Ingemar Claesson – författare

Kabirs poesi kan beskrivas som missionerande kärleks-lyrik, som uppmanar till begreppslös vördnad inför det Ouppnåeliga Ena. Hans förståelse av verkligheten är att den är förgänglig och oordnad, därmed overklig. Poesins uppgift är att genom förblivande ord teckna den empiriska världens oordning; poesi är ändlöst detaljerad enhet som omsluter mänsklig existens: oberoende av kultur eller religion. Sanning är närmare än nära: i din kropp och medvetande.

Kabir talar om det Ena som ett opersonligt Vara, men är samtidigt mycket personligt hängiven. Han använder ofta ˜upp-och-nedvänd" poesi där tillvarons och andens paradoxala enhet tecknas: dans utan fötter, vågor utan vatten, grenar utan stam, flykt utan vingar. (Se 27) Och så de eviga frågorna: är det två eller ett? något eller intet? kan man finna spår av fåglar i skyn av fiskar i vattnet?

Kabir är känd för sin kritik av både Hinduismen och Islam, och hotades därmed av både hinduer och muslimer för sina åsikter.

Kabirs liv har givit upphov till många legender. När han dog hävdade både muslimer och hinduer att han tillhörde dem. Efter hans död ville hinduer bränna honom; muslimer ville begrava. En konflikt uppstod. Kabir visade sig för dem och uppmanade dem att lyfta på det kläde som täckte hans kropp. Där fann de bara en bukett blommor! Hälften av blommorna brändes i Benares; den andra hälften begravdes i Maghar.

Den gyllene fågeln består av noveller som kan beskrivas som sagor där existentiella samtal bedrivs. Författaren tar oss med genom filosofiska diskussioner som bottnar i kristen mystik, österländsk visdom och buddistiska tankegångar  – även postmodern filosofi  – och uppmanar därmed till medveten närvaro. Temat är att se igenom begrepp, fördomar, konventioner, för att finna och omsluta sin egen, inre, motsägelsefulla person och bli öppen nog att ta emot och ge kärlek.

Trots författarens förmåga att forma en sagosamling från olika miljöer och tidsåldrar, bryts inte förtrollningen när berättelsen plötsligt studsar in i modern tid och låter tekniska ting ta plats i svunnen tid.Sagosamlingen innehåller bl.a. fabler, författarens egen version av historien om Sankt Göran och draken, en Zen-inspirerad legend om Samuraiens två svärd, Sultanens tidlösa frågor, Profetskolan, sagan om en kvinnlig Gud i modern tid: gammal, fattig och hemlös.Möjligheten är att lekfullt studsa mot traditioner, balansera på sanning och upptäcka obemärkta ingångar mot något annorlunda likt. Utmaningen förblir att vara verklig.

Adam och Eva bor på en imaginär gård i myternas dimension, Öster om Intet: bortom tid och rum, innanför förståelig mening, efter att social konvention raderats. Eftersom de har en ledande roll i den heteronormativa matrisens omskrets, arbetar de för att all kärlek skall vara omslutande och ömhet kunna återerövra sin fundamentala plats i varje personlighetsgrund. Att förtrycka ömhet kan vara grovt vardagsvåld!

Öster om Intet är en fabel, en myt, kanske en meditation över varats ofattbarhet och egots paradoxala skillnader. Boken befolkas av imaginära gestalter, kända från litteratur och mytiska sammanhang. För inte har vi rätt att förvisa fiktiva gestalter, som vi älskar och som påverkat oss, till glömska eller icke-existens? I stället låter vi några av dem träda fram i denna berättelse för att beskriva det arbete de utför bortom tid och litterära rum. Självklart residerar Moder Svea i en gård bortom tidsslöjor: naturligtvis gillar Nohas söner att surfa. Gästerna syns inte men deras ord lyser. Berättelsen avbryts oväntat när förvillande visioner öppnas. Kan sanning vara beroende av imagination?

Öster om Intet stimulerar frågor men ger inga absoluta svar. Boken bör läsas långsamt: mycket kan kännas främmande; men om du granskar dina inre ömhetsådror kan du kanske känna igen dig. Orden kan vara en spegel av dig och/eller din behärskade motsats.