Johan Schück – författare
410 kr
Skickas
Erik Josephson var ett känt namn under den svenska judiska guldålder som inföll vid förra sekelskiftet. Men han hamnade i otakt med tiden, när nationalromantiken bröt in under 1910-talet. Dessutom var Erik Josephson jämfört med de idag största namnen i arkitekturhistorien mer lyhörd för beställarens behov och ambitioner - till och med när det resulterade i ett Loire-slott vid Stureplan i Stockholm.
Många storslagna byggnader har Erik Josephson som upphovsman. Han ritade det slottsliknande Grand Hôtel Saltsjöbaden liksom det första riktiga varuhuset i Stockholm - NK vid Stureplan - efter förebilder från det judiska Paris och Berlin. För det framväxande moderna bankväsendet ritade han både huvudkontoren, som Handelsbankens vid Kungsträdgården, och bankirernas exklusiva privatbostäder i Saltsjöbaden och Djursholm. Beställarna fanns alla inom den judiska kretsen i Stockholm.
Som en viktig del av det svenska moderniseringsprojektet ritade han dessutom flertalet av landets regementen, i princip hela staden Boden, och även de stora kraftverken i Norrland och Västsverige, både i Porjus och Trollhättan.
Författaren Johan Schück är journalist, mångårig ekonomisk kommentator i Dagens Nyheter.
340 kr
Skickas
Sveriges judiska historia berättas här genom en person, Herman Friedländer (1842-1920). Denna driftiga entreprenör spelade en aktiv roll när den moderna industrinationen Sverige skapades.
Han var släkt med flera av de äldsta judiska familjerna i landet, de som i slutet av 1700-talet fick Gustav III:s tillåtelse att invandra och fritt utöva sin religion. Här återfinns familjer som Hirsch, Josephson och Schück.
Som ung övertog Herman Friedländer familjens textilföretag, H. Schücks Enka, men blev sedan något av en riskkapitalist och satsade på den framväxande verkstadsindustrin och de stora järnvägsbyggena.
Herman Friedländer var djupt engagerad i samhället och sin samtid. Han stödde som mecenat sin tids unga konstnärer: Ernst Josephson, Carl Larsson, Bruno Liljefors och Anders Zorn. Resultatet blev en stor konstsamling, som han senare donerade till Nationalmuseum. Idag lever hans minne i form av flera betydande stiftelser.
I den här boken väcks Herman Friedländer och hans judiska sekelskiftesvärld till liv på nytt.