog. Hon har arbetat på bland annat Aftonbladet och Vetenskapsrådet, och skriver för tidningar som Forskning & Framsteg, Språktidningen och Modern Psykologi.

Redan efter cirka tre sekunders ögonkontakt med en främling händer något, efter tio sekunder börjar vi le lite eller larva oss. 30 sekunders ögonkontakt leder antingen till våld eller sex. Hur kan våra ögon ha en sådan makt över oss?TIO-SEKUNDERSREGELN OCH ÖGONKONTAKTENS KRAFT är en artikel som ursprungligen publicerades november 2016 i Modern Psykologi.Eva Barkeman är vetenskapsjournalist med en bakgrund som molekylärbiolog. Hon har arbetat på bland annat Aftonbladet och Vetenskapsrådet, och skriver för tidningar som Forskning & Framsteg, Tidningen Språk och Modern Psykologi. Hon drivs av nyfikenhet; att försöka förstå hur saker och ting hänger samman, och fascineras av både det som sticker ut och det som blir en helhet.