För att kunna rätt förstå den svenska fastighetsrättens historia är det nödvändigt att sätta in denna i en samhällskontext mot bakgrund av den sociala, ekonomiska, politiska och idémässiga utvecklingen. Av praktiskt pedagogiska skäl kan man räkna med tre på varandra följande historiska samhällsstrukturer i Sverige: 1) Ståndssamhällets rättsordning, 2) Det liberala samhällets rättsordning och 3) Det blandekonomiska samhällets rättsordning. Det som kan benämnas äganderätt har varit mycket olika utformat i dessa tre rättsordningar och dess faktiska innehåll utgör ett centralt tema i denna historiska framställning.

För att kunna rätt förstå den svenska fastighetsrättens historia är det nödvändigt att sätta in denna i en samhällskontext mot bakgrund av den sociala, ekonomiska, politiska och idémässiga utvecklingen. Av praktiskt pedagogiska skäl kan man räkna med tre på varandra följande historiska samhällsstrukturer i Sverige: 1) Ståndssamhällets rättsordning, 2) Det liberala samhällets rättsordning och 3) Det blandekonomiska samhällets rättsordning. Det som kan benämnas äganderätt har varit mycket olika utformat i dessa tre rättsordningar och dess faktiska innehåll utgör ett centralt tema i denna historiska framställning.