Vi möter våld i någon form dagligen, om inte som ”offer” eller ”förövare”, så när vi läser tidningen, tittar på tv eller går på bio. Med våld upprätthålls stater, grupphierarkier och individuella maktpositioner. Första upplagan av Våldets kön utkom 2015 men de utmaningar som våldet innebär för samhället har inte minskat sedan dess. I denna reviderade och utökade upplaga uppmärksammas ”nya” former av våld, såsom våld i hederns namn och våld i kölvattnet av ökad digitalisering. Våldets kön närmar sig våld som kulturell företeelse. Vilka betydelser har våld i olika historiska och samhälleliga kontexter? Vilka funktioner fyller våldet på en strukturell nivå och för enskilda individer? Vilka konsekvenser får våldet för våldsutsatta personer? Genom att placera våld i sin historiska och kulturella kontext synliggör boken våldets samhälleliga funktioner, de normer det utgår ifrån och vilken kulturell mening det bär.Våldets kön riktar sig till studenter som i sin framtida yrkesverksamhet kommer att möta våldsutövning och våldsutsatthet. Kunskap om mäns våld mot kvinnor ingår i examenskraven för en lång rad utbildningar – fysioterapeut, jurist, läkare, psykolog, sjuksköterska, socionom, tandläkare och tandhygienist. Boken kan även användas i fortbildning av personer som redan arbetar i verksamheter där de direkt eller indirekt möter en våldsproblematik.

Annika Larsdotter avrättades 1765, 18 år gammal. Hon hade då erkänt dråp på sitt nyfödda barn genom kvävning. Barnets far var Annikas svåger som hade tvingat henne till sexuellt umgänge, men sedan förnekade faderskapet.Annika Larsdotter handlar om Annika, men också om några av hennes olyckssystrar. Varför valde dessa kvinnor att mörda sina barn? Varför valde de inte istället att, i likhet med andra ogifta mödrar, ta på sig rollen som ogift mor?Etnologen Inger Lövkrona söker svaren genom att studera rättsfall från perioden 1729-1776. De bevarade domstolsprotokollen ger unika möjligheter att komma nära barnamörderskans handlingar, tänkbara överväganden och känslor.

Genuspedagogiska gärningar. Subversiv och affirmativ aktion tar avstamp i docent Anna Lena Lindbergs pionjärinsats och forskargärning som konsthistoriker. Under rubrikerna Pionjärgärningar, Genus och akademi, Konstpedagogikens möjligheter samt Kvinna och konstnär visar svenska och nordiska konsthistoriker, konstpedagoger, museiintendenter, historiker och etnologer från tre forskargenerationer vad konstpedagogiken och genusforskningen har brottats med, hur den har utvecklats och var den står idag. Bokens bidrag sätter nytt ljus på de fält som bär tydliga spår av Anna Lena Lindbergs gärning; subversiv och omvälvande, affirmativ och bejakande.

Utifrån ett historiskt perspektiv diskuterar historiker, etnologer, folklorister och jurister det aktuella ämnet kön och våld. Tidsramen sträcker sig från ett tidigmodernt samhälle ända fram till våra dagar. Här får vi bland annat läsa om brottsliga kvinnor i fängelse, slagsmål under 1800-talet och mord på fästmör i Norge. Men det är inte bara historiska skildringar av våldets ansikte som lyfts fram. Vi får även stifta bekantskap med dagens lagstiftning kring våldtäkt och kvinnliga prästers syn på själavård och sexuella trakasserier.Förutom det historiska perspektivet presenteras även ett kulturellt sätt att se på kön och våld. Boken inleds med en presentation av vetenskapliga perspektiv på kön och våld från sociobiologi till genus- och mansforskning.Redaktör för antologin Mord, misshandel och sexuella övergrepp är Inger Lövkrona, professor i etnologi och dekanus för Humanistiska fakulteten vid Lunds universitet.

Utifrån ett historiskt perspektiv diskuterar historiker, etnologer, folklorister och jurister det aktuella ämnet kön och våld. Tidsramen sträcker sig från ett tidigmodernt samhälle ända fram till våra dagar. Här får vi bland annat läsa om brottsliga kvinnor i fängelse, slagsmål under 1800-talet och mord på fästmör i Norge. Men det är inte bara historiska skildringar av våldets ansikte som lyfts fram. Vi får även stifta bekantskap med dagens lagstiftning kring våldtäkt och kvinnliga prästers syn på själavård och sexuella trakasserier.Förutom det historiska perspektivet presenteras även ett kulturellt sätt att se på kön och våld. Boken inleds med en presentation av vetenskapliga perspektiv på kön och våld från sociobiologi till genus- och mansforskning.Redaktör för antologin Mord, misshandel och sexuella övergrepp är Inger Lövkrona, professor i etnologi och dekanus för Humanistiska fakulteten vid Lunds universitet.

