I anledning av att Sören Kierkegaard blir 200 år den 5/5 2013 presenteras i bokform pjäsen "Kierkegaards Antingen - eller" som bygger på detta verk, med en ram i franskt 1950-tal. Pjäsen fick sin premiär på Teater Aurora i Stockholm den 1 november 1986. Den spelades faktiskt 100 kvällar och blev den teatersäsongens succé på frigruppsnivå.

En skrift om Sören Kierkegaards aktualitet tillsammans med en presentation av diktarfilosofens verk. Boken visar "på vad sätt Kierkegaard fortfarande är en brännande aktuell författare" recenserar Thure Stenström i Svenska Dagbladet: "Med stort folkbildningspatos, beundransvärd energi och lika delar dödsförakt har Ingmar Simonsson föresatt sig att trotsa alla hinder och invändningar. I Kierkegaard i vår tid söker han introducera den svåre dansken för en bredare publik... För all den goda lärdomen och för det lika goda pedagogiska uppsåtet är det bara att lyfta på hatten. Otvivelaktigt kommer Simonsson med åtskilliga intressanta och nyttiga iakttagelser, till exempel rörande varför Kierkegaard döljer sig bakom sina pseudonymer eller varför han skriver skönlitterärt. Existensfilosofi kunde enligt Kierkegaard aldrig predikas eller läras ut. Den måste illustreras i fiktionsgestalter, så att läsaren kunde ana vad det verkligen innebär att leva i existens, innerlighet och lidelse ­ i stället för att bara begripa det! Och nog blir Kierkegaard aktuell så det förslår: i sin kritik av masstänkandet och de förljugna massmedierna, i sitt krav på moralisk äkthet och överensstämmelse mellan liv och lära, i sin vidräkning med vetenskapsövertron och den moderna människans feghet inför livsfrågorna."

Romanen utspelas under en sensommarkväll på Bäckalund när åskan är i annalkande. Peter återvänder till gården där han varit sommarbarn, för att närvara vid morgondagens begravning av Maria på Forsalund. Berättelsen vävs samman med en sensommardag, från morgon till kväll, tjugo år tidigare ur sommarbarnets perspektiv. Två släkter på tre intilliggande gårdar - Bäckalund, Krasseboda och Forsalund - är sammanbundna med varandra, men en del gamla misstämningar mellan dem lever kvar. I den kvava hettan denna sensommarkväll sjuder allt det undertryckta upp till ytan. Det gångna mänger sig in i det närvarande.

Är Inlandsresan en resa inom landet eller inom det egna medvetandet eller både och? Ingmar Simonssons tredje diktbok, senast utgav han tolkningsvolymen Wallace Stevens Klippan och andra dikter

Det är märkligt nog 200 år sedan Sören Kierkegaard föddes den 5 maj 1813, vilket är märkvärdigt med tanke på att hans verk är i så hög grad aktuella idag. Idéerna, konflikterna och existensmöjligheterna som framträder i hans skrifter är nu en del av vår verklighet. Denna bok vill försöka göra Kierkegaards verk mer lättillgängliga. Här finns även det betydelsefulla i hans liv med och på så vis fråga om en monografi - både liv och verk.

I denna bok om Albert Camus liv och verk synliggörs bredden i hans arbete. 1935 grundade han en teater i Alger, var såväl regissör som skådespelare. Han ägnade sig där även åt förlagsarbete, journalistik, utgav två ungdomsverk, skrev parallellt "de tre Absurderna": romanen Främlingen, essän Myten om Sisyfos, pjäsen Caligula. Efter drygt ett års vistelse i en fransk alpby på grund av lungtuberkulos blev han hösten 1943 redaktör på förlaget Gallimard i Paris och chefredaktör för motståndsrörelsens tidning Combat. I krigets efterdyningar utgav han ännu en triptyk: romanen Pesten 1947, pjäsen De rättfärdiga 1949 och den stora essän Människans revolt 1951.

De är så sams, kan leka utan trams och bygga mindre hem i deras stora hem. Och ändå nalkas nu ett svårt dilemma när den där Manne träder in här hemma. En drömprins, sa ju Sannas mamma.

Framsidesbild: Lena Paulsrud Tuschteckningar: Ingmar Simonsson Blyertsteckningar: Katarina Tegen-Höckerlind

Flytten från ett hus i Bergslagen till en lägenhet i ett förortsområde har i hög grad förändrat pappans förhållningssätt, vilket går ut över de andra i familjen. Medan Thomas vill bli vän med några klasskamrater i området. Vad kan han gå med på för att få vara med andra?

När Ingmar Simonsson hyrde en sommarbostad i en gammal byskola på Bjärehalvön behövde han flytta en tung byrå och bakpå den fanns ett stort kuvert fasttejpat. Manuskriptet som låg däri kunde han datera till i början av 90-talet, då det inte finns några mobiltelefoner med i historien och genom att det hänvisas till ett rättsfall, som då omgående blev rättspraxis i vårdnadstvister.

