Gustaf Henrik Mellin – författare

Talonpoika Paavo Nissinen on jäänyt venäläisten sotilaiden vangiksi. Kenraali pohtii, voisiko Nissinen olla vakooja. Hän lähettää talonpojan Liuhtarin kylään vartioitavaksi.Kylässä syttyy kuitenkin tulipalo, ja Nissinen pääsee pakoon. Venäläiset sotilaat saavat huomata, ettei Nissinen ole kuka tahansa talonpoika.“Paavo Nissinen – kuvaelmia viimeisestä Suomen sodasta” on Gustaf Henrik Mellinin vuonna 1838 julkaistu romaani, jossa seurataan sodankäyntiä vahvan talonpojan näkökulmasta.Gustaf Henrik Mellin (1806–1875) oli suomalainen kirjailija ja pappi. Mellin eli suurimman osan elämästään Ruotsissa. Hän julkaisi kirjailijanuransa aikana yli kolmekymmentä proosateosta. Mellin kirjoitti erityisesti historiallisia romaaneja, mutta lisäksi hän julkaisi esimerkiksi lastenkirjoja ja tietokirjoja.

Kirkkoherra Hattulaniuksen ovelta kuuluu vihainen koputus. Pelästyneenä Hattulanius avaa oven, ja tuntematon sotilasjoukko vaatii päästä sisään. Heidän upseerinsa on haavoittunut.Kirkkoherran hoivissa asuu myös kaunis ja ylhäinen Heleena Wrede. Kirkkoherra vaimoineen huolehtii orvoksi jääneestä Heleenasta, joka lumoaa soturit olemuksellaan.Romanssi vie Heleenan Kustaa II Adolfin hoviin, mutta siellä tunteet jatkavat myllerrystään. Ketä Heleena todella rakastaa?Gustaf Henrik Mellin (1803–1876) oli ruotsalainen pappi ja kirjailija, jolla oli suomalaiset sukujuuret. Mellin oli tuottelias kirjailija ja tunnettu erityisesti historiallisista kertomuksistaan, mutta hän julkaisi myös muun muassa runoja ja lastenkirjoja.

I den här e-boken får du läsa mer om en av 1800-talets mest kontroversiella litteraturkritiker: Lorenzo Hammarsköld.Han var en viktig innovatör både när det gäller poesi, romaner och recensiner. Den här texten skrevs redan 1833 och publicerades i en av de första svenska kändis-tidskrifterna.  I ”Svenskt Pantheon” skrev man om den tidens mest kända militärer, konstnärer och författare. I den här e-boken får du läsa mer om författaren och litteraturkritikern Lorenzo Hammarsköld, född 1785 i Småland och död redan vid 42 års ålder i Stockholm.Hammarsköld var en av sin tids mest hatade — och älskade — litteraturkritiker. Han skrev både i andras tidskrifter men startade också egna. Den kände svenske författaren Esaias Tegnér ogillade Hammarsköld så mycket att tog hämnd genom dikten ”Hammarspik”. I slutet av e-boken finns en ordlista där vi förklarar några gammaldags uttryck, samt ger lite extra fakta om några av de viktigaste personerna som nämns i  texten.

Den här e-boken handlar om en av de viktigaste personerna i svenska kyrkan.Johannes Terserus var både biskop, riksdagsman samt lärare för drottning Kristina.Biskopen Johannes Terserus var en av 1700-talets mest kontroversiella personer.  Han var inte bara en viktig teolog inom kyrkan utan deltog också i det politiska livet som riksdagsman.Den här texten skrevs av författaren Gustaf Henrik Mellin (1803–1876) och publicerades i en av de första svenska kändistidningarna, tidskriften ”Svenskt Pantheon”. I den här e-boken får du läsa mer om Terserus spännande liv, från sin barndom till alla de politiska och religiösa stridigheter han deltog i.När den här texten skrevs år 1833 fanns det inga tydliga regler för stavning av ord och uttryck.  Därför innehåller e-boken lite märkliga stavningar – men också några stavfel som fanns i originaltexten. Texten innehåller också ett flertal latinska ord och uttryck.

I den här e-boken får du läsa mer om den svenske språkforskaren Matthias Norberg.Han var en av världens ledande experter och var den som upptäckte en helt okänd religiös text, Adams bok, som låg bortglömd i ett stort arkiv.Den här e-boken handlar om en av Sveriges internationellt mest kända språkforskare. Norrlänningen Matthias Norberg gjorde forskningsresor runt om i Europa redan på 1770-talet. Han besökte bland annat de stora biblioteken i jakten på böcker som man inte lyckats tyda eller förstå betydelsen av.  Han är mest känd för upptäckten av religiös text av mandéerna, Adams bok.I den här e-boken får du läsa om språkforskarens liv, från uppväxten till det långa livet som akademiker vid Lunds universitet.Den här texten publicerades ursprungligen i en av de första svenska kändis-tidskrifterna, ”Svenskt Pantheon”, i början av 1800-talet.  Texten skrevs troligen av redaktören Gustaf Henrik Mellin (1803-1876).

Det här är en av Sveriges vackraste slottsruiner. Ruinen efter Mörby slott ligger vackert vid ett vattendrag. Det är ingen tvekan om att byggnaden en gång i tiden har varit fantastisk att skåda. Här är e-boken där du får läsa om slottets historia.Den här ruinen är lätt att ta sig till och ligger mellan Norrtälje och Uppsala, bara några mil från Stockholm. Mörby slott ligger på en liten kull och det går därför att se ruinen på långt håll. Men trots dess lite spöklika utseende är den mest kända sägnen om slottet en glad familjehändelse: Mörbyleken.  Under ett julfirande på 1500-talet samlade slottets ägare hela sin familj och man dansade sedan i timmar, både ung och gammal. Det här blev under 1800-talet idealbilden av hur en familj skulle fira jul – och det är kanske rent av dansen här som gav inspiration till julscenen i ”Fanny och Alexander”.I den här e-boken får du läsa hela historien bakom Mörbyleken i både text och diktform.  Berättelsen i e-boken är skriven av prästen och författaren Gustaf Henrik Mellin (1803–1876) som här publicerades under sin pseudonymen ”G. H. M-n”.E-boken är illustrerad av den svenske konstnären Carl Svante Hallbeck (1826–1897).