Det här är det svåraste jag har skrivit. När jag utbildade mig till journalist såg jag framför mig hur jag skulle skriva om klimatförändringarna, om barns rätt till engagerade föräldrar, om den urspårade manligheten. Inte om min egen olycka.  

Under två år har Freddot Carlsson­ Andersson en anpassad lönebi­dragsanställning i ett projekt om arbete och normbrytande funk­tionsvariationer. Samtidigt får han själv, som 46-­åring, sin andra NPF­-diagnos. Efter att under lång tid ha rört sig i små cirklar på ytterkanten av arbetsmarknaden, som en fluga under en taklampa, är han på väg att förvandlas till en evig praktikant. Han inser att det här finns en historia som måste berättas, mitt framför ögonen på honom. Trots att han som författa­re och journalist egentligen hade velat skriva något helt annat.  

B-laget är en drabbande bok om hur det kan vara att leva med NPF-diagnoser, och om hur tillvaron försvåras för dem som inte passar in. Utifrån en vårdag på arbetsplatsen varvas personliga betraktelser med forskning och populärkultur. 

"Som recensent har jag läst många faktaböcker som berör AST, men ingen som på ett sådant här ingående sätt och med ett fantastiskt språk beskriver olika situationer både vad gäller svårigheter och ljuspunkter i tillvaron och med rikliga referenser till rapporter, forskning, litteratur och film. Det är svårt att göra denna briljanta bok rättvisa i en recension - den ska läsas! Rekommenderas varmt." BTJ, Katharina Jacobsson

"'B-laget' är ett vittnesmål inifrån livet med väldigt lite pengar - att i skam stjäla en toarulle på jobbet i slutet av månaden, att låtsas vara upptagen när kompisar vill ta en öl på stan - men också mer än så. Med kraft, och ett språk så drivet att man sträckläser, skriver Carlsson Andersson in sin belägenhet i ett större sammanhang." Aftonbladet, Malin Krutmeijer

"Boken är kort, välskriven och drabbande. (...) Oavsett igenkänningsgrad är det en mycket läsvärd bok!" Minabibliotek.se

"det är vackert och det är golvande." BTJ

Jennifers Londonresa är egentligen hennes pojkväns mammas idé. Miljöombyte är bästa terapin, säger hon alltid. Biljetten var en present, fastän det varken var jul eller födelsedag. Vet hon att det bara är andra gången som Jennifer ger sig ut på resa? Ålandsbåten gills inte.

Samtidigt som planet lyfter står Jennifers bror, John, i en servicelägenhet på en liten bruksort och bläddrar igenom deras fars gamla pärmar och papper. Skuggor av ett släktträd med uppdragna rötter - för vem är man om man varken är lantis eller nollåtta? I bakgrunden skymtar en mamma som röker under fläkten, helt utan ironi, och en pappa vars dödsbo genererar flera klirrande sopsäckar. Och så gården förstås, den igenbommade med plåttuppen på taket som sakta vrider sig i vinden.

Attraktivt område är Freddot Carlsson Anderssons första roman, en pricksäker skildring av de platser - geografiska och sociala - där de mest smärtsamma skavsåren uppstår.

"...det är vardag och det är tankar kring klass, uppväxt och litteratur. Författaren har hittat det stora i det lilla, det är vackert och det är golvande." BTJ, Frida Jönsson

"Freddot Carlsson Anderssons förtjänster ligger i närheten han uppenbart känner till sina två huvudpersoner. (...) beskriver med detaljhungriga ögon ett Sverige som har passerat, som är förbi, satt i träda för överskådlig framtid." Dagens Nyheter, Jonas Thente

"Genom att stapla upp vad  romangestalterna minns och ser utan att värdera det lyckas författaren också elegant förmedla hur saker som att växa upp utan pengar eller att  ha en självisk pojkvän känns utan att man känner sig skriven på näsan." Upsala Nya Tidning, Virve Ivarsson

En fin kortroman att kliva in i om man söker en berättelse som är stillsam och kontemplativ snarare än yvig och effektsökande. martinackerfors, bokblogg

"(...) det är ofta pricksäkert och roligt. (...) en del scener... är smått obetalbara i sin vardaglighet." Sydsvenskan, Petter Larsson

