"C-byrån var generalstabens hemlighus, en oaptitlig men nödvändig inrättning. Den som satts på sin post därinne var skyddad för alla indiskreta blickar. Då han lagt på haspen kunde inget störa honom i hans viktiga men beklagliga värv ..." Så börjar en artikel som några år efter kriget gjorde en kritisk granskning av det svenska försvarets allra hemligaste del. C-byrån var från början en underavdelning av den militära underrättelsetjänsten som skulle inhämta information längs med Sveriges gränser under andra världskriget. Under ledning av sina två excentriska chefer, Carl Petersén och Helmuth Ternberg, växte avdelningen till en egen organisation, och blev alltmer ett självspelande piano i förhållande till försvarets andra delar. Uppdragen längs gränserna övergick snart i hemliga aktioner inne i andra länder, ibland långt från Sverige och inte alltid utan godkännande ovanifrån. 

C-byrån var först i Sverige att etablera kontakter med amerikansk säkerhetstjänst och de opererade ofta på gränsen till det tillåtna. Anklagelser om tidigare samarbete med Nazityskland och tveksamma privata affärer bidrog dock till att C-byråns rykte släpades i smutsen efter kriget. Drygt 75 år senare presenterar nu Gellert Hardi-Kovacs den heltäckande berättelsen om Sveriges ökända men okända hemliga underrättelsetjänst under andra världskriget! 

Gellert Hardi-Kovacs är född i Ungern men kom som nioåring till Sverige. Han är historiker, skribent och lärare, bosatt i Stockholm.

________"[Författaren Gellert Hardi-Kovacs] ger oss bakgrund och orsak till grundande av Försvarets Radioanstalt (FRA), Sveriges tidiga underrättelseförbindelser med USA och Raoul Wallenbergs arbete. Frågan om C-byråns eventuella nazistsympatier penetreras också i denna väl dokumenterade (fotnoterna är många och upplysande) redogörelser." Kjell E. Genberg, DAST Magazine

Ett gott skratt förlänger livet, säger ordspråket. Humor och drift med politiker har alltid haft en given plats världen över. Även i odemokratiska stater har humorn och skämten spelat en viktig roll, om än med stora risker för humoristerna och skämtarna. Diktatorer har sällan anlag för humor, i synnerhet inte om driften riktas mot dem själva.

I Driva med diktaturer uppmärksammar författaren främst Rysslands president Vladimir Putin, vars gärningar är svarta och omänskliga. Men han, och hans föregångare som Josef Stalin och Adolf Hitler, är också måltavlor för satiriker och politiskt klarsynta häcklare. För trots terror lever humorn vidare. Eller för att citera en aktiv kritiker: Till hur många kan man berätta ett politiskt skämt? Svar: Tre stycken. Den första är din kollega, den andra polisen som förhör dig, den tredje är din cellkamrat.

Gellert Hardi-Kovacs är författare och oberoende forskare, och har på svenska utgivit de två lovprisade böckerna Skymning över Budapest (2013) och C-byrån, hemligast av alla (2022). Han har även publicerat Sovjetskämt i två upplagor.

"C-byrån var generalstabens hemlighus, en oaptitlig men nödvändig inrättning. Den som satts på sin post därinne var skyddad för alla indiskreta blickar. Då han lagt på haspen kunde inget störa honom i hans viktiga men beklagliga värv ..." Så börjar en artikel som några år efter kriget gjorde en kritisk granskning av det svenska försvarets allra hemligaste del. C-byrån var från början en underavdelning av den militära underrättelsetjänsten som skulle inhämta information längs med Sveriges gränser under andra världskriget. Under ledning av sina två excentriska chefer, Carl Petersén och Helmuth Ternberg, växte avdelningen till en egen organisation, och blev alltmer ett självspelande piano i förhållande till försvarets andra delar. Uppdragen längs gränserna övergick snart i hemliga aktioner inne i andra länder, ibland långt från Sverige och inte alltid utan godkännande ovanifrån. 

C-byrån var först i Sverige att etablera kontakter med amerikansk säkerhetstjänst och de opererade ofta på gränsen till det tillåtna. Anklagelser om tidigare samarbete med Nazityskland och tveksamma privata affärer bidrog dock till att C-byråns rykte släpades i smutsen efter kriget. Drygt 75 år senare presenterar nu Gellert Hardi-Kovacs den heltäckande berättelsen om Sveriges ökända men okända hemliga underrättelsetjänst under andra världskriget! 

Gellert Hardi-Kovacs är född i Ungern men kom som nioåring till Sverige. Han är historiker, skribent och lärare, bosatt i Stockholm.

________"[Författaren Gellert Hardi-Kovacs] ger oss bakgrund och orsak till grundande av Försvarets Radioanstalt (FRA), Sveriges tidiga underrättelseförbindelser med USA och Raoul Wallenbergs arbete. Frågan om C-byråns eventuella nazistsympatier penetreras också i denna väl dokumenterade (fotnoterna är många och upplysande) redogörelser." Kjell E. Genberg, DAST Magazine

Ett gott skratt förlänger livet, säger ordspråket. Humor och drift med politiker har alltid haft en given plats världen över. Även i odemokratiska stater har humorn och skämten spelat en viktig roll, om än med stora risker för humoristerna och skämtarna. Diktatorer har sällan anlag för humor, i synnerhet inte om driften riktas mot dem själva.

I Driva med diktaturer uppmärksammar författaren främst Rysslands president Vladimir Putin, vars gärningar är svarta och omänskliga. Men han, och hans föregångare som Josef Stalin och Adolf Hitler, är också måltavlor för satiriker och politiskt klarsynta häcklare. För trots terror lever humorn vidare. Eller för att citera en aktiv kritiker: Till hur många kan man berätta ett politiskt skämt? Svar: Tre stycken. Den första är din kollega, den andra polisen som förhör dig, den tredje är din cellkamrat.

Gellert Hardi-Kovacs är författare och oberoende forskare, och har på svenska utgivit de två lovprisade böckerna Skymning över Budapest (2013) och C-byrån, hemligast av alla (2022). Han har även publicerat Sovjetskämt i två upplagor.