Görel Kristina Näslund – författare

Varför ska man egentligen odla äpplen? När de finns i butiken, flera sorter till och med? Bara att plocka från fruktgondolen alla månader på året. Visst kan vi köpa frukten, men butikens äpplen har aldrig så hög smak som de frukter vi plockar från egna träd.

Det finns en värld av underbara smakupplevelser bortom importerade Granny Smith och Delicious, bortom butikens gröna, röda och gula äpplen, och att förneka sig den glädje som svenska äpplen ger vore stor synd. Våra hemodlade äpplen är bubbelblåst solsken som skänker en människa stor njutning. De är ekoäpplen som aldrig har blivit besprutade och de har inte blivit transporterade en endaste mil. Frukterna finns där intill oss på trädet, vi kan följa deras mognad och vi kan plocka dem i rätt ögonblick, när de är som mest delikata. Gamla sorter som växte i den äldre generationens trädgårdar finns inte i handelns fruktdiskar. Om vi inte odlar Maglemer, Oranie, Södermanlands Kalvill och de andra fina svenska sorterna får vi aldrig tillfälle att smaka dem.

Dessutom, en trädgård saknar något väsentligt ifall den saknar äppelträd. En trädgård kan vara utan gräs – skönt att inte behöva klippa gräsmatta – men utan aplar, icke. Det är en gammal allmänt erkänd sanning att en trädgård måste rymma äppelträd om den vill göra anspråk på att vara komplett.

Nu sätter man inte äppelträd bara för den goda fruktens skull. Ett äppelträd ger så mycket mer. På våren får odlaren njuta av doftande, överdådig och lyckliggörande blom i vitt och rosa och på sommaren kan hela familjen sitta i den svala skugga som kronan ger, de vuxna vid en kopp kaffe, de små på en gunga fäst i apelns starka grenar. Ett äppelträd kan också bli barnens fantastiska klätterträd. Ju mer de klänger i trädet desto bättre, för barnen hjälper till att befria grenarna från mossa och lavar och gammal bark.

Äppelträd kan inte växa överallt. Sommaren ska inte vara för het och vintern inte för kall. Äppelträdet kräver en vilotid på omkring 1000 timmar kallt väder när det står avlövat. I Sverige, som alltid har tillräckligt kalla vintermånader, får äppelträden precis det klimat som de vill ha. I vårt land – där sommaren kännetecknas av soliga, varma dagar och kalla nätter – når frukten högsta kvalitet och inte heller drabbas träden av så många skadegörare som i varmare, fuktigare länder söderut. Ja, Sverige råkar ha fantastiska förhållanden för att odla äpplen och varför inte använda sig av detta?

Ett äpple behöver två till fem månader efter blom för att mogna, beroende på om det är en sommarsort eller en senare sort. Tiden från blomning till mognad är längre i Sverige än i ett sydligare land och det är just den långsamma mognadsutvecklingen som ger en optimal uppbyggnad av aromer och dofter i äpplet.

Till njutningen med att äta ett gott äpple som smakar av samlad sol kommer detta att äpplet är en hälsofrukt. Äpplet innehåller många så kallade bioaktiva ämnen som främjar hälsan vilket visas i den ena vetenskapliga studien efter den andra. I olika studier har man sett att äpplen till exempel innehåller nyttiga fibrer och sänker såväl blodtrycket som blodets kolesterolhalt. En stor studie på 75 000 svenska kvinnor har visat en stark koppling mellan sänkt risk för stroke och högt intag av äpplen, päron och gröna bladgrönsaker hos kvinnor med normalt blodtryck. Våra hemodlade, obesprutade äpplen kan vi alltid äta med skalet kvar vilket också ger oss alla de bioaktiva ämnen som sitter tätt under skalet.

Att odla och äta äpplen är ett nöje vår, sommar, höst och vinter. Det är oftast lätt och roligt men visst tillstöter det problem ibland. Ju mer man vet om de svårigheter som kan uppstå, desto bättre kan man mota dem genom rätt plantering av träden och genom riktig beskärning och noggrann vård. Här har jag samlat dels mina mångåriga erfarenheter som amatörodlare och dels vad jag har lärt mig från kunniga experter och forskare. Min förhoppning är att boken ska ge läsaren värdefull information och öka nöjet med äppelträdgården. Ta till vara det ljuvliga solskenet! Bli din egen äppelodlare!

Vem är egentligen psykopaten och hur kan man skydda sig mot denna person? Är psykopaten den perfekta charmören eller chefen som går över lik för att nå sitt mål? Och varför är så många psykopater upprepat kriminella? Görel Kristina Näslund ger läsaren svar på dessa och många andra frågor. Hon menar att psykopaten ofta begår kriminella handlingar - brott både med och utan våld inblandat. Den kriminella handlingen ger psykopaten en "kick" som skapar ett beroende, precis på samma sätt som missbrukaren är beroende av sin drog. Många psykopater tycker också att det är tufft att döda. Varför är det så?Författaren har intervjuat män med psykopatiska drag och anhöriga till sådana män. Hon har också träffat läkare och psykologer med stor erfarenhet av att möta psykopater. Här finns Sara och Anna som farit illa i förhållanden med psykopatiskt lagda män, här finns Olle, en ung man som har ett långt brottsligt förflutet bakom sig, och här berättar Clark Olofsson - landets mest kände brottsling - om sitt liv.Förutom de många intervjuerna får läsaren också ta del av psykopatibegreppets historia och verktyg som psykopatichecklistan som den amerikanske psykopatforskaren Robert Hare tagit fram.Boken är fackgranskad av Martin Grann som arbetar på Centrum för brottsförebyggande arbete på Karolinska institutet.Lär känna psykopaten vänder sig till alla som vill veta mer om hur psykopater fungerar och hur man kan skydda sig från dem. Den vänder sig också till anhöriga och till yrkesgrupper som arbetar med psykopater.Görel Kristina Näslund är författare, leg. psykolog och medicine doktor. Hon har på Natur och Kultur tidigare givit ut bland annat Hälsopraktika (1997), Skratta och må bra (1997), Borderline personlighetsstörning (1998) och Det goda skrattet (2001).