Gert Nilson – författare

En "byggare" tar sig makt över sin materiella situation och omformar den på ett sätt som väsentligen förändrar hans ? och andras ? liv. Ludwig II av Bayern är 1800-talets stora slottsbyggare och därtill en sann byggare. En kung utan slott är ingen riktig kung. Så Ludwig projekterade och byggde: riddarborgen Neuschwanstein, rokokoslottet Linderhof, jaktlustslottet Schachen, Versailles-pastischen Herrenchiemsee. En illustrerad essä-roman om Ludwig som byggare och om byggeriets villkor i allmänhet.

Människans möjligheter att leva och ordna sitt liv är otaliga. I dagens samhälle tänker och ordnar vi bl a med figurerna Ett, Två och Tre. Vi kan t ex leva ensamma, vi kan leva i par, vi kan leva i triader. Alla dessa tre figurer behövs i ett gott samhälle. Men idag är tvåans dominans farligt stor. Det här är en bok om talens sociala betydelse. Om hur talen påverkar vårt tänkande, vårt tal och vårt handlande. Gert Nilson är författare och fil. dr. i sociologi.

Det här är en bok om projektmakare och deras omfattande personliga projekt. Dessa projektmakare är så involverade i sina verk, att det är svårt att skilja verken från deras liv. Projekten blir till livskonst och de själva blir livskonstnärer. Vi möter byggare som Ferdinand Cheval med sitt Palais Idéal, småbåtsbyggaren Sven Yrvind (född Lundin) och den störste av slottsbyggare, Ludwig II av Bayern. Vi möter också filmare som François Truffaut och John Cassavetes. Och Marcel Duchamp, den mest inflytelserike av 1900-talets konstnärer, och Henri-Pierre Roché, författaren till bland annat boken Jules och Jim. Alla är de även livskonstnärer i teori och praktik. Och vi möter de svenska konstnärerna Lars Vilks, med sina processkonstverk, Nimis, Arx och landet Ladonien, och Anders Åberg, med sina målningar, modeller och samlingar i anläggningen Mannaminne. Gert Nilson är författare och fil dr i sociologi. Peter Rundkvist är sociolog och konsult i marknadsföring.

En bok i gränsområdet mellan skröna och essä, poesi och fakta. Om livets små och stora obegripligheter, onaturligheter och otroligheter. Sanna och osannolika iakttagelser, reflektioner och berättelser om förbluffande förhållanden på LegoIsland, märkvärdiga könsrollsresonemang, en överraskande pizza marinara, en gemensam dröm i Söderhavet, en högst tvivelaktig olyckshändelse. Och om mycket annat. "Ungefär 37 gånger roligare än Magnus Härenstam." (Jan Karlsson, Östgöta-Correspondenten.)

Tekniska uppfinningar är det gott om, men sociala uppfinningar är det ont om. Varför är det så? Ett skäl är att tekniska uppfinningar kan man tjäna pengar på. Sociala uppfinningar tillhör vanligen oss alla. Vårt nuvarande samhälle är inriktat på olika typer av tekniska lösningar. Dessa resulterar alltid i nya materiella företeelser. De tekniska uppfinningarna får ofta ett eget liv, som vi tvingas rätta oss efter. Men det finns även mängder av gamla och nya sociala uppfinningar, fast många av oss tycks ofta inte vara medvetna om detta. Till exempel: relationer, lekar, gåvosystem, politiska system, företagsformer, idrotter, spel, ekonomiska system, banksystem, språk, föreningar, mötesplatser, bibliotek, demokratiformer, arbetstider, vänskap, arbetsgrupper, konstarter ... Sociala uppfinningar bygger i grunden på nya sätt att tänka och organisera. Gert Nilson är författare, förläggare och fil dr i sociologi.