Det här är riktigt bra! Amablas bokhylla, bokblogg   

Språket flyter lätt, det är en flyhänt debut. Unettelblad, bokblogg

Hur ska män bli mer ansvarstagande föräldrar? Freddot Carlsson-Andersson efterlyser jämställdhet som är mer än fina ord. Trots att män med barnvagn på stan knappast får någon att reagera längre - förutom en och annan turist som häpnar över alla "gay nannies" - är det svårt att ändra på seglivade normer. Visst har vi blivit mer jämställda men fortfarande är det så att kvinnor tar ett större ansvar för hem och barn. När barn kommer in i bilden blir det ofta tydligt att hon axlar föräldraskapet medan han är den som står bredvid, fäller en stolt tår och går tillbaka till sitt vanliga liv. Har män verkligen blivit mer ansvarstagande föräldrar? I Pappa, inte barnvakt efterlyser Freddot Carlsson-Andersson en jämställdhet som är mer än fina ord. Personliga betraktelser växlas med nedslag i forskning och populärkultur när han synar det manliga föräldraskapet i sömmarna. "bjuder en smärtsam men livsviktig läsning om hur vi kollektivt skapar pojkar, män och pappor." - Karin Andersson, Uppsala Nya Tidning Freddot Carlsson Andersson är författare, föreläsare och bildkonstnär. Han har tidigare medverkat i flera böcker, detta är hans första egna bok.

Trots att män med barnvagn på stan knappast får någon att reagera längre – förutom en och annan turist som häpnar över alla ”gay nannies” – är det svårt att ändra på seglivade normer. Visst har vi blivit mer jämställda men fortfarande är det så att kvinnor tar ett större ansvar för hem och barn. När barn kommer in i bilden blir det ofta tydligt att hon axlar föräldraskapet medan han är den som står bredvid, fäller en stolt tår och går tillbaka till sitt vanliga liv. Har män verkligen blivit mer ansvarstagande föräldrar?

I Pappa, inte barnvakt efterlyser Freddot Carlsson Andersson en jämställdhet som är mer än fina ord. Personliga betraktelser växlas med nedslag i forskning och populärkultur när han synar det manliga föräldraskapet i sömmarna.

Det här är det svåraste jag har skrivit. När jag utbildade mig till journalist såg jag framför mig hur jag skulle skriva om klimatförändringarna, om barns rätt till engagerade föräldrar, om den urspårade manligheten. Inte om min egen olycka.  

Under två år har Freddot Carlsson­ Andersson en anpassad lönebi­dragsanställning i ett projekt om arbete och normbrytande funk­tionsvariationer. Samtidigt får han själv, som 46-­åring, sin andra NPF­-diagnos. Efter att under lång tid ha rört sig i små cirklar på ytterkanten av arbetsmarknaden, som en fluga under en taklampa, är han på väg att förvandlas till en evig praktikant. Han inser att det här finns en historia som måste berättas, mitt framför ögonen på honom. Trots att han som författa­re och journalist egentligen hade velat skriva något helt annat. 

B-laget är en drabbande bok om hur det kan vara att leva med NPF-diagnoser, och om hur tillvaron försvåras för dem som inte passar in. Utifrån en vårdag på arbetsplatsen varvas personliga betraktelser med forskning och populärkultur. 

"Som recensent har jag läst många faktaböcker som berör AST, men ingen som på ett sådant här ingående sätt och med ett fantastiskt språk beskriver olika situationer både vad gäller svårigheter och ljuspunkter i tillvaron och med rikliga referenser till rapporter, forskning, litteratur och film. Det är svårt att göra denna briljanta bok rättvisa i en recension - den ska läsas! Rekommenderas varmt." BTJ, Katharina Jacobsson

"'B-laget' är ett vittnesmål inifrån livet med väldigt lite pengar - att i skam stjäla en toarulle på jobbet i slutet av månaden, att låtsas vara upptagen när kompisar vill ta en öl på stan - men också mer än så. Med kraft, och ett språk så drivet att man sträckläser, skriver Carlsson Andersson in sin belägenhet i ett större sammanhang." Aftonbladet, Malin Krutmeijer

"Boken är kort, välskriven och drabbande. (...) Oavsett igenkänningsgrad är det en mycket läsvärd bok!" Minabibliotek.se

Det här är det svåraste jag har skrivit. När jag utbildade mig till journalist såg jag framför mig hur jag skulle skriva om klimatförändringarna, om barns rätt till engagerade föräldrar, om den urspårade manligheten. Inte om min egen olycka.  

