Flora Wiström – författare

"Därför blir jag uppriktigt upprymd av Stortaxi, inte bara för att den är en läsvärd berättelse om relationer och gemenskap versus självständighet. Inte bara för att Wiström skriver som ett slags svensk Sally Rooney: lättillgängligt, lustfyllt och extremt samtida. Utan för att hon har skrivit en riktig roman. Det blir allt mer ovanligt." - Valerie Kyeyune Backström, Dagens Nyheter

"Stortaxi skulle på nusvenska kunna beskrivas som en dark and gritty Friends för millennials. Fast i romanform då. Och i Stockholm. Och väldigt mycket mer melankolisk." - Kalle Lind, Expressen

"... en välskriven och träffsäker kollektivroman, en sång om alla och envar av de nittiotalister som gått i mål och fyllt trettio efter ett maratonlopp genom sjunkande välfärd, otrygg arbetsmarknad, ökad konkurrensutsatthet i global värld, pandemi och slutligen krig." - Inga-Lina Lindqvist, Aftonbladet

"I sina bästa stunder påminner boken om den norska tv-serien ”Skam”, fast för stockholmare mitt i 30-årskrisen." - Nina Morby, Göteborgsposten

"Stortaxis fiktion gör att Wiström får chans att berätta om den omoraliska människan, oursäktad. Det här passar henne bra och det höjer verkligen henne som skribent." - Sara Ek, Kulturnytt

De har hängt ihop i över ett decennium. Snart ska Matti, Anja, Ebba, Leo, Emanuel och Helena fylla trettio och under några omtumlande månader börjar de gamla banden mellan dem lossna. För vad händer med kompisgänget när någon får barn och en annan vill vara barnfri? När någon har det gott ställt medan en annan spelar bort sina pengar. När de som inte får förälska sig i varandra ändå gör det. Kan vänskapen bära när livet förändras?

Stortaxi är Flora Wiströms fjärde bok. Det är en generationsroman om vänskap, förbjuden kärlek, drömmar och trettioårsålderns omvälvande prövningar.

Esters Stockholmstillvaro kantas av oändliga jobbpass på antikvariatet och dimmiga lördagsnätter med bästa kompisen. Livet känns som en symaskinsnål som hoppar fram och tillbaka när tråden ska fästas; Ester kommer inte vidare. Men en dag träffar hon Eli med den mörka rösten och händerna som är fläckade av målarfärg. Det blir början på det vackraste men svåraste året i Esters liv. I bloggaren Flora Wiströms sinnliga romandebut är kärleken allomfattande, på gott och ont.

Det är vinter i Stockholm när Ester ser honom för första gången. Han väljer en bok om Frida Kahlo och betalar utan att se Ester i ögonen. Utanför antikvariatet ligger snödrivorna som strandade valar och det är beckmörkt redan klockan tre. Ester vågar inte fråga om hans nummer, trots att bästa kompisen Hanins röst ekar i huvudet: go for it.

Det är tur att Ester har Hanin som tränger sig före i kön till klubbarna, klottrar "onanera mera" på husväggarna och trycker på skicka när Ester tvekar.

Stanna handlar om att hålla andra uppe när man själv är nära att gå sönder, om den stora livsavgörande kärleken och om att stå still när alla andra rör på sig. Stanna är också en hyllning till systerskapet.

I ”Hålla andan” utforskar Flora Wiström ämnen som kroppslighet och sexuellt maktutövande, prestationskrav och förbundet mellan syskon. I romanen möter vi en syskonskara om tre: Mina, Daria och Sam. Det är Minas första sommar efter studenten och vännerna har vänt henne ryggen. Det blir inte bättre av att storasystern Daria aldrig har tid. Hon är tävlingssimmare och allas stjärna. Blixtrar målmedvetet fram genom vattnet.

En dag är Daria försvunnen. Garderoben är tom, passet är borta och Mina hänvisas bara till hennes röstbrevlåda. Vart har hon åkt, och varför? Oron gräver sig djupt i Mina. Hon cyklar till simhallen för att söka efter svar.

I simhallen finns omklädningsrummet där Cissi plockar hår ur golvbrunnarna. Där finns det heta plåttaket där de anställda röker gräs och gymmet där Sam sommarjobbar. Där finns redskapsboden där man kan ha sex mot gnisslande flytdynor. Och där finns bassänger att sjunka i.

