Gunnar Bäckström – författare

En debattbok av intresse för alla som ännu inte dött. Här föreslås åtgärder avsedda att minska lidandet vid livets slut och att förbättra för dem som verkligen efterfrågar livsuppehållande sjukvård.

Varje myndig medborgare skall ha rätt att registrera ett livstestamente, som ger instruktioner om hur vederbörande vill bli behandlad vid livets slut. Testamentet skall arkiveras, lätt tillgängligt för alla vårdenheter. Det skall läsas vid inskrivning och gäller tills det skriftligen ändrats av patienten.

En ny läkarspecialitet (smärtlindrare) bör inrättas. Dessa skall inrikta sig på att eliminera fysisk och psykisk smärta.

Den som genom livstestamente frivilligt ställer sin vårdplats till förfogande förtjänar samhällets aktning för sin altruism.

Den här boken handlar inte om mitt eget livsöde, vilket knappast skulle intressera en utomstående. En del av det som hänt under mina 82 år kunde däremot bli av värde för andra, som orientering inför framtiden.

Förr eller senare behöver vi sjukvård, som betraktas som en mänsklig rättighet, oavsett hur vi har skött vår kropp och själ. Min erfarenhet av vården omfattar i huvudsak hjärta, galla, ryggrad och gråstarr.

Egenvården innebär inte bara vitaminer och andra kosttillägg utan också kampen mot smärtsamma muskelknutor, en väl utvecklad teknik som tyvärr är nästan okänd i vårt land, kanske därför att terapeuterna inte ser någon marknad där.

En stackars människa måste orientera sig i diverse vidskepliga myter om livet före och efter detta, men en liten dos förnuft hjälper en god bit på vägen.

Inte bara efter pensioneringen, utan i lika hög grad före, är det viktigt att hålla sig informerad om omvärlden och andras livsomständigheter. Framför att ger oss dramat denna dimension, idag inte nödvändigtvis från teaterns tilja utan numera i bättre format från TV och DVD. Detsamma gäller konstmusiken, som via dessa media ger en bättre upplevelse av orkestern, till dramatiskt mindre kostnad.