Jan Nilsson - Böcker

Tidiga textmöten hjälper barn att utveckla strategier i sin senare läsning och ger dem en inre motivation att söka läsupplevelser och kunskap om omvärlden. Den tidiga läsningen sätter på så vis spår i den fortsatta litteratur- och språkutvecklingen, men också i kunskapsutvecklingen i stort. Men hur arbetar förskolepersonal med uppdraget att grundmura nyfikenhet och lust till läsning? Och hur kan litteraturläsningens potential som kunskapskälla tas tillvara? I bokens första del undersöker författarna vilka förutsättningar barnen ges vid ett antal förskolor i Sverige att utveckla kunskap med litteraturens hjälp. I den andra delen resonerar de kring tematiskt arbete i förskolan och vilken funktion läsning av skönlitteratur kan ha i sådana sammanhang. Men de ger även konkreta planeringsförslag på teman – teman om familjekonstellationer och om natur, djur och miljö – där ett uttalat syfte med litteraturläsningen är just att stödja barnens kunskapsutveckling. Litteraturläsning i förskolan vänder sig främst till blivande och yrkesverksamma förskollärare. Den erbjuder också värdefull läsning för bibliotekarier som samarbetar med förskolan.

Jan Nilsson är leg. psykolog och leg. psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi och handledning. Han har över 20 års erfarenhet av psykoterapeutisk behandling av trauma och PTSD. Den norske psykologen Martin Soltvedt är grundaren av Tejping, som han främst använde med barn och deras föräldrar för att barnen skulle bli mer delaktiga i samtalen. Jan Nilsson har utvecklat Tejping som en behandlingsmetod för trauma, PTSD och andra psykiska problem hos vuxna klienter. Tejping har sin bas inom narrativ terapi, KBT, affektteori och drama och låter sig väl kombineras med andra modeller för traumabehandling. Tejping är ett kreativt och dynamiskt arbetssätt som underlättar samtalen om traumatiska upplevelser. Såväl verbala som ickeverbala uttryckssätt används. Klienterna får med ord berätta, men också visa vad som hände med hjälp av minifigurer på en "scen" på bordet. Därigenom externaliseras traumaberättelsen och klienterna får mer distans till de svåra händelserna. Deras berättelse om traumat förändras genom att den upprepas och dramatiseras så att klienterna slutligen känner sig fria från den. De kan då lämna den och låta traumat bli till en del av livsberättelsen. Boken vänder sig till psykologer, socionomer och psykoterapeuter verksamma med behandling av trauma och PTSD samt studerande på psykolog-, socionom- och psykoterapeututbildningar.

Jan Nilsson är leg. psykolog, leg. psykoterapeut och specialist i klinisk psykologi och handledning. Hans första bok Tejping och Trauma, utkom 2017. Den norske psykologen Martin Soltvedt utvecklade Tejping för samtal med barn och deras familjer. Jan Nilsson har sedan slutet av 1990-talet vidgat användningsområdet för Tejping till behandling av vuxna med olika psykiska problem t.ex. traumatiserade klienter. Dessutom har han teorianknutit arbetssättet. Tejping kan användas som en separat terapi- och utredningsmetod men även som inslag inom t.ex. KBT, psykodrama och psykodynamisk terapi. Tejping – det lekfulla samtalet sätter berättelsen och berättandet i centrum. Tejping är ett effektivt redskap för att kartlägga klienternas berättelser om problem och målsättningar och kan användas inom en rad psykosociala och psykoterapeutiska verksamheter. Tejping är också en konkret och effektiv metod för att hjälpa människor att förändra sina problemberättelser i önskad riktning. Såväl inre konflikter som yttre relationsproblem kan visualiseras med hjälp av minifigurer på en scen. Arbetssättet underlättar för klienter att tala om svåra problem och konflikter utan att de känner sig utfrågade. Det konkreta och lekfulla materialet stimulerar till kreativitet och problemlösning. Klienter kan på scenen i externaliserad form prova på nya inre dialoger eller yttre lösningar i en trygg miljö. Berättandet berikas med bilder, känslor, handling och drama, som skapar ny förståelse och bereder vägen för nytt agerande i vardagen. Boken vänder sig till psykologer, socialsekreterare, elevvårdspersonal och psykoterapeuter verksamma med utredning och behandling inom t.ex. socialtjänst, barn-och vuxenpsykiatri, skola, HVB och kriminalvård. Studerande på psykolog-, socionom- och psykoterapeututbildningar är en målgrupp.

Denna guideline är skriven mellan åren 1998-2002,2006-2008, 2019-2022, och är ett utdrag ur en kommande bok i ämnet. Under denna tid har industrin radikalt förändrats. Det är därför inte min avsikt i denna guideline, att djuploda inom ett specifikt ämne eller område utan mer belysa en helhetssyn. Att skaffa helhetssyn, är något som jag eftersträvat under alla mina år som tekniker och ledare. Jag tror att många efter mig kommer att vara betjänta av att ha just denna bild också. Med helhetssyn kan man identifiera byggstenarna och sätta in resurser och åtgärder på rätt ställe, eller där man bedömer ger mest effekt. Skapandet av Rapid Design som en flexibel process för produktutveckling, är just att hitta rätt fokus med korta omställningstider, vilket kan uppnås om helheten är känd och dess effekter. Jag tror inte på ett framgångsrikt arbete inom lean production om man inte har landat i lean development. När man tänker produktutveckling ända från forskningsstadiet till kund inklusive eftermarknad, då har man kommit långt! Lean production borde egentligen inbegripa hela företaget inte del av det, som jag ser det.