Henrik Brandén – författare

Den högre utbildningens uppdrag är idag mer omfattande än någonsin. Enligt högskolelagen ska högre utbildning bland annat vila på en vetenskaplig grund, hålla en hög kvalitet, verka demokratifrämjande och bidra till en hållbar samhällsutveckling, ett jämställt samhälle och ett sådant livslångt lärande som dagens kunskapsbaserade samhällsekonomi kräver. Allt detta ska den högre utbildningen bidra med i ett samhälle där förutsättningarna för att bedriva högre utbildning ständigt förändras. Därmed har även kraven på den som arbetar med högre utbildning ökat. Lärare behöver i allt högre utsträckning kunna hantera förändrade förutsättningar och ta sig an nya utmaningar. Det räcker inte att kunna använda sig av forskningsresultat om undervisning och lärande. Lärare behöver också ett kritiskt, prövande och lärande förhållningssätt som gör det möjligt för dem att vid behov förändra den egna verksamheten, men också att uppmärksamma och protestera om något inte står rätt till. Boken Lärande, undervisning och arbete inom högre utbildning introducerar en mångfald av perspektiv som gör det möjligt att närma sig den högre utbildningens komplexa utmaningar på ett mer genomtänkt, nyanserat och välavvägt sätt. I boken presenteras och diskuteras forskning på lärande, undervisning och arbete inom högre utbildning, samt den roll som högre utbildning har i samhället. Boken riktar sig till lärare och andra som arbetar med högre utbildning och kan användas som kurslitteratur i högskolepedagogik. Författaren Henrik Brandén är universitetspedagogisk utvecklare vid Mittuniversitet. Han är teknologie doktor i numerisk analys och filosofie magister i sociologi och har ett förflutet som lärare och forskare inom beräkningsmatematik vid Uppsala och Linköpings universitet.

I Relationsanarki 3.0 görs en ingående analys av förutsättningarna för kärlek och intimitet i det senmoderna samhället. Särskilt fokus ligger på olika former av förtryck i nära relationer, men också på möjligheter till frigörelse och erkännande. Boken är ett inlägg i en diskussion om de relationsanarkistiska idéernas framtida utveckling, men riktar sig mer allmänt till den som är intresserad av de sociala strukturer som omgärdar och genomsyrar nära relationer. En första våg av relationsanarki tog sin form under slutet av 1800-talet när anarkister som Emma Goldman kritiserade äktenskapet för att vara ett förtryckande statligt system som reglerade människors sexualitet. Under mitten av 2000-talet bidrog förgrundsfigurer som Andie Nordgren, Jon Jordås och Leo Nordwall till en relationsanarki som ifrågasatte de sociala normer som omgärdar kärleksrelationen. Det är nu dags för en tredje våg där den relationsanarkistiska kritiken också riktas mot föreställningen att personlig utveckling och ansvarstagande individer är lösningen på alla eventuella problem i nära relationer.