Göran Mellblom – författare

I en stor allians med Frankrike, Spanien med flera makter förs en svensk armé över till Finland 1739. Motståndare är England, Österrike, Ryssland och andra. Frankrike vill få ett slut på ryskt stöd till sin huvudfiende Österrike och man är pressad av operationer på kontinenten, i Amerika och Indien, så man övertalar och betalar den svenska regeringen att 1741 förklara Riksdagen Ryssland krig. Att vår armé ej är samlad och förberedd, att inte ens ÖB Finland, generallöjtnant greve Lewenhaupt, är på plats. Nu var det bråttom.

En långvarig kamp om makten i Europa pågick mellan stormakterna som uppstått i form av Frankrike, England, de tysktalande under kejsarens spira och senare även Preussen, som småningom omfattade handelsvägarna till det otroligt rika Indien och Amerika. De omkringliggande staterna Sverige, Danmark, Holland och Polen samt Spanien, Ryssland och Turkiet tog del i åtskilliga koalitioner, om vilka man med säkerhet idag endast kan säga att deras sammansättning varierade från tid till annan. Kampen om Europas kärnområden avslutades först 1945. Därefter vidtog kampen om det centraleuropeiska området vilket avslutades 1989 med sovjetsystemets sammanbrott. Just nu rasar kampen om området öster därom: Ukraina inklusive Ryssland. Idag är begreppet Gud avlöst av Demokrati som strategisk ledstång.

Gustav III statsvälvning 19-21 augusti 1772 har skildrats av åtskilliga civila personer under årens lopp men aldrig av militärer i vår tid och heller aldrig ur Livgardets synvinkel. I stort sett samtliga dokument om statsvälvningen är skrivna av militärer för militärer och samtliga som agerar den 19-21 augusti är militärer. Huvudanledningen till statsvälvningen nämns sällan i dag: Sverige-Finland bedömdes i vida kretsar gå emot sin upplösning på samma sätt och av samma skäl som den förfallna stormakten Polen. Efter Karl XII död i Norge 1718 tvingade segrarmakterna Ryssland med flera på oss en regeringsform som gjorde landet svagt. Ryssland tillsatte svensk regent och hade stort, rent av avgörande, inflytande på allt politiskt liv såväl på regeringsnivån som vid riksdagarna där man mutade ledamöterna inför viktiga voteringar. Ansvarslöst partivälde rasade där motståndare lät fängsla varandra vid maktskiften. Två förlorade krig som stormakterna tvingat in oss i gjorde officerare, underofficerare och soldater misstrogna mot styret. Höga officerare avrättades offentligt. Den nye kungen Gustav III bedömde efter seriösa försök med förhandlingar att ingenting annat hjälpte än att sätta sin egen person på spel och öppet be Livgardet om hjälp att, om nödvändigt, med våld störta partiväldet för att få stopp på det utländska inflytandet. Riksdagen skulle tvingas anta en ny kraftfullare regeringsform. Och Livgardet kunde endast nås genom dess underofficerare.

Gustaf III statsvälvning 19-21 augusti 1772 har skildrats av civila personer men hittills aldrig av militärer och heller aldrig ur Livgardets synvinkel. I stort sett samtliga dokument i de Gustavianska Handlingarna om Statsvälvningen (UUB) är skrivna av militärer för militärer och samtliga som agerar den 19-21 augusti är militärer. Huvudskälet till statsvälvningen är sällan nämnt: Sverige-Finland bedömdes i vida kretsar stå inför sin upplösning på samma sätt och av samma skäl som stormakten Polen. Efter Karl XII död i Norge tvingade segrarmakterna Ryssland m.fl. på Sverige-Finland en regeringsform som gjorde landet svagt. Ryssland tillsatte svensk regent och hade stort inflytande på allt politiskt liv såväl på regeringsnivån som vid riksdagarna, där man mutade ledamöterna inför viktiga voteringar. Ansvarslöst partivälde rasade där motståndare fängslade varandra vid maktskiften.Två förlorade krig, som stormakterna tvingat in Sverige-Finland i, gjorde officerare, underofficerare och soldater misstrogna mot styret. Höga officerare avrättades offentligt. Den nye kungen Gustaf III bedömde efter flera försök med förhandlingar att ingenting hjälpte annat än att sätta sin egen person på spel och öppet be Livgardet om hjälp att, om nödvändigt, med våld störta partiväldet för att få stopp på det utländska inflytandet. Riksdagen skulle tvingas anta en ny regeringsform. Och Livgardet kunde kungen endast nå genom dess underofficerare.

Gustav III statsvälvning 19-21 augusti 1772 har skildrats av åtskilliga civila personer under årens lopp men aldrig av militärer i vår tid och heller aldrig ur Livgardets synvinkel. I stort sett samtliga dokument om statsvälvningen är skrivna av militärer för militärer och samtliga som agerar den 19-21 augusti är militärer. Huvudanledningen till statsvälvningen nämns sällan i dag: Sverige-Finland bedömdes i vida kretsar gå emot sin upplösning på samma sätt och av samma skäl som den förfallna stormakten Polen. Efter Karl XII död i Norge 1718 tvingade segrarmakterna Ryssland med flera på oss en regeringsform som gjorde landet svagt. Ryssland tillsatte svensk regent och hade stort, rent av avgörande, inflytande på allt politiskt liv såväl på regeringsnivån som vid riksdagarna där man mutade ledamöterna inför viktiga voteringar. Ansvarslöst partivälde rasade där motståndare lät fängsla varandra vid maktskiften. Två förlorade krig som stormakterna tvingat in oss i gjorde officerare, underofficerare och soldater misstrogna mot styret. Höga officerare avrättades offentligt. Den nye kungen Gustav III bedömde efter seriösa försök med förhandlingar att ingenting annat hjälpte än att sätta sin egen person på spel och öppet be Livgardet om hjälp att, om nödvändigt, med våld störta partiväldet för att få stopp på det utländska inflytandet. Riksdagen skulle tvingas anta en ny kraftfullare regeringsform. Och Livgardet kunde endast nås genom dess underofficerare.