Mina tillbringar de två första veckorna av sommaren i simhallen. Och för varje dag blir det allt tydligare att Daria bär på stora hemligheter.

"Därför blir jag uppriktigt upprymd av Stortaxi, inte bara för att den är en läsvärd berättelse om relationer och gemenskap versus självständighet. Inte bara för att Wiström skriver som ett slags svensk Sally Rooney: lättillgängligt, lustfyllt och extremt samtida. Utan för att hon har skrivit en riktig roman. Det blir allt mer ovanligt." - Valerie Kyeyune Backström, Dagens Nyheter

"Stortaxi skulle på nusvenska kunna beskrivas som en dark and gritty Friends för millennials. Fast i romanform då. Och i Stockholm. Och väldigt mycket mer melankolisk." - Kalle Lind, Expressen

"... en välskriven och träffsäker kollektivroman, en sång om alla och envar av de nittiotalister som gått i mål och fyllt trettio efter ett maratonlopp genom sjunkande välfärd, otrygg arbetsmarknad, ökad konkurrensutsatthet i global värld, pandemi och slutligen krig." - Inga-Lina Lindqvist, Aftonbladet

"I sina bästa stunder påminner boken om den norska tv-serien ”Skam”, fast för stockholmare mitt i 30-årskrisen." - Nina Morby, Göteborgsposten

"Stortaxis fiktion gör att Wiström får chans att berätta om den omoraliska människan, oursäktad. Det här passar henne bra och det höjer verkligen henne som skribent." - Sara Ek, Kulturnytt

De har hängt ihop i över ett decennium. Snart ska Matti, Anja, Ebba, Leo, Emanuel och Helena fylla trettio och under några omtumlande månader börjar de gamla banden mellan dem lossna. För vad händer med kompisgänget när någon får barn och en annan vill vara barnfri? När någon har det gott ställt medan en annan spelar bort sina pengar. När de som inte får förälska sig i varandra ändå gör det. Kan vänskapen bära när livet förändras?

Stortaxi är Flora Wiströms fjärde bok. Det är en generationsroman om vänskap, förbjuden kärlek, drömmar och trettioårsålderns omvälvande prövningar.

"Därför blir jag uppriktigt upprymd av Stortaxi, inte bara för att den är en läsvärd berättelse om relationer och gemenskap versus självständighet. Inte bara för att Wiström skriver som ett slags svensk Sally Rooney: lättillgängligt, lustfyllt och extremt samtida. Utan för att hon har skrivit en riktig roman. Det blir allt mer ovanligt." - Valerie Kyeyune Backström, Dagens Nyheter

"Stortaxi skulle på nusvenska kunna beskrivas som en dark and gritty Friends för millennials. Fast i romanform då. Och i Stockholm. Och väldigt mycket mer melankolisk." - Kalle Lind, Expressen

"... en välskriven och träffsäker kollektivroman, en sång om alla och envar av de nittiotalister som gått i mål och fyllt trettio efter ett maratonlopp genom sjunkande välfärd, otrygg arbetsmarknad, ökad konkurrensutsatthet i global värld, pandemi och slutligen krig." - Inga-Lina Lindqvist, Aftonbladet

"I sina bästa stunder påminner boken om den norska tv-serien ”Skam”, fast för stockholmare mitt i 30-årskrisen." - Nina Morby, Göteborgsposten

"Stortaxis fiktion gör att Wiström får chans att berätta om den omoraliska människan, oursäktad. Det här passar henne bra och det höjer verkligen henne som skribent." - Sara Ek, Kulturnytt

De har hängt ihop i över ett decennium. Snart ska Matti, Anja, Ebba, Leo, Emanuel och Helena fylla trettio och under några omtumlande månader börjar de gamla banden mellan dem lossna. För vad händer med kompisgänget när någon får barn och en annan vill vara barnfri? När någon har det gott ställt medan en annan spelar bort sina pengar. När de som inte får förälska sig i varandra ändå gör det. Kan vänskapen bära när livet förändras?

Stortaxi är Flora Wiströms fjärde bok. Det är en generationsroman om vänskap, förbjuden kärlek, drömmar och trettioårsålderns omvälvande prövningar.