Under två år har Freddot Carlsson­ Andersson en anpassad lönebi­dragsanställning i ett projekt om arbete och normbrytande funk­tionsvariationer. Samtidigt får han själv, som 46-­åring, sin andra NPF­-diagnos. Efter att under lång tid ha rört sig i små cirklar på ytterkanten av arbetsmarknaden, som en fluga under en taklampa, är han på väg att förvandlas till en evig praktikant. Han inser att det här finns en historia som måste berättas, mitt framför ögonen på honom. Trots att han som författa­re och journalist egentligen hade velat skriva något helt annat.  

B-laget är en drabbande bok om hur det kan vara att leva med NPF-diagnoser, och om hur tillvaron försvåras för dem som inte passar in. Utifrån en vårdag på arbetsplatsen varvas personliga betraktelser med forskning och populärkultur. 

"Som recensent har jag läst många faktaböcker som berör AST, men ingen som på ett sådant här ingående sätt och med ett fantastiskt språk beskriver olika situationer både vad gäller svårigheter och ljuspunkter i tillvaron och med rikliga referenser till rapporter, forskning, litteratur och film. Det är svårt att göra denna briljanta bok rättvisa i en recension - den ska läsas! Rekommenderas varmt." BTJ, Katharina Jacobsson

"'B-laget' är ett vittnesmål inifrån livet med väldigt lite pengar - att i skam stjäla en toarulle på jobbet i slutet av månaden, att låtsas vara upptagen när kompisar vill ta en öl på stan - men också mer än så. Med kraft, och ett språk så drivet att man sträckläser, skriver Carlsson Andersson in sin belägenhet i ett större sammanhang." Aftonbladet, Malin Krutmeijer

"Boken är kort, välskriven och drabbande. (...) Oavsett igenkänningsgrad är det en mycket läsvärd bok!" Minabibliotek.se

"det är vackert och det är golvande." BTJ

Jennifers Londonresa är egentligen hennes pojkväns mammas idé. Miljöombyte är bästa terapin, säger hon alltid. Biljetten var en present, fastän det varken var jul eller födelsedag. Vet hon att det bara är andra gången som Jennifer ger sig ut på resa? Ålandsbåten gills inte.

Samtidigt som planet lyfter står Jennifers bror, John, i en servicelägenhet på en liten bruksort och bläddrar igenom deras fars gamla pärmar och papper. Skuggor av ett släktträd med uppdragna rötter - för vem är man om man varken är lantis eller nollåtta? I bakgrunden skymtar en mamma som röker under fläkten, helt utan ironi, och en pappa vars dödsbo genererar flera klirrande sopsäckar. Och så gården förstås, den igenbommade med plåttuppen på taket som sakta vrider sig i vinden.

Attraktivt område är Freddot Carlsson Anderssons första roman, en pricksäker skildring av de platser - geografiska och sociala - där de mest smärtsamma skavsåren uppstår.

"...det är vardag och det är tankar kring klass, uppväxt och litteratur. Författaren har hittat det stora i det lilla, det är vackert och det är golvande." BTJ, Frida Jönsson

"Freddot Carlsson Anderssons förtjänster ligger i närheten han uppenbart känner till sina två huvudpersoner. (...) beskriver med detaljhungriga ögon ett Sverige som har passerat, som är förbi, satt i träda för överskådlig framtid." Dagens Nyheter, Jonas Thente

"Genom att stapla upp vad  romangestalterna minns och ser utan att värdera det lyckas författaren också elegant förmedla hur saker som att växa upp utan pengar eller att  ha en självisk pojkvän känns utan att man känner sig skriven på näsan." Upsala Nya Tidning, Virve Ivarsson

En fin kortroman att kliva in i om man söker en berättelse som är stillsam och kontemplativ snarare än yvig och effektsökande. martinackerfors, bokblogg

"(...) det är ofta pricksäkert och roligt. (...) en del scener... är smått obetalbara i sin vardaglighet." Sydsvenskan, Petter Larsson

