Det råder brist på systematiska studier om svensk och nordisk utrikes- och säkerhetspolitik som behandlar det långa tidsperspektivet. Denna bok utgör ett försök att råda bot på detta genom att systematisera och analysera den tidigare forskningen på området och utveckla metoder för analys av utrikes- och säkerhetspolitik i en längre och övergripande kontext. I boken framgår att det finns en del forskning om svensk och nordisk utrikes- och säkerhetspolitik de senaste 200 åren, men också att det finns stora forskningsluckor att fylla. Forskningen om detta centrala politikområde är eftersatt, och Sverige ligger efter särskilt Danmark och Norge när det gäller större syntetiserade arbeten om ländernas utrikes- och säkerhetspolitik. I boken besvaras följande tre frågeställningar: Vad är det för förändringar som har skett inom svensk och nordisk utrikes- och säkerhetspolitik över tid? Varför har förändringarna skett? Hur har utrikes- och säkerhetspolitiken beskrivits i de analyser som gjorts och på vilket sätt har perspektiven förändrats? Förutom att besvara dessa tre frågeställningar är bokens syfte att stimulera forskning om svensk och nordisk utrikes- och säkerhetspolitik i ett internationellt perspektiv, och om de internationella relationernas historia mera generellt. Det är viktigt att ha djuplodande kunskaper om de svenska, nordiska och internationella relationernas historia, så att vi kan hantera dagens och framtidens utmaningar med omdöme.

Det råder brist på systematiska studier om svensk och nordisk utrikes- och säkerhetspolitik som behandlar det långa tidsperspektivet. Denna bok utgör ett försök att råda bot på detta genom att systematisera och analysera den tidigare forskningen på området och utveckla metoder för analys av utrikes- och säkerhetspolitik i en längre och övergripande kontext. I boken framgår att det finns en del forskning om svensk och nordisk utrikes- och säkerhetspolitik de senaste 200 åren, men också att det finns stora forskningsluckor att fylla. Forskningen om detta centrala politikområde är eftersatt, och Sverige ligger efter särskilt Danmark och Norge när det gäller större syntetiserade arbeten om ländernas utrikes- och säkerhetspolitik. I boken besvaras följande tre frågeställningar: Vad är det för förändringar som har skett inom svensk och nordisk utrikes- och säkerhetspolitik över tid? Varför har förändringarna skett? Hur har utrikes- och säkerhetspolitiken beskrivits i de analyser som gjorts och på vilket sätt har perspektiven förändrats? Förutom att besvara dessa tre frågeställningar är bokens syfte att stimulera forskning om svensk och nordisk utrikes- och säkerhetspolitik i ett internationellt perspektiv, och om de internationella relationernas historia mera generellt. Det är viktigt att ha djuplodande kunskaper om de svenska, nordiska och internationella relationernas historia, så att vi kan hantera dagens och framtidens utmaningar med omdöme.