"Här ruvar havet är en underbar roman: poetisk, känsloladdad och spännande som en thriller. Läs!" – Amanda Svensson

"Med Här ruvar havet hoppas jag att fler vågar släppa fram den opålitliga berättaren ur romankonstens verktygslåda, som hittills varit alldeles för frånvarande i svensk samtidslitteratur utanför deckargenren." - Nina Morby, GP

"Flora Wiström skriver rakt och effektivt. Korta kärnfulla meningar gör traktorspår genom pittoreska kohagar och doftande ängar. Den förtätade semesterstiltjen är Idas madeleinekaka som får gångna somrars spöken att återvända." - Bodil Juggas, Arbetarbladet

Under ett par vindpinade sommarveckor befinner sig Ida i Bohuslän för att hälsa på sin pappa Tommy. Hon har precis blivit lämnad efter ett flerårigt förhållande men berättar ingenting. Det finns så mycket de inte pratar om.

Dofterna på platsen – tång, ljung, enesnår – gör det omöjligt för Ida att värja sig mot minnena. Inte långt från Tommys stuga ligger ön dit de åkte om somrarna när Ida var barn. På ön bodde kvinnan som blev Tommys kärlek. Och Idas styvmor.

Här ruvar havet är en roman om svartsjuka, förlåtelse och ärvda sår. Och om människor som försvarslöst går upp i kärleken.

"Här ruvar havet är en underbar roman: poetisk, känsloladdad och spännande som en thriller. Läs!" – Amanda Svensson

"Med Här ruvar havet hoppas jag att fler vågar släppa fram den opålitliga berättaren ur romankonstens verktygslåda, som hittills varit alldeles för frånvarande i svensk samtidslitteratur utanför deckargenren." - Nina Morby, GP

"Flora Wiström skriver rakt och effektivt. Korta kärnfulla meningar gör traktorspår genom pittoreska kohagar och doftande ängar. Den förtätade semesterstiltjen är Idas madeleinekaka som får gångna somrars spöken att återvända." - Bodil Juggas, Arbetarbladet

Här ruvar havet utspelar sig under ett par vindpinade sommarveckor i Bohuslän. Ida är där för att hälsa på sin pappa, Tommy. Hon har precis blivit lämnad efter ett flerårigt förhållande men berättar ingenting. Det finns så mycket de inte pratar om.

Dofterna på platsen – tång, ljung, ensnår – gör det omöjligt för Ida att värja sig mot minnena. Inte långt från Tommys stuga ligger ön dit de åkte om somrarna när Ida var barn. På ön bodde kvinnan som blev Tommys kärlek. Och Idas styvmor.

Här ruvar havet är Flora Wiströms tredje bok. En roman om svartsjuka, förlåtelse och ärvda sår. Om människor som försvarslöst går upp i kärleken. Hela tiden finns havet i bakgrunden. Havet som både hotar och tröstar.

"Här ruvar havet är en underbar roman: poetisk, känsloladdad och spännande som en thriller. Läs!" – Amanda Svensson

"Med Här ruvar havet hoppas jag att fler vågar släppa fram den opålitliga berättaren ur romankonstens verktygslåda, som hittills varit alldeles för frånvarande i svensk samtidslitteratur utanför deckargenren." - Nina Morby, GP

"Flora Wiström skriver rakt och effektivt. Korta kärnfulla meningar gör traktorspår genom pittoreska kohagar och doftande ängar. Den förtätade semesterstiltjen är Idas madeleinekaka som får gångna somrars spöken att återvända." - Bodil Juggas, Arbetarbladet

Här ruvar havet utspelar sig under ett par vindpinade sommarveckor i Bohuslän. Ida är där för att hälsa på sin pappa, Tommy. Hon har precis blivit lämnad efter ett flerårigt förhållande men berättar ingenting. Det finns så mycket de inte pratar om.

Dofterna på platsen – tång, ljung, ensnår – gör det omöjligt för Ida att värja sig mot minnena. Inte långt från Tommys stuga ligger ön dit de åkte om somrarna när Ida var barn. På ön bodde kvinnan som blev Tommys kärlek. Och Idas styvmor.

Här ruvar havet är Flora Wiströms tredje bok. En roman om svartsjuka, förlåtelse och ärvda sår. Om människor som försvarslöst går upp i kärleken. Hela tiden finns havet i bakgrunden. Havet som både hotar och tröstar.

Esters Stockholmstillvaro kantas av oändliga jobbpass på antikvariatet och dimmiga lördagsnätter med bästa kompisen. Livet känns som en symaskinsnål som hoppar fram och tillbaka när tråden ska fästas; Ester kommer inte vidare. Men en dag träffar hon Eli med den mörka rösten och händerna som är fläckade av målarfärg. Det blir början på det vackraste men svåraste året i Esters liv. I bloggaren Flora Wiströms sinnliga romandebut är kärleken allomfattande, på gott och ont.

