Görel Granström – författare

Den som utsätts för brott och kommer i kontakt med rättsväsendet har en del rättigheter. Men hur regleras dessa, och vilka utmaningar finns för polis, åklagare och domstol när brottsoffrets rättigheter ska tillgodoses? Och hur ges brottsoffer upprättelse och gottgörelse? Den här antologin behandlar rättsliga perspektiv på brottsofferfrågor. Det handlar om hur rättsprocessen ser ut, om att det finns olika brottsoffergrupper som har särskilda behov och att företeelser ibland ställer olika rättigheter mot varandra. Denna upplaga är uppdaterad med hänsyn till juridisk utveckling på området. Nya kapitel har tillkommit som särskilt fokuserar på områdena könsrelaterat våld, ekonomiskt våld och barnpornografibrott, där skyddet i lagstiftningen varierar.Brottsoffer - Rättsliga perspektiv vänder sig till studenter inom juridik och polisutbildning, men passar även för kurser inom kriminologi och socialt arbete. De som i sin verksamhet kommer i kontakt med rättsliga frågor kopplade till brottsoffer kan också ha stor användning av bokens viktiga innehåll.

Boken är en viktimologisk antologi skriven av forskare verksamma vid olika universitet, högskolor och myndigheter. Den lyfter fram flera problem som är kopplade till brottsoffer och belyser dem utifrån både individuella och strukturella perspektiv. Vi visar hur begreppet brottsoffer skapas i olika sammanhang, vi problematiserar brottsofferskapet och brottsofferstödet samt belyser brottsoffrens möte med rättsväsendet.I boken presenteras aktuell forskning med betoning på teori och metod. Boken tar bland annat upp sexualbrott, hatbrott mot muslimer, grooming på internet, gärningspersoner som utsätts för brott och barn som bevittnat våld. Den tar även upp arbetsrelaterat våld, brott mot äldre och mot unga, mediers beskrivningar av brottsoffer samt innehåller ett kapitel skrivet strax efter terrordåden i Oslo och Utøya.Boken kan användas i undervisning på universitet och högskolor men riktar sig även till en bredare publik med intresse för brottsofferfrågor och kan vara av intresse för studenter inom kriminologi, sociologi, psykologi, juridik, statsvetenskap och socialt arbete. Den kan också läsas av studenter i medievetenskap, journalistik, statsvetenskap och genusvetenskap samt vara till nytta på polisutbildningar. Boken riktar sig även till dig som är forskningsmässigt intresserad av viktimologi, arbetar professionellt med brottsoffer eller känner ett personligt engagemang för brottsoffer. Författare: Ulf Borelius, Nils Christie, Görel Granström, Stig Grundvall, Anita Heber, Margareta Hydén, Håkan Jönson, Carina Ljungwald, Cecilia Hansen Löfstrand, Bo Nilsson, Anna Rypi, Annika af Sandeberg, David Shannon, Annelie Siring, Eva Tiby, Sara Uhnoo, Ulla-Britt Wennerström, Lisa Westfelt, Sofia Wikman och Malin Åkerström.

Hatbrott är ett komplext och tvärvetenskapligt fält. I Hatbrott? En introduktion diskuteras och analyseras frågor kopplade till begreppet hatbrott, primärt ur ett brottsofferperspektiv. Boken ger en förståelse för den rättsliga aspekten genom att beskriva den lagstiftning som finns på området samt vilka rättigheter den som utsätts har och vilka svårigheter som följer när lagstiftningen ska tillämpas av polis, åklagare och domstolar. Utifrån ett kriminologiskt perspektiv diskuteras frågor som: Hur beskrivs brotten och aktörerna? Hur mäter vi förekomsten? Hur skadar brottsligheten och utsattheten? Här beskrivs den inriktning inom hatbrottsforskningen där fokus ligger på de utsatta. Boken innehåller också ett kapitel som handlar särskilt om utredning av hatbrott. Här fördjupas både juridiska och kriminologiska perspektiv på det praktiska utredningsarbetet och genom fallbeskrivningar presenteras polisens arbete vid utredning av hatbrott, från den första kontakten med den som upplever sig vara utsatt för ett brott, och vidare genom hela rättskedjan. Denna omarbetade upplaga är uppdaterad för att följa utvecklingen inom lagstiftning, forskning och samhället i stort. Hatbrott? En introduktion vänder sig i första hand till studenter inom kriminologi, juridik och till polisutbildningen. Den passar även för kurser inom socialt arbete.