Fredrik Lång – författare

Det är jag Eurubia, en gång kallad paflagonskan, som skriver detta. Jag gör det för att mina lärare lärde mig konsten, och för att jag vill föra till slut de historier jag hört Myrsos hundskötare och Eutykios efesiern berätta; till den del de inte själva längre kan göra detta. Eutykios talar inte längre.När romanen börjar står Eutykios och långleds i sin farbrors handelshus i Efesos som är erövrat av lydierna. Efter att i ett anfall av raseri slagit ihjäl en lydisk tullvaktare som våldtagit en slavinna blir han tvungen att fly. Han hamnar i Sardes och får bo hos Myrsos, hunduppfödare hos lydiernas kung Krösus. Eutykios siktar på att bli tolk vid kungens hov för han har en hämnd att utkräva i en ouppklarad affär med kungen.Som i alla bättre äventyrsberättelser handlar det om krig, kärlek och svek men också den eviga frågan hur lycka bäst kan uppnås och förklaras.I Av vad är lycka följer Fredrik Lång i Herodotos fotspår i Medelhavsvärlden under antiken.

Nappari gård ligger mitt ute på den satakundaslätt som Kumo älv på sin slingrande väg mot havet har skapat och utformat under de årtusenden som gått efter den senaste istiden. Över slätten vilar så här sommartid ofta ett slöjlikt ljus, himlen är blekt blå och dagarna långa. Själva gården står uppe på en liten höjd som en gång var en ö i älven, men som nu är omgiven av bördiga åkrar. Karaktärsbyggnaden är uppförd i trä, vitmålad och försedd med mansardtak av plåt. På husets södra och västra sida växer höga lönnar, som med sina stora, flikiga blad skuggar huset så här års. Kring gården löper även en tät granhäck, som skyddar köksträdgården och fruktodlingarna mot de kallaste nordanvindarna. I trädgården odlas grönsaker och frukter av många slag, många av dem hämtade från ett mildare sydligt klimat. I växthuset odlas med varierande framgång vindruvor och apelsiner. Trädgården är madame Jeanne Tigerstedts stolthet och bekymmer. Till Nappari gård kommer smedsonen och filosofie studenten Osborne Hancock en varm sommardag i juni 1905. Han har kommit överens med godsägaren, kapten Severin Tigerstedt, att han ska under visa döttrarna Rose-Marie och Avé. Familjen Tigerstedt med nio barn har bott i Ryssland men nu ska barnen lära sig sitt fäderneslands språk och litteratur från grunden. Madame Tigerstedt möter på verandan. Hon har oroat sig för att Osborne skall vara stilig och tjusig men när hon ser honom i hans säckiga kostym och slitna skor lugnar hon sig. Naturligtvis förälskar sig båda flickorna ändå i sin hemlärare, både den allvarliga Avé och den ljusa, glada och impulsiva Rose-Marie. I Finland råder ofärd och ryskt förtryck. Eugen Schauman har mördat generalguvernör Bobrikoff. I aktivistkretsar jublar man och när Lennart Hohenthal skjuter Eliel Soisalon Soininen är det många som vill hjälpa Hohenthal att fly till Sverige, bland dem författarna Gunnar Björling och Arvid Mörne. Osborne Hancock är med i flyktarrangemangen och deltar aktivt i kampen mot den ryska hemliga polisen Ochranan. Fredrik Lång har skrivit en bred historisk roman som baserar sig på verkliga händelser. Början av 1900-talet är en tid av förändringar: det gamla ståndssamhället knakar i fogarna, tekniska uppfinningar som automobilen sprider skräck och förtjusning och snart kan också en ung adelsflicka ta sitt öde i egna händer och gifta sig med den hon älskar. Flickorna på Nappari är också, och kanske främst, en stor och vacker kärleksroman.

Den stora historien inleds i Åbo på Filmarkivet någon gång på 1970-talet, och det som frågas är varför författaren började skriva. Var det ett tvång? Och började det hela ungefär vid samma tid som sexualiteten vaknade?Den som för ordet kunde kanske beskrivas som en munter gnällspik. I många av sina böcker har Fredrik Lång undersökt den moderna mannen. Nu går han till sig själv och skriver om studietiden vid Åbo Akademi, om resor och vänskaper och varför han tidigare hade en tendens att bli kär i flickor som heter Anna-Greta, Anna-Lisa eller Vivi-Ann. En ständig sekreterare för Svenska Akademien spelar en framträdande roll. Den litterära cirkusen med pris och mässor får sin beskärda del. Den stora historien handlar också om författarskapets vedermödor, om besserwissrar och hopplösa förläggare, om besvikelser och ekonomiska umbäranden.Fredrik Lång är en av våra mest mångsidiga berättare som ofta lyckas överraska sina läsare. Nu har han skrivit en rolig och elegant personlig betraktelse.

Den tyska filosofen Max Weber hävdade för litet mer än hundra år sedan att ett underliggande villkor för att en kapitalistisk samhällsordning kunde etableras i västvärlden var att den genomsyrades av en protestantisk anda. Däremot frågade han sig inte hur eller varför denna anda uppstod i norra Europa. Det gör däremot Fredrik Lång i sin nya bok Geosofi – Bilder på en utställning. Han följer upp temat slaveri och frihet från sin förra bok Ansiktet i månen (2016), och visar hur Nordeuropa, som aldrig nåddes av de brutala motsättningar som präglade Romarrikets slavekonomi, genom historien bevarat mentala och kulturella uttryck för frihet och självtillräcklighet, och därför avvisade de tros- och förståelseformer som den katolska kyrkan några hundra år tidigare hade lyckats införa i norra och västra Europa. Lång drar en linje tvärs genom Europa, mellan nord och syd. Det handlar för den föreställda framtidens del om i vilken utsträckning den är styrd av ett okänt öde eller innehåller en möjlighet till personlig frälsning.

Går det att leva tillsammans med en människa utan att alls förstå sig på henne? I Sommaren med Sue behandlar Fredrik Lång äktenskapets upp- och nedgångar med ärlighet och ocensurerad humor. Kai Vilhelms gifter sig med den bestämda och egensinniga Sue. Han försöker jonglera skrivandet med att vara hemmapappa men måste snart, motvilligt, ta ett jobb som svensklärare för att försörja familjen och kunna flytta till ett hus med rinnande vatten. Sue i sin tur hänger sig åt feminismen och börjar tillbringa alltmer tid med vännen Gita. Kai betraktar de två kvinnorna svartsjukt, samtidigt som han själv vacklar på gränsen till otrohet med en norsk poet som han har träffat på Biskops Arnö. Han försöker få kontroll över de bångstyriga högstadieeleverna och väja undan för Sues vaksamma blick, men de moderna könsrollerna blir allt krångligare och svåra att manövrera. Kommer Kai och Sue någonsin att kunna dra jämnt? Fredrik Lång, född 1947, är forskare och prisbelönt författare. Sommaren med Sue utkom första gången år 1984, och ledde till att Lång belönades med Statens litteraturpris.

Året är 1938, och John Hancock har fått ett ultimatum: han måste byta sitt brittiska pass till ett finländskt, annars får han sparken. Han bestämmer sig då för att lämna Nappari herrgård och bege sig ut i världen - målet är Nya Zeeland. Men när det gäller kärlek har John betydligt svårare att välja. En fristående fortsättning på succén Flickorna på Nappari från 2013.