Gorm Gallionn – författare

På en sten alldeles innanför skogsbrynet sitter en man och skriver. Hans namn är Gorm Gallionn. Framför hans fötter leker bäcken. Träd och blommor doftar. Bland fåglarna som sjunger kan han lätt urskilja gransångarens tjippande läte. Emellanåt kan han höra glandans skri. Från sin sittplats ser han borgen och han vet vad som händer där. Det är hans berättelse vi får följa, nedskriven på oändliga högar av pergament.

En uggla hoar inte allt för långt in i den djupa skogen. Det har den gjort en god stund nu. Det har blivit för mörkt att skriva. Gorm plockar ihop sina pergamentark och skrivdon. Han trivs här ute i skogen, men om natten vill han ändå ha lite ly. Dröjande går han till den breda vindbryggan och över den. Det är Gudmund som öppnar grinden för honom i kväll. Han är alltid vänlig, anvisar plats i det sköna stallet. Där kan Gorm sova i ro tills morgonen kommer. I borgen Gein finns alltid plats för den som behöver. Därför vill Gorm Gallionn skriva om borgen och alla de som bor där.

En uggla hoar inte allt för långt in i den djupa skogen. Det har den gjort en god stund nu. Det har blivit för mörkt att skriva. Gorm plockar ihop sina pergamentark och skrivdon. Han trivs här ute i skogen, men om natten vill han ändå ha lite ly. Dröjande går han till den breda vindbryggan och över den. Det är Gudmund som öppnar grinden för honom i kväll. Han är alltid vänlig, anvisar plats i det sköna stallet. Där kan Gorm sova i ro tills morgonen kommer. I borgen Gein finns alltid plats för den som behöver. Därför vill Gorm Gallionn skriva om borgen och alla de som bor där.