Fem pjäser av Ingmar Simonsson som hänger samman tematiskt: Den förbannade godheten Rara Saras skugga Hundrundan i Vanadislunden Krigsreportern Krigsreporterns hemkomst

Nattetid kan saker hända som inte är tänkbara dagtid, kanske visar sig annat vid liv som vi annars undviker. Det visliga om natten kan inte kontrolleras som dagtid, kanske formas nattens tankar bortom de dagligdagande, Här några historier, en längre, som utspelas om natten.

Korthet och koncentration märks i en haiku eftersom den omfattar sjutton stavelser, fem på första raden, sju på andra, fem på tredje. Årstiden brukar också vara med på något vis, samt ett ord som "skär av", men numera är inte kännetecknen för en haiku lika hårt vidhållna.

Där vid sjöns strand ser Lena och den yngre Lennart två högresta fåglar som de aldrig tidigare sett här. 27 bildsidor. Från 6 år och uppåt då texten - jambisk - lämplig för högläsning.

En mångstämmig diktbok, förutom ett "jag" hörs också "skuggan" och ur "nattkören" framträder separata röster, som "En sorgestämma" och "Ensamma stämmor" som "Trästämma", "Slagstämma", "En väntans stämma", "Pojksopran", "En brödrastämma", "En hämmad stämma", "En kastratstämma", samt "Röster i nattsikte" och andra "Nattstämmor" och även "En härskare i självets rike?"

Sören Kierkegaards verk skrivna i andra namn utgår ifrån hans litterära metod att i Sokrates anda få läsaren att föda sin insikt själv. Att bära fram idén utan strålkastare på förkunnaren, för att läsaren själv ska kunna ta ställning, vilket märks redan i hans första verk "Antingen - eller" där två olika existensmöjligheter: estetikern respektive etikern.

Nattkören kan framträda vid tre - fyra tiden om något ur det gångna gör sig påmint. "Nattkören 2.0" - en mångstämmig diktbok, utom "jag" hörs "skuggan" och ur "nattkören" hörs soloröster, som "En sorgestämma" och fler "Ensamma stämmor": "Trästämma", "Slagstämma" "En längtans stämma" Ofta avbryter "jag", vill värja sig från gånga som "jag" helst vill se förbli i det förgångna. Men röster ur "nattkören" tränger sig fram och överröstar "jag" och även "skuggan" som också gärna kommenterar röster. Fler solostämmor är mer berättande: "Brödrastämma" och "Hämmad stämma" Även "Röster i nattsikte" framträder och följs av flera "Nattstämmor".

I anledning av att Sören Kierkegaard blir 200 år den 5/5 2013 presenteras i bokform pjäsen "Kierkegaards Antingen - eller" som bygger på detta verk, med en ram i franskt 1950-tal. Pjäsen fick sin premiär på Teater Aurora i Stockholm den 1 november 1986. Den spelades faktiskt 100 kvällar och blev den teatersäsongens succé på frigruppsnivå.

En skrift om Sören Kierkegaards aktualitet tillsammans med en presentation av diktarfilosofens verk. Boken visar "på vad sätt Kierkegaard fortfarande är en brännande aktuell författare" recenserar Thure Stenström i Svenska Dagbladet: "Med stort folkbildningspatos, beundransvärd energi och lika delar dödsförakt har Ingmar Simonsson föresatt sig att trotsa alla hinder och invändningar. I Kierkegaard i vår tid söker han introducera den svåre dansken för en bredare publik... För all den goda lärdomen och för det lika goda pedagogiska uppsåtet är det bara att lyfta på hatten. Otvivelaktigt kommer Simonsson med åtskilliga intressanta och nyttiga iakttagelser, till exempel rörande varför Kierkegaard döljer sig bakom sina pseudonymer eller varför han skriver skönlitterärt. Existensfilosofi kunde enligt Kierkegaard aldrig predikas eller läras ut. Den måste illustreras i fiktionsgestalter, så att läsaren kunde ana vad det verkligen innebär att leva i existens, innerlighet och lidelse ­ i stället för att bara begripa det! Och nog blir Kierkegaard aktuell så det förslår: i sin kritik av masstänkandet och de förljugna massmedierna, i sitt krav på moralisk äkthet och överensstämmelse mellan liv och lära, i sin vidräkning med vetenskapsövertron och den moderna människans feghet inför livsfrågorna."

Romanen utspelas under en sensommarkväll på Bäckalund när åskan är i annalkande. Peter återvänder till gården där han varit sommarbarn, för att närvara vid morgondagens begravning av Maria på Forsalund. Berättelsen vävs samman med en sensommardag, från morgon till kväll, tjugo år tidigare ur sommarbarnets perspektiv. Två släkter på tre intilliggande gårdar - Bäckalund, Krasseboda och Forsalund - är sammanbundna med varandra, men en del gamla misstämningar mellan dem lever kvar. I den kvava hettan denna sensommarkväll sjuder allt det undertryckta upp till ytan. Det gångna mänger sig in i det närvarande.

