Gustaf Ericsson – författare

Med denna utgåva av Gustaf Ericssons sagor från Södermanland fullbordas Akademiens 1937 inledda utgivning av Svenska sagor och sägner. Under mer än 30 år, med början på 1860-talet, nedtecknade Gustaf Ericsson flera hundra sagor som de berättades för honom av informanter, huvudsakligen hemmahörande på landsbygden kring Strängnäs och Eskilstuna. I samlingen ingår ett stort antal skämtsagor, avfattade på dialekt. Uppteckningarna förvaras dels vid Institutet för språk och folkminnen, dels i Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens arkiv. I boken återges alla sagor Gustaf Ericsson nedtecknat, men bara i en version. I en utförlig inledning ger Bengt af Klintberg en presentation av folklivsforskaren Gustaf Ericsson och hans betydelse för bevarandet av traditionella sagor.

Han tyckte sig ha levat förgäves, indelte soldaten Käcks son, torparen och metallarbetaren Gustaf Ericsson från södermanland, när han 1894 lämnade det jordiska. Ett långt livs bemödande att teckna ner bygdens folk minnen hade inte tagits emot som han hoppats. Mend et var nog bara så , att tiden inte var mogen. Efter honom fanns över 7000 handskrivna sidor, personligt, kunnigt, utförligt och ofta roligt skildrade allt från barndop till skörd, dräkt, besvärjelser, visor och gåtor.

Han tyckte sig ha levat förgäves, indelte soldaten Käcks son, torparen och metallarbetaren Gustaf Ericsson från södermanland, när han 1894 lämnade det jordiska. Ett långt livs bemödande att teckna ner bygdens folk minnen hade inte tagits emot som han hoppats. Mend et var nog bara så , att tiden inte var mogen. Efter honom fanns över 7000 handskrivna sidor, personligt, kunnigt, utförligt och ofta roligt skildrade allt från barndop till skörd, dräkt, besvärjelser, visor och gåtor.

Han tyckte sig ha levat förgäves, indelte soldaten Käcks son, torparen och metallarbetaren Gustaf Ericsson från södermanland, när han 1894 lämnade det jordiska. Ett långt livs bemödande att teckna ner bygdens folk minnen hade inte tagits emot som han hoppats. Mend et var nog bara så , att tiden inte var mogen. Efter honom fanns över 7000 handskrivna sidor, personligt, kunnigt, utförligt och ofta roligt skildrade allt från barndop till skörd, dräkt, besvärjelser, visor och gåtor.