Båtar och sjöfart är en okänd del av den samiska historien. Det visar sig att det finns skriftliga belägg redan från tidig medeltid, där samer omtalas som skickliga båtbyggare, som bygger båtar på beställning till norska kungar. När det gäller forskning kring båtar och sjöfart saknas även genderperspektiv.

Gunilla Larssons forskning utmanar en äldre, nationalistiskt präglad historiesyn och bidrar samtidigt bidra till att synliggöra en osynliggjord historia.

Sjösamer har haft stora båtbyggerier, där man byggt både fiskebåtar, skutor och stora jakter. De har även bedrivit handelssjöfart till bland annat Bergen. Fjällsamer flyttade familjerna med utrustning och getter med båt under sommarflyttningarna till Norge. Att dra båtarna på land över ”mårkor” förbi forsar och mellan sjösystem var en del av flyttningsmönstret, som har anor från vikingatid.

Bland skogssamerna har båtbyggeri, sjöfart, hantverk och handel varit en viktig del av en varierad ekonomi, såväl i norra, som i mellersta Sverige. Förmodligen var det skogssamer som var de samer som gjorde handelsfärder till andra länder, och som omtalas i källor från 1500-talet. Skogssamerna var de som bedrev jakt på pälsdjur, som mård, hermelin, svarträv, blåräv med flera, vars pälsar var de viktigaste och mest eftertraktade handelsvarorna. De bedrev också ett storskaligt fiske, där torkade gäddor också var en eftertraktad handelsvara i det katolska Europa.

I artikeln ”Kvinnor till sjöss under vikingatid” har Gunilla Larsson lyft ett genderperspektiv på vikingatida sjöfart, som ger en helt annan bild än den vi är vana vid att se, även från akademiskt håll.

Gunilla Larsson disputerade 2007 vid Uppsala universitet och har bedrivit forskning även vid Södertörns Högskola.

I juni 2009 startades Uppsam, nätverket för samiskrelaterad forskning i Uppsala, bestående av forskare med intresse för eller egen forskning om samiskrelaterade frågor med intresse för eller egen forskning om samiskrelaterade frågor. Genom bildandet av Uppsam skapades en viktig mötesplats för forskare med samisk tematik. Nätverket övergick i mars 2011 till att bli en förening, Uppsam – Föreningen för samiskrelaterad forskning i Uppsala.Geografiskt ligger Uppsala utanför det som idag brukar räknas till Sápmi – Sábme – Saepmie, men Uppsala med omnejd har också en lång historia av samisk närvaro. Genom tiderna har många studenter och forskare med samisk bakgrund varit och är idag verksamma i Uppsala. Vid Uppsala universitet finns en gedigen utbildningstradition, en vetenskaplig bredd, och dessutom finns goda möjligheter att även bidra till den forskning som bedrivs av kollegor utan förkunskaper om samiska frågor.Uppsams allra första symposium 2011 resulterade i antologin Uppsala mitt i Sápmi: rapport från ett symposium arrangerat av Föreningen för samiskrelaterad forskning i Uppsala, Upplandsmuseet 4–5 maj 2011, Tunón et al. (red.) 2012. Denna antologi bygger på Uppsams andra vårsymposium som hölls 27–28 april 2014 och satellitevenemanget HUKSO! som ägde rum i direkt anslutning.

Båtar och sjöfart är en okänd del av den samiska historien. Det visar sig att det finns skriftliga belägg redan från tidig medeltid, där samer omtalas som skickliga båtbyggare, som bygger båtar på beställning till norska kungar. När det gäller forskning kring båtar och sjöfart saknas även genderperspektiv.

Gunilla Larssons forskning utmanar en äldre, nationalistiskt präglad historiesyn och bidrar samtidigt bidra till att synliggöra en osynliggjord historia.

Sjösamer har haft stora båtbyggerier, där man byggt både fiskebåtar, skutor och stora jakter. De har även bedrivit handelssjöfart till bland annat Bergen. Fjällsamer flyttade familjerna med utrustning och getter med båt under sommarflyttningarna till Norge. Att dra båtarna på land över ”mårkor” förbi forsar och mellan sjösystem var en del av flyttningsmönstret, som har anor från vikingatid.

Bland skogssamerna har båtbyggeri, sjöfart, hantverk och handel varit en viktig del av en varierad ekonomi, såväl i norra, som i mellersta Sverige. Förmodligen var det skogssamer som var de samer som gjorde handelsfärder till andra länder, och som omtalas i källor från 1500-talet. Skogssamerna var de som bedrev jakt på pälsdjur, som mård, hermelin, svarträv, blåräv med flera, vars pälsar var de viktigaste och mest eftertraktade handelsvarorna. De bedrev också ett storskaligt fiske, där torkade gäddor också var en eftertraktad handelsvara i det katolska Europa.

I artikeln ”Kvinnor till sjöss under vikingatid” har Gunilla Larsson lyft ett genderperspektiv på vikingatida sjöfart, som ger en helt annan bild än den vi är vana vid att se, även från akademiskt håll.

Gunilla Larsson disputerade 2007 vid Uppsala universitet och har bedrivit forskning även vid Södertörns Högskola.

I juni 2009 startades Uppsam, nätverket för samiskrelaterad forskning i Uppsala, bestående av forskare med intresse för eller egen forskning om samiskrelaterade frågor med intresse för eller egen forskning om samiskrelaterade frågor. Genom bildandet av Uppsam skapades en viktig mötesplats för forskare med samisk tematik. Nätverket övergick i mars 2011 till att bli en förening, Uppsam – Föreningen för samiskrelaterad forskning i Uppsala.Geografiskt ligger Uppsala utanför det som idag brukar räknas till Sápmi – Sábme – Saepmie, men Uppsala med omnejd har också en lång historia av samisk närvaro. Genom tiderna har många studenter och forskare med samisk bakgrund varit och är idag verksamma i Uppsala. Vid Uppsala universitet finns en gedigen utbildningstradition, en vetenskaplig bredd, och dessutom finns goda möjligheter att även bidra till den forskning som bedrivs av kollegor utan förkunskaper om samiska frågor.Uppsams allra första symposium 2011 resulterade i antologin Uppsala mitt i Sápmi: rapport från ett symposium arrangerat av Föreningen för samiskrelaterad forskning i Uppsala, Upplandsmuseet 4–5 maj 2011, Tunón et al. (red.) 2012. Denna antologi bygger på Uppsams andra vårsymposium som hölls 27–28 april 2014 och satellitevenemanget HUKSO! som ägde rum i direkt anslutning.