Ingemar Andersson – författare

Epidemiologi för hälsovetare har under många år varit en uppskattad kursbok på flera hälsovetenskapliga universitets- och högskoleutbildningar. Den här tredje upplagan har aktualiserats och uppdaterats i alla delar. Flera nya avsnitt som relaterar till utvecklingen inom epidemiologin har också tillkommit. I spåren av covid-19 pandemin har kapitlet om infektionsepidemiologi utökats och fördjupats. Ett nytt kapitel om läkemedelsepidemiologi har tillkommit.Författaren introducerar läsaren i ämnet epidemiologi på ett enkelt och tydligt sätt, bland annat med hjälp av konkreta exempel på arbetsformer och analysmöjligheter. Boken ger grundläggande beskrivningar av teorier, metoder och arbetssätt inom epidemiologin. Med utgångspunkt i rubrikerna Beskriva, Analysera och Åtgärda förklaras begrepp och analysmetoder, olika typer av studier samt hur epidemiologin kan användas i hälsofrämjande syfte. Statistiska metoder, felkällor samt etiska frågeställningar relaterade till området behandlas och exempel ges på praktiska tillämpningar inom flera områden. Bokkapitlen avslutas med ett flertal övningsuppgifter med tillhörande facit samt litteraturreferenser för fördjupade studier.Epidemiologi för hälsovetare vänder sig i första hand till universitets- och högskolestuderande inom vård- och folkhälsoområdet, det vill säga till blivande folkhälsovetare, sjuksköterskor, fysioterapeuter, farmaceuter, socialarbetare och arbetsterapeuter, men passar även som introduktion under läkarutbildningen och till yrkesverksamma inom dessa områden.

Ämnesområdet klinisk epidemiologi behandlar hur epidemiologisk kunskap och metodik används i klinisk verksamhet. Det omfattar praktiskt patientarbete men också epidemiologisk forskning med grupper av patienter. Diagnostik, riskvärdering, uppföljning av behandling och prognos är några delar i dagligt patientarbete där epidemiologiskt vetande är viktigt. Kritisk värdering av epidemiologiska studier krävs för bästa möjliga evidens.Bokens syfte är att ge koncis kunskap som stöd för kliniskt patientarbete. Den ger synpunkter på tolkning och värdering inom flera områden av den kliniska epidemiologin. Diagnostik inklusive screening, behandling och prognos diskuteras i ett epidemiologiskt perspektiv. Granskning av studier, principer för evidensbedömning liksom värdering av data belyses. Framställningen görs begriplig med många tydliga exempel och faktarutor. Ett antal konkreta råd avslutar varje kapitel. En omfattande epidemiologisk ordlista underlättar läsningen. Klinisk epidemiologi - i praktiken är avsedd som en handbok för flera yrkesgrupper inom hälso- och sjukvårdsområdet som använder vetenskaplig kunskap och kritisk värdering i patientarbetet. Boken vänder sig till universitets- och högskolestuderande inom vård- och hälsoområdet samt till yrkesverksamma läkare, sjuksköterskor, fysio- och arbetsterapeuter, farmaceuter och apotekare.

Den här andra upplagan av Epidemiologi för hälsovetare har aktualiserats och uppdaterats i alla delar. Flera nya avsnitt som relaterar till utvecklingen inom epidemiologin har också tillkommit.Författaren introducerar läsaren i ämnet epidemiologi på ett enkelt och tydligt sätt, bland annat med hjälp av konkreta exempel på arbetsformer och analysmöjligheter. Boken ger en grundläggande beskrivning av arbetssätt, teorier och metoder inom epidemiologin. Med utgångspunkt i rubrikerna Beskriva, Analysera och Åtgärda förklaras begrepp och analysmetoder, olika typer av studier samt hur epidemiologin kan användas i hälsofrämjande syfte. Statistiska metoder, felkällor samt etiska frågeställningar relaterade till området behandlas och exempel ges på praktiska tillämpningar inom flera områden. Nytt i den här upplagan är bl.a. avsnitt om kvalitetsregister, epigenetik, livsförloppsepidemiologi samt evidensbaserad medicin liksom ett kapitel om socialepidemiologi. Bokkapitlen avslutas i den nya upplagan med ett ökat antal studieuppgifter med tillhörande facit.Epidemiologi för hälsovetare vänder sig i första hand till universitets- och högskolestuderande inom vård- och folkhälsoområdet, det vill säga till blivande folkhälsovetare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, farmaceuter,socialarbetare och arbetsterapeuter, men passar även som introduktion under läkarutbildningen och till yrkesverksamma inom dessa områden.