Jaan Kross – författare

Medan Estland under 1500-talet omväxlande led under dansk, tysk, polsk, rysk och svensk överhöghet publicerade prästen Balthasar Russow i Tallinns Helgeandskyrka år 1584 sitt stora livsverk: den livländska krönikan, Chronica Der Prouintz Lyfflandt, på lågtyska.

Medan Estland fyrahundra år senare led under sovjetisk ockupation kunde landets främste författare Jaan Kross mellan 1970 och 1980 publicera romanen Mellan tre farsoter i fyra delar. Han bygger sin historia på Russows krönika, men gör roman av hans liv - samtidigt som han med förtäckta allusioner talar om det samtida förtrycket.

Båda författarna använde litteraturen för att hävda Estlands och det estniska folkets kulturella egenart mitt under de ockupationer som olika stormakter ständigt utsatt dem för genom historien.

I den andra delen har Balthasar Russow anlänt till Stettin, Tyskland, för att studera till präst. Ett hemlighetsfullt uppdrag föranleder en dramatisk resa till Narva, en stad som såväl ryssarna som tyskarna gör anspråk på.  Efter ett besök hos sina lantliga släktingar i Livland finner sig Balthasar stå mitt i historiens omvälvningar och involveras i det stora bondeupproret mot de tyska godsägarna. Slutligen får han sin första prästtjänst i Bremen men tvingas hastigt återvända till Tallinn när hans far avlider.

Medan Estland under 1500-talet omväxlande led under dansk, tysk, polsk, rysk och svensk överhöghet publicerade prästen Balthasar Russow i Tallinns Helgeandskyrka år 1584 sitt stora livsverk: den livländska krönikan, Chronica Der Prouintz Lyfflandt, på lågtyska.

Medan Estland fyrahundra år senare led under sovjetisk ockupation kunde landets främste författare Jaan Kross mellan 1970 och 1980 publicera romanen Mellan tre farsoter i fyra delar. Han bygger sin historia på Russows krönika, men gör roman av hans liv - samtidigt som han med förtäckta allusioner talar om det samtida förtrycket.

Båda författarna använde litteraturen för att hävda Estlands och det estniska folkets kulturella egenart mitt under de ockupationer som olika stormakter ständigt utsatt dem för genom historien.

I den tredje delen utnämns Balthasar Russow till präst i Helgeandskyrkan i Tallinn, en stad där svenskarna nu regerar, men där han predikar för "de grå" på folkspråket. Den enkle bondsonen har kommit upp sig och står nu i tjänst hos överheten, som han hela tiden måste anpassa sig till, samtidigt som han känner med sitt folk. Det stundar giftermål och barnalycka, men tiderna kommer också med stora prövningar, Tallinn belägras och pesten skördar offer. Balthasar tar sig an skrivandet av sin stora krönika som efter idogt arbete färdigställs. Det finns emellertid starka intressen som vill stoppa den.

Medan Estland under 1500-talet omväxlande led under dansk, tysk, polsk, rysk och svensk överhöghet publicerade prästen Balthasar Russow i Tallinns Helgeandskyrka år 1584 sitt stora livsverk: den livländska krönikan, Chronica Der Prouintz Lyfflandt, på lågtyska.

Medan Estland fyrahundra år senare led under sovjetisk ockupation kunde landets främste författare Jaan Kross mellan 1970 och 1980 publicera romanen Mellan tre farsoter i fyra delar. Han bygger sin historia på Russows krönika, men gör roman av hans liv - samtidigt som han med förtäckta allusioner talar om det samtida förtrycket.

Båda författarna använde litteraturen för att hävda Estlands och det estniska folkets kulturella egenart mitt under de ockupationer som olika stormakter ständigt utsatt dem för genom historien.

I den fjärde delen anländer ett fartyg från Rostock med de tryckta exemplaren av Russows livländska krönika och i ett slag är han en berömd man i hela Nordeuropa. Alla är dock inte nöjda med att den sprids. Rådsherrarna i Tallinn fördömer bokens innehåll och sammansvärjer för att avsätta Russow från hans tjänst.  I denna avslutande volym fortsätter våldsamma stormar, i form av svält, krig och farsoter, att släppas lös på ett redan ansatt Livland. Även det lilla livet är för Balthasar fyllt av turbulens och förluster, i viss mån stammande från hans egen svartsjuka. Men här finns också kanske plats för sann kärlek och försoning.

Medan Estland under 1500-talet omväxlande led under dansk, tysk, polsk, rysk och svensk överhöghet publicerade prästen Balthasar Russow i Tallinns Helgeandskyrka år 1584 sitt stora livsverk: den livländska krönikan, Chronica Der Prouintz Lyfflandt, på lågtyska.

Medan Estland fyrahundra år senare led under sovjetisk ockupation kunde landets främste författare Jaan Kross mellan 1970 och 1980 publicera romanen Mellan tre farsoter i fyra delar. Han bygger sin historia på Russows krönika, men gör roman av hans liv - samtidigt som han med förtäckta allusioner talar om det samtida förtrycket.

Båda författarna använde litteraturen för att hävda Estlands och det estniska folkets kulturella egenart mitt under de ockupationer som olika stormakter ständigt utsatt dem för genom historien.

I den första delen får vi följa hur den unge Balthasar Russow, genom begåvning, studieflit och lyckliga tillfälligheter, får förmånen att lyfta sig ur sin enkla härkomst i den kuvade estniska bondeklassen. Snart involveras han i det snåriga storpolitiska spelet om Livlands öde samtidigt som han slits mellan dubbla lojaliteter och tvingas hantera ungdomens passioner.

Mellan tre farsoter är Jaan Kross första och största roman. Nu finns den på svenska i översättning av Enel Melberg. I denna första volym har journalisten och författaren Maarja Talgre skrivit en initierad inledning.