Fredrik Pleijel – författare

I Sveriges vatten gömmer sig en värld av fascinerande djur med spännande levnadssätt. I den första volymen om snäckor får vi följa med ner på djupet och uppleva en fantastisk värld. Här presenteras 146 arter, bland annat nakensnäckorna som med sina starka färger och häftiga utskott är spännande fotoobjekt för sportdykare. Än idag hittas nya arter i svenska vatten.

En grupp med stor mångfald

Heterobranchia är den artrikaste huvudgruppen bland snäckor. Den saknar svenskt namn men är inte mindre intressant för det. Form- och färgrikedomen är stor, och det finns arter som har skal och sådana som saknar skal. Av de cirka 370 arter som finns i Sverige lever lite mer än hälften på land eller i sötvatten och övriga i havet.

Variationen i utseende och levnadssätt är störst bland de marina arterna, med exempelvis de ofta spektakulärt färgade nakensnäckorna. Vissa arter i Heterobranchia simmar eller svävar fritt i vattnet, andra lever bland sandkornen i botten. Flertalet rör sig fram över underlaget med sin krypsula.

Vackra rovdjur med farliga utskott

Nakensnäckor är en grupp marina snäckor som saknar skal och som ofta har långa, brokigt färgade utskott på ryggsidan. Hos vissa arter är dessa utskott, som kallas cerata, laddade med giftiga nässelkapslar från bytesdjuren som utgörs av nässeldjur. Om en fisk attackerar pressas nässelkapslarna ut och bränner eller bedövar fienden precis som en brännmanet. Andra nakensnäckor har utskott med körtlar som innehåller illasmakande ämnen. Många saknar utskott och är kamouflagefärgade för att undvika upptäckt.

I Sverige finns 95 arter nakensnäckor som med sina starka färgteckningar och häftiga utskott är populära fotoobjekt för sportdykare. Än idag hittas fortfarande nya arter i svenska vatten.

Arter i denna volym

Boken är den inledande volymen om underklassen Heterobranchia och omfattar marina bakgälade snäckor samt de limniska kamgälssnäckorna. Lite mindre än hälften av de arter som finns i Sverige inom underklassen Heterobranchia presenteras i denna volym och det handlar främst om havslevande arter.

De flesta havsborstmaskar är frilevande, aktiva jägare eller passiva sedimentätare. En av de vanligaste aktiva jägarna är bakborstig rovmask som man kan hitta vid stränderna under stenar och uppspolad tång. En annan av de havsborstmaskar som beskrivs är bakfotsmasken som bland annat lever i Gullmarsfjorden, Nordsjön och runt Brittiska öarna. Namnet har arten fått av de stora fötter som finns bak på kroppen. Bakfotsmasken har havskräftor och humrar som värddjur och är till nytta för dessa genom att den håller gälar och ägg rena från bakterier och mikroalger. Det finns även havsborstmaskar som är parasiter, som till exempel vampyrmasken. Den äter genom att suga ut blod och kroppsvätskor från sin värd, som är en annan havsborstmask. I munnen finns många tänder som fungerar som förankringsanordning i värddjuret. Det finns omkring 14 000 beskrivna arter av havsborstmaskar, varav ungefär 500 finns i svenska vatten. Denna volym i bokverket Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna behandlar de 205 arter som hör till underklassen Aciculata. Arterna beskrivs med utförliga texter, fotografier, färgillustrationer och svartvita detaljbilder. Här finns också nycklar för artbestämning.