Är Inlandsresan en resa inom landet eller inom det egna medvetandet eller både och? Ingmar Simonssons tredje diktbok, senast utgav han tolkningsvolymen Wallace Stevens Klippan och andra dikter

Det är märkligt nog 200 år sedan Sören Kierkegaard föddes den 5 maj 1813, vilket är märkvärdigt med tanke på att hans verk är i så hög grad aktuella idag. Idéerna, konflikterna och existensmöjligheterna som framträder i hans skrifter är nu en del av vår verklighet. Denna bok vill försöka göra Kierkegaards verk mer lättillgängliga. Här finns även det betydelsefulla i hans liv med och på så vis fråga om en monografi - både liv och verk.

I denna bok om Albert Camus liv och verk synliggörs bredden i hans arbete. 1935 grundade han en teater i Alger, var såväl regissör som skådespelare. Han ägnade sig där även åt förlagsarbete, journalistik, utgav två ungdomsverk, skrev parallellt "de tre Absurderna": romanen Främlingen, essän Myten om Sisyfos, pjäsen Caligula. Efter drygt ett års vistelse i en fransk alpby på grund av lungtuberkulos blev han hösten 1943 redaktör på förlaget Gallimard i Paris och chefredaktör för motståndsrörelsens tidning Combat. I krigets efterdyningar utgav han ännu en triptyk: romanen Pesten 1947, pjäsen De rättfärdiga 1949 och den stora essän Människans revolt 1951.

De är så sams, kan leka utan trams och bygga mindre hem i deras stora hem. Och ändå nalkas nu ett svårt dilemma när den där Manne träder in här hemma. En drömprins, sa ju Sannas mamma.

Framsidesbild: Lena Paulsrud Tuschteckningar: Ingmar Simonsson Blyertsteckningar: Katarina Tegen-Höckerlind

Flytten från ett hus i Bergslagen till en lägenhet i ett förortsområde har i hög grad förändrat pappans förhållningssätt, vilket går ut över de andra i familjen. Medan Thomas vill bli vän med några klasskamrater i området. Vad kan han gå med på för att få vara med andra?

När Ingmar Simonsson hyrde en sommarbostad i en gammal byskola på Bjärehalvön behövde han flytta en tung byrå och bakpå den fanns ett stort kuvert fasttejpat. Manuskriptet som låg däri kunde han datera till i början av 90-talet, då det inte finns några mobiltelefoner med i historien och genom att det hänvisas till ett rättsfall, som då omgående blev rättspraxis i vårdnadstvister.

Fem pjäser av Ingmar Simonsson som hänger samman tematiskt: Den förbannade godheten Rara Saras skugga Hundrundan i Vanadislunden Krigsreportern Krigsreporterns hemkomst

Nattetid kan saker hända som inte är tänkbara dagtid, kanske visar sig annat vid liv som vi annars undviker. Det visliga om natten kan inte kontrolleras som dagtid, kanske formas nattens tankar bortom de dagligdagande, Här några historier, en längre, som utspelas om natten.

Korthet och koncentration märks i en haiku eftersom den omfattar sjutton stavelser, fem på första raden, sju på andra, fem på tredje. Årstiden brukar också vara med på något vis, samt ett ord som "skär av", men numera är inte kännetecknen för en haiku lika hårt vidhållna.

Där vid sjöns strand ser Lena och den yngre Lennart två högresta fåglar som de aldrig tidigare sett här. 27 bildsidor. Från 6 år och uppåt då texten - jambisk - lämplig för högläsning.

En mångstämmig diktbok, förutom ett "jag" hörs också "skuggan" och ur "nattkören" framträder separata röster, som "En sorgestämma" och "Ensamma stämmor" som "Trästämma", "Slagstämma", "En väntans stämma", "Pojksopran", "En brödrastämma", "En hämmad stämma", "En kastratstämma", samt "Röster i nattsikte" och andra "Nattstämmor" och även "En härskare i självets rike?"

Sören Kierkegaards verk skrivna i andra namn utgår ifrån hans litterära metod att i Sokrates anda få läsaren att föda sin insikt själv. Att bära fram idén utan strålkastare på förkunnaren, för att läsaren själv ska kunna ta ställning, vilket märks redan i hans första verk "Antingen - eller" där två olika existensmöjligheter: estetikern respektive etikern.

Nattkören kan framträda vid tre - fyra tiden om något ur det gångna gör sig påmint. "Nattkören 2.0" - en mångstämmig diktbok, utom "jag" hörs "skuggan" och ur "nattkören" hörs soloröster, som "En sorgestämma" och fler "Ensamma stämmor": "Trästämma", "Slagstämma" "En längtans stämma" Ofta avbryter "jag", vill värja sig från gånga som "jag" helst vill se förbli i det förgångna. Men röster ur "nattkören" tränger sig fram och överröstar "jag" och även "skuggan" som också gärna kommenterar röster. Fler solostämmor är mer berättande: "Brödrastämma" och "Hämmad stämma" Även "Röster i nattsikte" framträder och följs av flera "Nattstämmor".