Jennifer Clement – författare

Pearl är fjorton år och har vuxit upp i framsätet på en gammal Mercury. Hennes mamma Margot bor i baksätet. Hon kan se in i folk och känna vad som gör ont. De bor i en del av Florida där det mexikanska heroinet håller på att ta metamfetaminets plats och de överlever på en diet av mjölkpulver och insektssprej, kärlekssånger och stulna, halvrökta cigaretter. Men när Margot blir tillsammans med Eli Redmond ändras allt. En dag får hon en egen pistol av Eli, ungefär som man ger någon en blombukett.

Jennifer Clement har skrivit hypnotisk historia om familj, kärlek och våld, som berättar – utifrån en klarsynt tonårings perspektiv – om ett undanskuffat Amerika där vapnen utgör själva fundamentet för tillvaron.

Jennifer Clement bor granne med Frida Kahlo i Mexico City, i en värld av konstnärer, revolutionärer och poeter. Hon flyttar till New York och 80-talets konstscen, med Basquiat, Keith Haring och William Burroughs, på ställen som The Mudd Club och Studio 54. ”Löftet om en fest” är en berättelse om två städer och deras konstnärer, om vreden, farorna och extasen, om att vara ung, fri och levande.

Jean-Michel Basquiat var målaren som kom att definiera 1980-talet, geniet som tog graffitin in i konstvärlden runt Andy Warhol, den förste svarte konstnären som blev en superstjärna. Suzanne Mallouk levde med honom. Hon såg passionen och framgången på nära håll, men också det förfall som hans livsstil förde med sig - 1988 dog han av en överdos. Jennifer Clement rörde sig i samma kretsar, och har skrivit en drabbande och poetisk memoar om Basquiat och hans änka - ett tidsdokument för dig som älskade Patti Smiths Just kids.

Jennifer Clements författarskap präglas av dubbla världar: en amerikansk och en mexikansk, en engelsk- och en spanskspråkig. Vandringen mellan två världar och mellan två språk är ett genomgående tema. Det är som att fascinationen för språkvärldarnas olikheter utsträcks till den yttre verkligheten och drömmarna.

Våldet och döden är hela tiden närvarande hos Clement, både i prosan och i poesin, ibland som en underton, men ofta direkt och utskrivet på raden. Här syns hennes mexikanska arv tydligt: ond bråd död samsas med hetta och fantasi och färger och mirakel.

Dikter och misstag innehåller tidigare opublicerade dikter och har tillkommit under loppet av flera år. Den prisbelönte översättaren Niclas Hval har gjort urvalet tillsammans med författaren.

Jennifer Clement (f. 1960) är i Sverige mest känd som prosaist med böckerna En bön för de stulna (2014), Basquiats änka (2016) och Gun Love (2019), och kanske också för att hon tills nyligen var PEN Internationals första kvinnliga ordförande. Men hon är i grunden poet och debuterade 1993 med diktsamlingen The Next Stranger, som flera av den här bokens dikter är hämtade ur.

Nu ska vi göra dig ful, sa mamma. Hon visslade. Jag såg i spegeln hur hon förde kolbiten över mitt ansikte. Det är ett vidrigt liv, viskade hon. Det bästa man kan vara i Mexiko är en ful flicka.

En bön för de stulna är berättelsen om Ladydi Garcia Martínez. Hon bor på mexikanska landsbygden, på en liten kulle, omgärdad av drogkarteller som odlar opium på fälten runt omkring, illegal invandring och ett polisväsende som inte går att lita på. Hennes hem är en by nära det som en gång i tiden var ett glamoröst Acapulco. Livet är tufft för Ladydi och de andra flickorna i byn. Mödrarna är hårdhudade men livrädda och papporna har rymt. Ständigt får de alla vara på sin vakt, ett grymt hot om kidnappning hänger över dem. Och en dag händer det. En kraftfull bil med knarkkartellens män beordrar den vackraste lilla flickan in i bilen och lämnar byn. Ladydis berättelse är inspirerad av en verklighet som gäller för många flickor och kvinnor i dagens Mexiko men som inte många känner till. En värld där flickor försöker likna pojkar så länge det är möjligt för att inte kidnappas och säljas, och där polisen är lika farliga att kontakta som de kriminella. En rakbladsvass och djupt berörande roman skildrat med ett vackert och poetiskt språk.

"In Mexico today women are stolen off the street or taken from their houses at gunpoint. Some women never return home from their work place, a party or from walking to the corner. They are all young and poor and pretty" Jennifer Clement

Jean-Michel Basquiat var målaren som kom att definiera 1980-talet, geniet som tog graffitin in i konstvärlden runt Andy Warhol, den förste svarte konstnären som blev en superstjärna. Suzanne Mallouk levde med honom. Hon såg passionen och framgången på nära håll, men också det förfall som hans livsstil förde med sig - 1988 dog han av en överdos. Jennifer Clement rörde sig i samma kretsar, och har skrivit en drabbande och poetisk memoar om Basquiat och hans änka - ett tidsdokument för dig som älskade Patti Smiths Just kids.

Pearl är fjorton år och har vuxit upp i framsätet på en gammal Mercury. Hennes mamma Margot bor i baksätet. Hon kan se in i folk och känna vad som gör ont. De bor i en del av Florida där det mexikanska heroinet håller på att ta metamfetaminets plats och de överlever på en diet av mjölkpulver och insektssprej, kärlekssånger och stulna, halvrökta cigaretter. Men när Margot blir tillsammans med Eli Redmond ändras allt. En dag får hon en egen pistol av Eli, ungefär som man ger någon en blombukett.

Jennifer Clement har skrivit hypnotisk historia om familj, kärlek och våld, som berättar – utifrån en klarsynt tonårings perspektiv – om ett undanskuffat Amerika där vapnen utgör själva fundamentet för tillvaron.

Pearl är fjorton år och har vuxit upp i framsätet på en gammal Mercury. Hennes mamma Margot bor i baksätet. Hon kan se in i folk och känna vad som gör ont. De bor i en del av Florida där det mexikanska heroinet håller på att ta metamfetaminets plats och de överlever på en diet av mjölkpulver och insektssprej, kärlekssånger och stulna, halvrökta cigaretter. Men när Margot blir tillsammans med Eli Redmond ändras allt. En dag får hon en egen pistol av Eli, ungefär som man ger någon en blombukett.

Jennifer Clement har skrivit hypnotisk historia om familj, kärlek och våld, som berättar – utifrån en klarsynt tonårings perspektiv – om ett undanskuffat Amerika där vapnen utgör själva fundamentet för tillvaron.