Ingvar Bengtsson - Böcker

I den här boken skildrar Ingvar Bengtsson hur en liten men växtkraftig rörelse blir till en omfattande organisation. S:t Lukasstiftelsen börjar med en vision om att betjäna (lidande) människor genom samarbete över yrkesgränser och utifrån en helhetssyn på människan. Läsaren får göra en resa genom åttio år. Den börjar med en guidning genom det kulturella landskap som omger starten av Stiftelsen Stillhet och Kraft och dess första förgrundsgestalter. Deras idéer omsätts och prövas i konferenser, stilla dagar och retreater. Karaktäristiskt för rörelsen är att man samtalar över professionella och samfundsmässiga gränser. Ur samtalet utvecklar sig kurser och fortbildningar. Efter några år finner de fasta former som visar sig hållbara och utvecklingsbara för flera årtionden. Den psykoterapeutiska mottagningsverksamheten växer fram ur dyrköpta erfarenheter från ett sjukhem som måste läggas ner efter bara ett och ett halvt år. Ur det misslyckandet görs erfarenheter som får stor betydelse för den fortsatta verksamheten. Samtidigt som författaren skildrar en stor kontinuitet inom rörelsen visar han hur man ofta tvingats till nytänkande i samband med ofrånkomliga vägval. Förändringar i det omgivande samhället har under alla åttio åren tvingat fram vissa anpassningar, men lika viktigt har varit att rörelsen haft kontakt med sina egna rötter.

Knut Harald Giertz (1876-1950) var för ett sekel sedan en av Sveriges mest framstående kirurger. Han blev docent i Uppsala 1909, Sveriges yngste lasarettsläkare 1911 i Umeå och var från 1921 överläkare i Stockholm, först vid Mörby lasarett och därefter vid Sabbbatsbergs sjukhus. För att utvidga kirurgins område bedrev han forskning med djurförsök och lyckades efter flera år framställa en andningsapparat, den så kallade Spiropulsatorn, som senare utvecklats till vår tids respiratorer. Han blev därigenom pionjär inom skandinavisk lungkirurgi, liksom hans adept Clarence Crafoord senare blev det på hjärtkirurgins område. För många har K.H. Giertz kanske blivit mest känd som far till biskopen Bo Giertz och svärson till industrimannen L.M. Ericsson. I Kirurgens hjärta skildras huvudpersonens levnad, relationer och arbete, men framför allt hans inre liv och utveckling såsom det utspelade sig i den kulturella miljö som präglade 1800-talets sista år och 1900-talets första hälft. Tack vare ett omfattande självbiografiskt källmaterial har författaren kunnat ge en flerdimensionell bild av K.H. Giertz, inte bara som yrkesman utan även som make och far, kollega och vän, och inte minst som patient med egna sjukdomar och lidanden. De yrkesmässiga framgångarna hade ett högt pris för den pliktmedvetne kirurgen. Utbrändhet och utmattningsdepression var ännu inte etablerade begrepp, men fenomenet fanns där och gav sig till känna. Framställningen fokuserar på en enskild människas existentiella vägval och kamp att nå ökad klarhet för att både kunna vara sina sjuka medmänniskor till större hjälp och för att nå en inre ro för egen del.

Varför var biskoparna i Göteborg också kyrkoherdar i Fjärås och Förlanda under mer än hundra år? Varför är det en så hög trappa upp till Fjärås kyrkport och hur kommer det sig att det dessutom är uppförsbacke i mittgången från ingången och fram till koret? Och visste du att ett jordskalv spräckte delar av Förlanda kyrka strax efter förra sekelskiftet eller att en av prästerna under 1800-talet drog i gång en utbildning av småskolelärarinnor i församlingen? Detta och mycket annat lyfts fram ur historiens dunkel i denna spännande skildring av kyrkor, folk och präster i Fjärås och Förlanda församlingar. Församlingskyrkorna ligger strategiskt längs en urgammal färdväg i norra Halland och författaren, som i dag själv är församlingsbo, tecknar med energisk upptäckarglädje och detaljrikedom bilden av tidens gång i dessa gamla gränstrakter. Skildringen kretsar kring sockenlivets utveckling från medeltid fram till nutid och speglas samtidigt i det omgivande sammanhanget som utgjorts av världsvid kyrka, stift och nation. Eller snarare nationer i plural eftersom nordhalland i äldre tider också präglades av nordiska gränsfejder. Författaren Ingvar Bengtsson präst, kyrkohistoriker, legitimerad psykoterapeut och tidigare stiftsprost i göteborgs stift är med sin bakgrund och sin egen förankring i bygd och församling en kunnig och engagerad ciceron. Han har givit sig i kast med en omfattande och komplex uppgift som blivit så mycket mer än enbart en kyrko- eller sockenbeskrivning. Materialet är presenterat i en följbar struktur där författaren pedagogiskt och initierat guidar läsaren både genom de stora skeendena och enskilda livsöden så att sammanhangen blir tydliga. Med fokus på livet i den lilla, lokala världen i Fjärås och Förlanda blir också bitvis den omgivande »stora världens« dynamik fattbar. Det pedagogiska greppet fullbordas genom Ingvar Bengtssons berättarglädje och entusiasm. En omfattande notapparat och litteraturförteckning ger dessutom den som fått blodad tand möjlighet att gå vidare på egna upptäcktsfärder.

När fenomenet fritidsbebyggelse ökade i vårt land efter andra världskriget, blev det en utmaning för hela samhället – så också för Svenska kyrkan. Rekordårens ekonomiska utveckling gjorde att människor fick möjlighet att bygga fritidshus, kommuniktationerna förbättrades och inte minst gjorde privatbilismens inträde att männsikor kunde resa på ett helt annat sätt än tidigare. Kyrkan följde med människorna och begrepp som sommar- och fritidskyrkor etablerades alltmer under 1950-talet. Den här boken handlar till stor del om tid och rum – och om ett fungerande kyrkorum på lämplig plats och i rättan tid. Avsikten med boken är att teckna några samhälleliga faktorer och översiktligt skildra framväxten av sommarkyrkoverksamhet inom Svenska kyrkan, samt dess historiska och teologiska bakgrund. Huvudfokus ligger på S:t Lars kapell i Åsa som efter en tid blev S:t Lars kyrka, eftersom det då nybyggda kapellet i Åsa kan betraktas som ett av de allra första i sitt slag i Sverige. Läsaren får här flera exempel på de utmaningar som pionjärerna mötte och hur de stegvis genomförde djärva planer.