Inger Littberger Caisou-Rousseau – författare

Vad har den eteriskt obestämda figuren Azouras Lazuli Tintomara i C. J.L. Almqvists Drottningens juvelsmycke (1834), den feminine mansdyrkaren Axel Borg i August Strindbergs I havsbandet (1890) och den kvinnobundne prästmannen Karl-Artur Ekenstedt i Selma Lagerlöfs Löwensköldsromaner (192528) gemensamt? Och vad har de att göra i en bok om manlighet och kristen tro? Det som framför allt förenar dem är deras komplexitet och paradoxala överskridande av alla gränser. Tintomara är genus- och religionsöverskridaren par excellence. Figuren uppträder än som kvinna, än som man och är trots sin ovetskap om kristendomen den som står den kristna tron närmast. Den effeminerade Borg med sina övermänniskopretentioner är ateisten som inte klarar sig utan en Fader Vår, medan prästen Ekenstedt, som borde vara själva personifikationen av en kristen man, har uppenbara blottor i såväl sin manlighet som sin kristna tro. Därför blir mötet med dem ett spännande och oförutsägbart äventyr. Samtidigt ingår figurerna i ett större sammanhang och genom att frilägga detta får Inger Littberger Caisou-Rousseau nya intressanta mönster att framträda inför läsarens ögon. Inger Littberger Caisou-Rousseau är docent i litteraturvetenskap vid Lunds universitet. Hon har tidigare bl.a. publicerat Ulla Isakssons romankonst (1996) och Omvändelser: Nedslag i svenska romaner under hundra år (2004) samt varit medredaktör för Speglingar av Småland (2009).

Den som sätter sig att läsa Resor i tid och rum får förbereda sig på hisnande färder över vidsträckta fält: från finstämda parisiska bilddikter till en monty pythonsk spänningsroman, från Fridegårds trälar till rollspelet Warhammer Fantasy Role Play, från den sömniga småstaden Nässjö till igbo-byar i östra Nigeria. Vi möter resande konst, barn och språk. Litteraturläsande som en egen resa, där läsfärdighet är den nödvändiga biljetten, behandlas från olika håll: i skolan, i samtalet, i läsarens inre. Vi får läsa om indianer och indier, perser och greker och mycket, mycket mer. Ett försök att fånga litteraturvetaren Margareta Peterssons många intresseområden indoengelsk roman, postkolonial litteratur, global litteraturhistorieskrivning samt litteraturdidaktisk forskning kan inte sluta på annat sätt än med en omfångsrik antologi, med trettio nyskrivna och intressanta artiklar författade av kolleger från lärosäten runt hela landet. Förhoppningen är att läsaren möts av en och annan oväntad koppling som sprider nytt ljus över det som för professor Petersson sedan länge varit känt.