Det är vinter i Stockholm när Ester ser honom för första gången. Han väljer en bok om Frida Kahlo och betalar utan att se Ester i ögonen. Utanför antikvariatet ligger snödrivorna som strandade valar och det är beckmörkt redan klockan tre. Ester vågar inte fråga om hans nummer, trots att bästa kompisen Hanins röst ekar i huvudet: go for it.

Det är tur att Ester har Hanin som tränger sig före i kön till klubbarna, klottrar "onanera mera" på husväggarna och trycker på skicka när Ester tvekar.

Stanna handlar om att hålla andra uppe när man själv är nära att gå sönder, om den stora livsavgörande kärleken och om att stå still när alla andra rör på sig. Stanna är också en hyllning till systerskapet.

Esters Stockholmstillvaro kantas av oändliga jobbpass på antikvariatet och dimmiga lördagsnätter med bästa kompisen. Livet känns som en symaskinsnål som hoppar fram och tillbaka när tråden ska fästas; Ester kommer inte vidare. Men en dag träffar hon Eli med den mörka rösten och händerna som är fläckade av målarfärg. Det blir början på det vackraste men svåraste året i Esters liv. I bloggaren Flora Wiströms sinnliga romandebut är kärleken allomfattande, på gott och ont.

Det är vinter i Stockholm när Ester ser honom för första gången. Han väljer en bok om Frida Kahlo och betalar utan att se Ester i ögonen. Utanför antikvariatet ligger snödrivorna som strandade valar och det är beckmörkt redan klockan tre. Ester vågar inte fråga om hans nummer, trots att bästa kompisen Hanins röst ekar i huvudet: go for it.

Det är tur att Ester har Hanin som tränger sig före i kön till klubbarna, klottrar "onanera mera" på husväggarna och trycker på skicka när Ester tvekar.

Stanna handlar om att hålla andra uppe när man själv är nära att gå sönder, om den stora livsavgörande kärleken och om att stå still när alla andra rör på sig. Stanna är också en hyllning till systerskapet.

I ”Hålla andan” utforskar Flora Wiström ämnen som kroppslighet och sexuellt maktutövande, prestationskrav och förbundet mellan syskon. I romanen möter vi en syskonskara om tre: Mina, Daria och Sam. Det är Minas första sommar efter studenten och vännerna har vänt henne ryggen. Det blir inte bättre av att storasystern Daria aldrig har tid. Hon är tävlingssimmare och allas stjärna. Blixtrar målmedvetet fram genom vattnet.

En dag är Daria försvunnen. Garderoben är tom, passet är borta och Mina hänvisas bara till hennes röstbrevlåda. Vart har hon åkt, och varför? Oron gräver sig djupt i Mina. Hon cyklar till simhallen för att söka efter svar.

I simhallen finns omklädningsrummet där Cissi plockar hår ur golvbrunnarna. Där finns det heta plåttaket där de anställda röker gräs och gymmet där Sam sommarjobbar. Där finns redskapsboden där man kan ha sex mot gnisslande flytdynor. Och där finns bassänger att sjunka i.

Mina tillbringar de två första veckorna av sommaren i simhallen. Och för varje dag blir det allt tydligare att Daria bär på stora hemligheter.

Det är Minas första sommar efter studenten och vännerna har vänt henne ryggen. Det blir inte bättre av att storasystern Daria aldrig har tid. Hon är tävlingssimmare och allas stjärna. Blixtrar målmedvetet fram genom vattnet.

En dag är Daria försvunnen. Garderoben är tom, passet är borta och Mina hänvisas bara till hennes röstbrevlåda. Vart har hon åkt, och varför? Oron gräver sig djupt i Mina. Hon cyklar till simhallen för att söka efter svar.

I simhallen finns omklädningsrummet där Cissi plockar hår ur golvbrunnarna. Där finns det heta plåttaket där de anställda röker gräs och gymmet där Sam sommarjobbar. Där finns redskapsboden där man kan ha sex mot gnisslande flytdynor. Och där finns bassänger att sjunka i.

Mina tillbringar de två första veckorna av sommaren i simhallen. Och för varje dag blir det allt tydligare att Daria bär på stora hemligheter.