Gunilla Larsson – författare

Stockholm före Stockholm. Från äldsta tid till fram till 1300 Vad fanns där Stockholm nu ligger innan den medeltida staden byggdes? Fanns här människor och bebyggelse, eller var det bara obebyggda berg och skogar? Stockholmsområdets äldsta historia är ganska okänd och få vet att trakten har varit bebodd ända sedan stenåldern. Runstenar, ortnamn och arkeologiska fynd kan emellertid berätta historien om den plats som med tiden blev en stad. I den här populärvetenskapliga antologin skriver tio forskare om alla de människor som först bodde här och bedrev bl.a. säljakt, fiske och jordbruk och varför det på medeltiden byggdes en stad just i detta område. Författarna är verksamma som arkeologer, ortnamnsforskare, runologer och kvartärgeologer. Tillsammans skildrar de i Stockholm före Stockholm en delvis okänd historia och ger flera nya infallsvinklar på det förflutna.

Båtar och sjöfart är en okänd del av den samiska historien. Det visar sig att det finns skriftliga belägg redan från tidig medeltid, där samer omtalas som skickliga båtbyggare, som bygger båtar på beställning till norska kungar. När det gäller forskning kring båtar och sjöfart saknas även genderperspektiv.

Gunilla Larssons forskning utmanar en äldre, nationalistiskt präglad historiesyn och bidrar samtidigt bidra till att synliggöra en osynliggjord historia.

Sjösamer har haft stora båtbyggerier, där man byggt både fiskebåtar, skutor och stora jakter. De har även bedrivit handelssjöfart till bland annat Bergen. Fjällsamer flyttade familjerna med utrustning och getter med båt under sommarflyttningarna till Norge. Att dra båtarna på land över ”mårkor” förbi forsar och mellan sjösystem var en del av flyttningsmönstret, som har anor från vikingatid.

Bland skogssamerna har båtbyggeri, sjöfart, hantverk och handel varit en viktig del av en varierad ekonomi, såväl i norra, som i mellersta Sverige. Förmodligen var det skogssamer som var de samer som gjorde handelsfärder till andra länder, och som omtalas i källor från 1500-talet. Skogssamerna var de som bedrev jakt på pälsdjur, som mård, hermelin, svarträv, blåräv med flera, vars pälsar var de viktigaste och mest eftertraktade handelsvarorna. De bedrev också ett storskaligt fiske, där torkade gäddor också var en eftertraktad handelsvara i det katolska Europa.

I artikeln ”Kvinnor till sjöss under vikingatid” har Gunilla Larsson lyft ett genderperspektiv på vikingatida sjöfart, som ger en helt annan bild än den vi är vana vid att se, även från akademiskt håll.

Gunilla Larsson disputerade 2007 vid Uppsala universitet och har bedrivit forskning även vid Södertörns Högskola.

Artac var knappt vid liv. Han blödde ur flera djupa sår - sviter efter all misshandel. Han låg ihopkrupen på det iskalla stengolvet i cellen. Varelsen gick fram till Artac, böjde sig ner och koncentrerade sitt seende på alvens hjässa. En intensiv röd stråle träffade skallen och grävde sig in i hjärnan. Artac skrek till en gång, drog ihop sig i kramp och var död. Men skadan var skedd! Varelsen hade hunnit se att ett alvbarn levde, hälften alv, hälften människa och av kunglig börd. Ett allvarligt hot! Några veckor senare förvandlades Sans liv till en mardröm... Den Magiska kraften,  första delen av trilogin Sagan om Samarkadien

Nyheten om att Varelserna åter var aktiva slog ner som en bomb vid det fjärde årsmötet i Lantana. Oro och skräck spred sig bland alver, människor och dvärgar. När så  Lindari något förläget berättade att en ko försvunnit på ett mystiskt sätt från den lilla byn Grund, spred sig leende över deltagarnas ansikten. De jämförde hotet från Varelserna med en försvunnen ko! Banalt kunde tyckas Tretton år senare rapporterade Lindare att två bybor och ytterligare en ko försvunnit på ett oförklarligt sätt. Nu var det ingen som log...   Det dolda hotet, andra delen av trilogin Sagan om Samarkadien