Vad gör en bra bostadsgård? I den här boken betonas att bostadsgårdar har en underskattad potential att skapa värden för de boende och ta tillvara deras engagemang. En bra gård erbjuder plats för lek och rörelse, för samvaro, odling och grönska. Det är inte bara fråga om att skapa trivsel utan gården gör nytta både för de boende och för stadens temperaturreglering och motståndskraft mot torka och översvämningar. En dålig bostadsgård, däremot, är den som bara ”blir över” mellan andra värden som skapats (som bostäder, service, parkering, gator och så vidare).Boken baseras på forskningsstudier om hur boende ser på sina bostadsgårdar och hur olika bebyggelseformer tolkas av människor i territoriella termer. Författaren menar att gården ska ses som en del av hemmet snarare än en del i stadens offentliga rum, och att arkitekter behöver prioritera gården tidigt i projektet. För stort fokus på hur arkitekturen ser ut kan medföra bristande inlevelse i vad arkitekturen gör, till exempel när bostadsnära utemiljöer utformas utan tillräcklig hänsyn till de boendes användning, ansvar, trygghet och integritet. Med bra gårdar kan stadens kompakta liv konkurrera med villalivet som ett barnvänligt sätt att bo.Boken är framtagen i samarbete med Centrum för boendets arkitektur, CBA. CBA är en plattform för spridning och förmedling av bostadsforskning samt ökad samverkan mellan näringsliv och akademi. CBA startades 2017 och har sin hemvist på Chalmers, Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik.

Vad gör en bra bostadsgård? I den här boken betonas att bostadsgårdar har en underskattad potential att skapa värden för de boende och ta tillvara deras engagemang. En bra gård erbjuder plats för lek och rörelse, för samvaro, odling och grönska. Det är inte bara fråga om att skapa trivsel utan gården gör nytta både för de boende och för stadens temperaturreglering och motståndskraft mot torka och översvämningar. En dålig bostadsgård, däremot, är den som bara ”blir över” mellan andra värden som skapats (som bostäder, service, parkering, gator och så vidare).Boken baseras på forskningsstudier om hur boende ser på sina bostadsgårdar och hur olika bebyggelseformer tolkas av människor i territoriella termer. Författaren menar att gården ska ses som en del av hemmet snarare än en del i stadens offentliga rum, och att arkitekter behöver prioritera gården tidigt i projektet. För stort fokus på hur arkitekturen ser ut kan medföra bristande inlevelse i vad arkitekturen gör, till exempel när bostadsnära utemiljöer utformas utan tillräcklig hänsyn till de boendes användning, ansvar, trygghet och integritet. Med bra gårdar kan stadens kompakta liv konkurrera med villalivet som ett barnvänligt sätt att bo.Boken är framtagen i samarbete med Centrum för boendets arkitektur, CBA. CBA är en plattform för spridning och förmedling av bostadsforskning samt ökad samverkan mellan näringsliv och akademi. CBA startades 2017 och har sin hemvist på Chalmers, Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik.