Helena Henschen – författare

I skuggan av ett brott bygger på en verklig händelse som ägde rum den 7 mars 1932. Helena Henschens mamma var då femton år och denna dag förlorade hon sin familj i det som sedan gick till svensk kriminalhistoria som "de sydowska morden". Det inträffade innehöll allt som en riktigt stor skandal ska innehålla: kända personer, ung bråd död och gastkramande detaljer. Tidningsskriverierna fick en genomslagskraft som kan liknas vid morden på Olof Palme och Anna Lindh, och få brott i Sverige under 1900-talet har blivit föremål för samma uppmärksamhet. För de efterlevande har händelsen varit onämnbar eftersom mördaren fanns inom den egna familjen. I sökandet efter vad som ledde fram till denna katastrof har Helena Henschen skrivit en starkt personlig och laddad roman. Där fakta och dokumentation tagit slut har hon låtit dikten ta vid, och genom detta växelspel tecknas en levande bild av tiden, människorna och händelserna.

I skuggan av ett brott bygger på en verklig händelse som ägde rum den 7 mars 1932. Helena Henschens mamma var då femton år och denna dag förlorade hon sin familj i det som sedan gick till svensk kriminalhistoria som "de sydowska morden". Det inträffade innehöll allt som en riktigt stor skandal ska innehålla: kända personer, ung bråd död och gastkramande detaljer. Tidningsskriverierna fick en genomslagskraft som kan liknas vid morden på Olof Palme och Anna Lindh, och få brott har blivit föremål för samma uppmärksamhet. För de efterlevande har händelsen varit tabubelagd eftersom mördaren fanns inom den egna familjen. I sökandet efter vad som ledde fram till denna katastrof har Helena Henschen skrivit en starkt personlig och laddad roman.

Helena Henschen skriver om sin farmor Signe, född 1885 och dotter till den kände bankiren och konstmecenaten Ernest Thiel. Som ung kvinna i sekelskiftets Sverige revolterar hon mot sin far och uppväxt. Hon är borgardottern som syns i Stockholmsvimlet med anarkister och blåstrumpor och rör sig i kretsen runt Ellen Key. Under andra världskriget öppnar hon sitt hem för judiska flyktingar och inför hotet om en tysk ockupation av Sverige deltar hon i arbetet med en svensk motståndsrörelse. Men hennes drivkraft är också kärleken. Hon får sex barn, gifter sig och skiljer sig två gånger och inleder sedan ett livslångt och passionerat förhållande med den tyske hjärnforskaren Oskar Vogt, på 1920-talet Berlins mest efterfrågade hypnotisör. Signe dör 1969. I hennes testamente finner man önskan att det på gravstenen ska stå "Hon älskade".

I sin nya roman Hon älskade skildrar Helena Henschen sin farmor Signe, född 1885 och dotter till den kände bankiren och konstmecenaten Ernest Thiel. Som ung kvinna i sekelskiftets Sverige revolterar Signe mot sin far och sin uppväxt. Hon engagerar sig i kvinnofrågan men hon är också nattens drottning och hennes starkaste drivkraft är kärleken. I sitt testamente uttryckte hon en önskan att det på hennes gravsten skulle stå: Hon älskade.