Sedan historikern Jan Lindroth disputerade med sin avhandling om idrotten som folkrörelse 1974 har det gått ett halvt sekel, och således firar svensk idrottsforskning sitt femtioårsjubileum 2024. Under perioden har idrottsvetenskap vuxit fram som ett nytt utbildnings-, forsknings- och forskarutbildningsämne. Idag finns det idrottsvetenskapliga institutioner eller motsvarande vid tio lärosäten, och fem av dem har forskarutbildning. Forskningsämnena, som från början var pedagogik, historia och psykologi, omfattar idag över trettio olika ämnesdiscipliner. Under perioden har det lagts fram fler än 250 avhandlingar med idrottsinriktning. Antologin Samhällsidrotten och idrottssamhället behandlar den humanistiska och samhällsvetenskapliga forskning som har bedrivits i Sverige under de femtio åren. Kapitlen analyserar innehållet i de avhandlingar som lagts fram samt andra viktiga forskningsresultat som publicerats. De 25 bidragen till antologin skrevs under perioden maj 2023 till oktober 2024 av 38 idrottsforskare. Huvudredaktör är seniorprofessor Tomas Peterson, Malmö universitet. Bokens huvudredaktör Tomas Peterson är verksam vid Institutionen för idrottsvetenskap vid Malmö universitet sedan år 2000, numera som seniorprofessor. Hans forskningsområden är svensk fotbolls professionalisering under efterkrigstiden, selektions- och rangordningsmekanismer inom barn- och ungdomsidrott, relationen mellan skol- och föreningsidrott, idrottspolitik, jämlik hälsa samt idrott och socialt entreprenörskap. Han blev professor i sociologi vid Lunds universitet år 2000 och Sveriges förste professor i idrottsvetenskap år 2002. Han har haft olika uppdrag inom Centrum för idrottsforskning 1992–2014, var utredare av det statliga idrottsstödet 2007–08, professor II vid Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet i Trondheim 2015–17 och Standing Member of the Advisory Board for the UEFA SROI Model 2017–2018.

Ända sedan början av 1900-talet har idrottsrörelsen uppburit ett regelbundet – och med tiden synnerligen omfattande – offentligt stöd. Utan tvekan har detta varit av stor betydelse för idrottens utveckling till en av Sveriges största massrörelser. Men samtidigt aktualiserar statens stöd ett frihetsproblem. Hur stort inflytande har egentligen staten över svensk idrott? Vilka är statens idrottspolitiska intressen och är de förenliga med tanken på en fri och självständig ”folkrörelse”? I Idrottens väg till folkhemmet analyserar Johan R. Norberg förhållandet mellan staten och idrottsrörelsen från statsanslagets tillkomst 1913 fram till riksdagens stora idrottspolitiska beslut ”Idrott åt alla” 1970. Boken är tematiskt upplagd och innefattar studier av det statliga idrottsanslagets utveckling, Riksidrottsförbundets myndighetsroll och idrottens skattefrågor. Redogörelsen är både en ingående granskning av statens idrottspolitik och en bred skildring av idrottsrörelsens framväxt och intåg i det svenska välfärdssamhället.

Sedan historikern Jan Lindroth disputerade med sin avhandling om idrotten som folkrörelse 1974 har det gått ett halvt sekel, och således firar svensk idrottsforskning sitt femtioårsjubileum 2024. Under perioden har idrottsvetenskap vuxit fram som ett nytt utbildnings-, forsknings- och forskarutbildningsämne. Idag finns det idrottsvetenskapliga institutioner eller motsvarande vid tio lärosäten, och fem av dem har forskarutbildning. Forskningsämnena, som från början var pedagogik, historia och psykologi, omfattar idag över trettio olika ämnesdiscipliner. Under perioden har det lagts fram fler än 250 avhandlingar med idrottsinriktning. Antologin Samhällsidrotten och idrottssamhället behandlar den humanistiska och samhällsvetenskapliga forskning som har bedrivits i Sverige under de femtio åren. Kapitlen analyserar innehållet i de avhandlingar som lagts fram samt andra viktiga forskningsresultat som publicerats. De 25 bidragen till antologin skrevs under perioden maj 2023 till oktober 2024 av 38 idrottsforskare. Huvudredaktör är seniorprofessor Tomas Peterson, Malmö universitet. Bokens huvudredaktör Tomas Peterson är verksam vid Institutionen för idrottsvetenskap vid Malmö universitet sedan år 2000, numera som seniorprofessor. Hans forskningsområden är svensk fotbolls professionalisering under efterkrigstiden, selektions- och rangordningsmekanismer inom barn- och ungdomsidrott, relationen mellan skol- och föreningsidrott, idrottspolitik, jämlik hälsa samt idrott och socialt entreprenörskap. Han blev professor i sociologi vid Lunds universitet år 2000 och Sveriges förste professor i idrottsvetenskap år 2002. Han har haft olika uppdrag inom Centrum för idrottsforskning 1992–2014, var utredare av det statliga idrottsstödet 2007–08, professor II vid Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet i Trondheim 2015–17 och Standing Member of the Advisory Board for the UEFA SROI Model 2017–2018.

Ända sedan början av 1900-talet har idrottsrörelsen uppburit ett regelbundet – och med tiden synnerligen omfattande – offentligt stöd. Utan tvekan har detta varit av stor betydelse för idrottens utveckling till en av Sveriges största massrörelser. Men samtidigt aktualiserar statens stöd ett frihetsproblem. Hur stort inflytande har egentligen staten över svensk idrott? Vilka är statens idrottspolitiska intressen och är de förenliga med tanken på en fri och självständig ”folkrörelse”? I Idrottens väg till folkhemmet analyserar Johan R. Norberg förhållandet mellan staten och idrottsrörelsen från statsanslagets tillkomst 1913 fram till riksdagens stora idrottspolitiska beslut ”Idrott åt alla” 1970. Boken är tematiskt upplagd och innefattar studier av det statliga idrottsanslagets utveckling, Riksidrottsförbundets myndighetsroll och idrottens skattefrågor. Redogörelsen är både en ingående granskning av statens idrottspolitik och en bred skildring av idrottsrörelsens framväxt och intåg i det svenska välfärdssamhället.