Ingvar Bengtsson – författare

Löftesmomentet vid prästvigning, med särskild hänsyn till debatten om prästeden vid kyrkomötena 18681893 och dess senare följder Under 1800-talets senare hälft avskaffades alla ämbets- och befattningseder i Sverige, med undantag för domareden. Det gällde bl.a. studenteden, läkareden, soldateden och prästeden. Detta skedde under en 25-årsperiod, 18681893. Mellan samma årtal diskuterades frågan om edsavläggelse vid samtliga sex kyrkomöten. Om detta handlar denna bok.

Varför var biskoparna i Göteborg också kyrkoherdar i Fjärås och Förlanda under mer än hundra år? Varför är det en så hög trappa upp till Fjärås kyrkport och hur kommer det sig att det dessutom är uppförsbacke i mittgången från ingången och fram till koret? Och visste du att ett jordskalv spräckte delar av Förlanda kyrka strax efter förra sekelskiftet eller att en av prästerna under 1800-talet drog i gång en utbildning av småskolelärarinnor i församlingen? Detta och mycket annat lyfts fram ur historiens dunkel i denna spännande skildring av kyrkor, folk och präster i Fjärås och Förlanda församlingar. Församlingskyrkorna ligger strategiskt längs en urgammal färdväg i norra Halland och författaren, som i dag själv är församlingsbo, tecknar med energisk upptäckarglädje och detaljrikedom bilden av tidens gång i dessa gamla gränstrakter. Skildringen kretsar kring sockenlivets utveckling från medeltid fram till nutid och speglas samtidigt i det omgivande sammanhanget som utgjorts av världsvid kyrka, stift och nation. Eller snarare nationer i plural eftersom nordhalland i äldre tider också präglades av nordiska gränsfejder. Författaren Ingvar Bengtsson präst, kyrkohistoriker, legitimerad psykoterapeut och tidigare stiftsprost i göteborgs stift är med sin bakgrund och sin egen förankring i bygd och församling en kunnig och engagerad ciceron. Han har givit sig i kast med en omfattande och komplex uppgift som blivit så mycket mer än enbart en kyrko- eller sockenbeskrivning. Materialet är presenterat i en följbar struktur där författaren pedagogiskt och initierat guidar läsaren både genom de stora skeendena och enskilda livsöden så att sammanhangen blir tydliga. Med fokus på livet i den lilla, lokala världen i Fjärås och Förlanda blir också bitvis den omgivande »stora världens« dynamik fattbar. Det pedagogiska greppet fullbordas genom Ingvar Bengtssons berättarglädje och entusiasm. En omfattande notapparat och litteraturförteckning ger dessutom den som fått blodad tand möjlighet att gå vidare på egna upptäcktsfärder.

När fenomenet fritidsbebyggelse ökade i vårt land efter andra världskriget, blev det en utmaning för hela samhället – så också för Svenska kyrkan. Rekordårens ekonomiska utveckling gjorde att människor fick möjlighet att bygga fritidshus, kommuniktationerna förbättrades och inte minst gjorde privatbilismens inträde att männsikor kunde resa på ett helt annat sätt än tidigare. Kyrkan följde med människorna och begrepp som sommar- och fritidskyrkor etablerades alltmer under 1950-talet. Den här boken handlar till stor del om tid och rum – och om ett fungerande kyrkorum på lämplig plats och i rättan tid. Avsikten med boken är att teckna några samhälleliga faktorer och översiktligt skildra framväxten av sommarkyrkoverksamhet inom Svenska kyrkan, samt dess historiska och teologiska bakgrund. Huvudfokus ligger på S:t Lars kapell i Åsa som efter en tid blev S:t Lars kyrka, eftersom det då nybyggda kapellet i Åsa kan betraktas som ett av de allra första i sitt slag i Sverige. Läsaren får här flera exempel på de utmaningar som pionjärerna mötte och hur de stegvis genomförde djärva planer.

"I plogens fåra man ock skördar guld" är titeln på en bruksanvisning för hur man röjer buskar och svedjeröjer. Boken kom ut för snart 200 år sedan, författaren är en av de bortglömda pionjärerna bakom den omvälvande process som lade grunden till dagens landsbygdssamhällen i västra och mellersta Skåne.Omdaningen av kulturlandskapet som sammanföll med stora politiska reformer, framförallt enskiftet,är en av utgångspunkterna för en kulturhistorisk resa till förflutenhetens landskap.Journalisten Ingvar Bengtsson har återvänt till sin uppväxt under efterkrigstiden i hjärtat av Skåne. Till det forna järnvägssamhället Askeröd där originalen och karaktärerna har likheter med dem som skildras i Frithiof Nilsson Piratens böcker. Släktskapet är naturligt: Vollsjö och Askeröd ingår i Färs härad, vars invånare alltid varit kända för sin okonventionella syn på det mesta.I spårandet efter Askeröds historiska rötter får vi följa med på en spännande resa till den gamla byn, tills rusthållarbönder och dragoner, till folkbildare och entreprenörer i svin- och hästuppfödning. Unika bilder och skisser från den gamla urbyns sista hus har författaren hittat i Nordiska museéts gömmor och stort utrymme ges också för att teckna porträttet av den märklige man som mer än någon annan färgat generationer svenskars syn på livet i Västerstads socken, prästen och nykterhetsaposteln Peter Wieselgren.Läs även Rolf Gustavsson, Svenska Dagbladet, artikel "Även den mest urbana bär en lantis i sitt inre"

I den här boken skildrar Ingvar Bengtsson hur en liten men växtkraftig rörelse blir till en omfattande organisation. S:t Lukasstiftelsen börjar med en vision om att betjäna (lidande) människor genom samarbete över yrkesgränser och utifrån en helhetssyn på människan. Läsaren får göra en resa genom åttio år. Den börjar med en guidning genom det kulturella landskap som omger starten av Stiftelsen Stillhet och Kraft och dess första förgrundsgestalter. Deras idéer omsätts och prövas i konferenser, stilla dagar och retreater. Karaktäristiskt för rörelsen är att man samtalar över professionella och samfundsmässiga gränser. Ur samtalet utvecklar sig kurser och fortbildningar. Efter några år finner de fasta former som visar sig hållbara och utvecklingsbara för flera årtionden. Den psykoterapeutiska mottagningsverksamheten växer fram ur dyrköpta erfarenheter från ett sjukhem som måste läggas ner efter bara ett och ett halvt år. Ur det misslyckandet görs erfarenheter som får stor betydelse för den fortsatta verksamheten. Samtidigt som författaren skildrar en stor kontinuitet inom rörelsen visar han hur man ofta tvingats till nytänkande i samband med ofrånkomliga vägval. Förändringar i det omgivande samhället har under alla åttio åren tvingat fram vissa anpassningar, men lika viktigt har varit att rörelsen haft kontakt med sina egna rötter.