Gunilla Byrman – författare

Den som sätter sig att läsa Resor i tid och rum får förbereda sig på hisnande färder över vidsträckta fält: från finstämda parisiska bilddikter till en monty pythonsk spänningsroman, från Fridegårds trälar till rollspelet Warhammer Fantasy Role Play, från den sömniga småstaden Nässjö till igbo-byar i östra Nigeria. Vi möter resande konst, barn och språk. Litteraturläsande som en egen resa, där läsfärdighet är den nödvändiga biljetten, behandlas från olika håll: i skolan, i samtalet, i läsarens inre. Vi får läsa om indianer och indier, perser och greker och mycket, mycket mer. Ett försök att fånga litteraturvetaren Margareta Peterssons många intresseområden indoengelsk roman, postkolonial litteratur, global litteraturhistorieskrivning samt litteraturdidaktisk forskning kan inte sluta på annat sätt än med en omfångsrik antologi, med trettio nyskrivna och intressanta artiklar författade av kolleger från lärosäten runt hela landet. Förhoppningen är att läsaren möts av en och annan oväntad koppling som sprider nytt ljus över det som för professor Petersson sedan länge varit känt.

En gång i tiden fanns det bara visor. Några av dem berättade, andra beskrev eller skämtade om vad mer eller mindre märkvärdiga människor eller väsen som älvor och bergakungar hade för sig. Några visor var dagsaktuella, andra hade hängt med ganska länge. På 1600-talet började den tidens kulturarvsbevarare att samla in och dokumentera de allra äldsta visorna ur den muntliga traditionen. De kallade dem rätt och slätt gamble wijsor . I den här antologin kan du läsa om hur det som en gång var gamla visor så småningom blev ballader och efterhand till och med medeltida ballader. Du kan också få veta en hel del om den gamla balladen Tiggargubbens brud, som har bidragit till att bevara patriarkala värderingar långt in i modern tid. En tredje artikel beskriver och förklarar varför ballader blev en uppskattad repertoar i de sångböcker som användes i svenska skolor från mitten av 1800-talet och framöver. Boken innehåller också en artikel som ger en spännande inblick i en genre som kan betraktas som vår tids motsvarighet till de medeltida balladerna, nämligen rappen. I rap berättar, musicerar och rör sig deltagarna i ett samspel som på många sätt liknar utförandet av äldre tiders episka sångkonst. De sex författare som bidragit med texter till boken har alla varit knutna till projektet Digitalisering och nätpublicering av medeltida ballader, ett projekt som visar hur vårt kulturarv bevaras idag. Tre bidrag handlar mer direkt om arbetet i detta projekt. Det längsta av dem beskriver hur webbplatsen folkvisa.se byggts upp och utvecklats. På denna webbplats återfinns idag många både äldre och nyare visor ur den folkliga traditionen.