Vi möter våld i någon form dagligen, om inte som ”offer” eller ”förövare”, så när vi läser tidningen, tittar på tv eller går på bio. Med våld upprätthålls stater, grupphierarkier och individuella maktpositioner. Första upplagan av Våldets kön utkom 2015 men de utmaningar som våldet innebär för samhället har inte minskat sedan dess. I denna reviderade och utökade upplaga uppmärksammas ”nya” former av våld, såsom våld i hederns namn och våld i kölvattnet av ökad digitalisering. Våldets kön närmar sig våld som kulturell företeelse. Vilka betydelser har våld i olika historiska och samhälleliga kontexter? Vilka funktioner fyller våldet på en strukturell nivå och för enskilda individer? Vilka konsekvenser får våldet för våldsutsatta personer? Genom att placera våld i sin historiska och kulturella kontext synliggör boken våldets samhälleliga funktioner, de normer det utgår ifrån och vilken kulturell mening det bär.Våldets kön riktar sig till studenter som i sin framtida yrkesverksamhet kommer att möta våldsutövning och våldsutsatthet. Kunskap om mäns våld mot kvinnor ingår i examenskraven för en lång rad utbildningar – fysioterapeut, jurist, läkare, psykolog, sjuksköterska, socionom, tandläkare och tandhygienist. Boken kan även användas i fortbildning av personer som redan arbetar i verksamheter där de direkt eller indirekt möter en våldsproblematik.

Annika Larsdotter avrättades 1765, 18 år gammal. Hon hade då erkänt dråp på sitt nyfödda barn genom kvävning. Barnets far var Annikas svåger som hade tvingat henne till sexuellt umgänge, men sedan förnekade faderskapet.Annika Larsdotter handlar om Annika, men också om några av hennes olyckssystrar. Varför valde dessa kvinnor att mörda sina barn? Varför valde de inte istället att, i likhet med andra ogifta mödrar, ta på sig rollen som ogift mor?Etnologen Inger Lövkrona söker svaren genom att studera rättsfall från perioden 1729-1776. De bevarade domstolsprotokollen ger unika möjligheter att komma nära barnamörderskans handlingar, tänkbara överväganden och känslor.

Genuspedagogiska gärningar. Subversiv och affirmativ aktion tar avstamp i docent Anna Lena Lindbergs pionjärinsats och forskargärning som konsthistoriker. Under rubrikerna Pionjärgärningar, Genus och akademi, Konstpedagogikens möjligheter samt Kvinna och konstnär visar svenska och nordiska konsthistoriker, konstpedagoger, museiintendenter, historiker och etnologer från tre forskargenerationer vad konstpedagogiken och genusforskningen har brottats med, hur den har utvecklats och var den står idag. Bokens bidrag sätter nytt ljus på de fält som bär tydliga spår av Anna Lena Lindbergs gärning; subversiv och omvälvande, affirmativ och bejakande.

Utifrån ett historiskt perspektiv diskuterar historiker, etnologer, folklorister och jurister det aktuella ämnet kön och våld. Tidsramen sträcker sig från ett tidigmodernt samhälle ända fram till våra dagar. Här får vi bland annat läsa om brottsliga kvinnor i fängelse, slagsmål under 1800-talet och mord på fästmör i Norge. Men det är inte bara historiska skildringar av våldets ansikte som lyfts fram. Vi får även stifta bekantskap med dagens lagstiftning kring våldtäkt och kvinnliga prästers syn på själavård och sexuella trakasserier.Förutom det historiska perspektivet presenteras även ett kulturellt sätt att se på kön och våld. Boken inleds med en presentation av vetenskapliga perspektiv på kön och våld från sociobiologi till genus- och mansforskning.Redaktör för antologin Mord, misshandel och sexuella övergrepp är Inger Lövkrona, professor i etnologi och dekanus för Humanistiska fakulteten vid Lunds universitet.

Utifrån ett historiskt perspektiv diskuterar historiker, etnologer, folklorister och jurister det aktuella ämnet kön och våld. Tidsramen sträcker sig från ett tidigmodernt samhälle ända fram till våra dagar. Här får vi bland annat läsa om brottsliga kvinnor i fängelse, slagsmål under 1800-talet och mord på fästmör i Norge. Men det är inte bara historiska skildringar av våldets ansikte som lyfts fram. Vi får även stifta bekantskap med dagens lagstiftning kring våldtäkt och kvinnliga prästers syn på själavård och sexuella trakasserier.Förutom det historiska perspektivet presenteras även ett kulturellt sätt att se på kön och våld. Boken inleds med en presentation av vetenskapliga perspektiv på kön och våld från sociobiologi till genus- och mansforskning.Redaktör för antologin Mord, misshandel och sexuella övergrepp är Inger Lövkrona, professor i etnologi och dekanus för Humanistiska fakulteten vid Lunds universitet.