Det här är riktigt bra! Amablas bokhylla, bokblogg   

Språket flyter lätt, det är en flyhänt debut. Unettelblad, bokblogg

Hur ska män bli mer ansvarstagande föräldrar? Freddot Carlsson-Andersson efterlyser jämställdhet som är mer än fina ord. Trots att män med barnvagn på stan knappast får någon att reagera längre - förutom en och annan turist som häpnar över alla "gay nannies" - är det svårt att ändra på seglivade normer. Visst har vi blivit mer jämställda men fortfarande är det så att kvinnor tar ett större ansvar för hem och barn. När barn kommer in i bilden blir det ofta tydligt att hon axlar föräldraskapet medan han är den som står bredvid, fäller en stolt tår och går tillbaka till sitt vanliga liv. Har män verkligen blivit mer ansvarstagande föräldrar? I Pappa, inte barnvakt efterlyser Freddot Carlsson-Andersson en jämställdhet som är mer än fina ord. Personliga betraktelser växlas med nedslag i forskning och populärkultur när han synar det manliga föräldraskapet i sömmarna. "bjuder en smärtsam men livsviktig läsning om hur vi kollektivt skapar pojkar, män och pappor." - Karin Andersson, Uppsala Nya Tidning Freddot Carlsson Andersson är författare, föreläsare och bildkonstnär. Han har tidigare medverkat i flera böcker, detta är hans första egna bok.

Trots att män med barnvagn på stan knappast får någon att reagera längre – förutom en och annan turist som häpnar över alla ”gay nannies” – är det svårt att ändra på seglivade normer. Visst har vi blivit mer jämställda men fortfarande är det så att kvinnor tar ett större ansvar för hem och barn. När barn kommer in i bilden blir det ofta tydligt att hon axlar föräldraskapet medan han är den som står bredvid, fäller en stolt tår och går tillbaka till sitt vanliga liv. Har män verkligen blivit mer ansvarstagande föräldrar?

I Pappa, inte barnvakt efterlyser Freddot Carlsson Andersson en jämställdhet som är mer än fina ord. Personliga betraktelser växlas med nedslag i forskning och populärkultur när han synar det manliga föräldraskapet i sömmarna.

Det här är det svåraste jag har skrivit. När jag utbildade mig till journalist såg jag framför mig hur jag skulle skriva om klimatförändringarna, om barns rätt till engagerade föräldrar, om den urspårade manligheten. Inte om min egen olycka.  

Under två år har Freddot Carlsson­ Andersson en anpassad lönebi­dragsanställning i ett projekt om arbete och normbrytande funk­tionsvariationer. Samtidigt får han själv, som 46-­åring, sin andra NPF­-diagnos. Efter att under lång tid ha rört sig i små cirklar på ytterkanten av arbetsmarknaden, som en fluga under en taklampa, är han på väg att förvandlas till en evig praktikant. Han inser att det här finns en historia som måste berättas, mitt framför ögonen på honom. Trots att han som författa­re och journalist egentligen hade velat skriva något helt annat. 

B-laget är en drabbande bok om hur det kan vara att leva med NPF-diagnoser, och om hur tillvaron försvåras för dem som inte passar in. Utifrån en vårdag på arbetsplatsen varvas personliga betraktelser med forskning och populärkultur. 

"Som recensent har jag läst många faktaböcker som berör AST, men ingen som på ett sådant här ingående sätt och med ett fantastiskt språk beskriver olika situationer både vad gäller svårigheter och ljuspunkter i tillvaron och med rikliga referenser till rapporter, forskning, litteratur och film. Det är svårt att göra denna briljanta bok rättvisa i en recension - den ska läsas! Rekommenderas varmt." BTJ, Katharina Jacobsson

"'B-laget' är ett vittnesmål inifrån livet med väldigt lite pengar - att i skam stjäla en toarulle på jobbet i slutet av månaden, att låtsas vara upptagen när kompisar vill ta en öl på stan - men också mer än så. Med kraft, och ett språk så drivet att man sträckläser, skriver Carlsson Andersson in sin belägenhet i ett större sammanhang." Aftonbladet, Malin Krutmeijer

"Boken är kort, välskriven och drabbande. (...) Oavsett igenkänningsgrad är det en mycket läsvärd bok!" Minabibliotek.se