Inger Lövkrona - Böcker

Genuspedagogiska gärningar. Subversiv och affirmativ aktion tar avstamp i docent Anna Lena Lindbergs pionjärinsats och forskargärning som konsthistoriker. Under rubrikerna Pionjärgärningar, Genus och akademi, Konstpedagogikens möjligheter samt Kvinna och konstnär visar svenska och nordiska konsthistoriker, konstpedagoger, museiintendenter, historiker och etnologer från tre forskargenerationer vad konstpedagogiken och genusforskningen har brottats med, hur den har utvecklats och var den står idag. Bokens bidrag sätter nytt ljus på de fält som bär tydliga spår av Anna Lena Lindbergs gärning; subversiv och omvälvande, affirmativ och bejakande.

Vi möter våld i någon form dagligen, om inte som ”offer” eller ”förövare”, så när vi läser tidningen, tittar på tv eller går på bio. Hela världen kan förefalla organiserad med utgångspunkt i våld. Med våld upprätthålls stater, grupphierarkier och individuella maktpositioner. Merparten av våldsutövarna är män liksom hälften av offren. Den andra hälften av offren är kvinnor och barn. Det här mönstret är globalt och historiskt konstant och gör att vi, som i titeln på den här boken, kan tala om att våld har ett kön.Våldets kön närmar sig våld som kulturell företeelse. Vilka betydelser har våld i olika historiska och samhälleliga kontexter? Vilka funktioner fyller våldet på en strukturell nivå och för enskilda individer? Vilka konsekvenser får våldet för våldsutsatta personer?Genom att placera våld i sin historiska och kulturella kontext synliggörs dess samhälleliga funktioner, de normer det utgår ifrån och vilken kulturell mening det bär.Våldets kön riktar sig till den som önskar en historisk bakgrund till de föreställningar och normer om kön och våld som diskuteras i vår samtid, inte minst till studenter på högskolenivå som i sin framtida yrkesverksamhet kommer att möta våldsutövning och våldsutsatthet. Boken kan även användas i fortbildning av personer som redan arbetar i verksamheter där de direkt eller indirekt möter en våldsproblematik.

Vi möter våld i någon form dagligen, om inte som ”offer” eller ”förövare”, så när vi läser tidningen, tittar på tv eller går på bio. Med våld upprätthålls stater, grupphierarkier och individuella maktpositioner. Första upplagan av Våldets kön utkom 2015 men de utmaningar som våldet innebär för samhället har inte minskat sedan dess. I denna reviderade och utökade upplaga uppmärksammas ”nya” former av våld, såsom våld i hederns namn och våld i kölvattnet av ökad digitalisering. Våldets kön närmar sig våld som kulturell företeelse. Vilka betydelser har våld i olika historiska och samhälleliga kontexter? Vilka funktioner fyller våldet på en strukturell nivå och för enskilda individer? Vilka konsekvenser får våldet för våldsutsatta personer? Genom att placera våld i sin historiska och kulturella kontext synliggör boken våldets samhälleliga funktioner, de normer det utgår ifrån och vilken kulturell mening det bär.Våldets kön riktar sig till studenter som i sin framtida yrkesverksamhet kommer att möta våldsutövning och våldsutsatthet. Kunskap om mäns våld mot kvinnor ingår i examenskraven för en lång rad utbildningar – fysioterapeut, jurist, läkare, psykolog, sjuksköterska, socionom, tandläkare och tandhygienist. Boken kan även användas i fortbildning av personer som redan arbetar i verksamheter där de direkt eller indirekt möter en våldsproblematik.