Jonas Ebbesson – författare

”Den miljörättsliga utmaningen, i ljuset av målet om hållbar utveckling, består inte bara i att förbjuda alla skadliga verksamheter. Det handlar också om att utforma rättsprinciper och processer som på ett tillfredsställande och långsiktigt och rättvist sätt skyddar människan och miljön – de socialekologiska systemen – och främjar ett hållbart nyttjande av naturresurser även i de fall verksamheter, anläggningar eller kemiska produkter inte förbjuds. Det finns emellertid flera exempel där den avsedda miljöskyddsnivån inte uppnås, där skyddet för mänsklig hälsa och miljön inte får tillräckligt genomslag i förhållande till andra samhällsintressen – och där den rättsliga strukturen är en del av problemet.” Boken är en introduktion till miljörätten, det rättsområde som rör skyddet av den yttre miljön och hälsoskydd samt nyttjandet av naturresurser. Detta innefattar bland annat rättsregler och rättsprocesser om förorening av mark och vatten, förutsättningarna för industriell verksamhet och utvinning av naturresurser, klimatomställning, skydd av känsliga naturmiljöer och biologisk mångfald, kemikaliekontroll och avfallshantering. Boken beskriver miljörättens gränsöverskridande sammanhang och olika miljörättsliga begrepp, metoder, principer och förfaranden. Dessutom uppmärksammas förhållandet mellan miljöskydd och mänskliga rättigheter.

This collection of essays discusses the extent to which considerations of justice and fairness have permeated the legal debate on environmental protection. Written by a wide range of contributors who have approached the subject from fresh theoretical and practical perspectives, the essays examine how these permutations of justice have influenced policy choices relating to topics like climate change, protection of the stratospheric zone, trade and the conduct of warfare. The significance of participatory rights as a medium for the realisation of environmental justice is given extended treatment, and the contributors also assess the congruence between environmental justice and structural issues, such as gender, class, state borders and, on a global scale, North-South relations. The book will inform and stimulate debate on an important-yet-neglected aspect of the environmental discourse, and is highly recommended for researchers and students of international and domestic law, political science and international relations.

This book explores the seminal importance of the first UN Conference on the Human Environment in Stockholm 1972 - the Stockholm Conference - for the development of international environmental law. By bringing together world leading experts from academia and legal practice, the book charts the development of international environmental law in the 50 years since 1972 in the areas of nature and biodiversity, chemicals and waste, oceans and water, and atmosphere and climate, and with respect to structures and institutions, consumption and production, and human rights and participatory rights in environmental matters. It analyses how the ideas and concepts of the Stockholm Conference have influenced this development and explores the novel ideas that have emerged since then. It describes the approaches of the developed and developing countries in this process and the relationship between international environmental law and other areas of law, such as the law of the sea and international economic law.

In 2015, the United Nations established seventeen Sustainable Development Goals (SDG) that aimed 'to achieve a better and more sustainable future for all' by 2030. The chapters within this collection address each of these SDGs, considering how they relate to one another and international law, and what institutions could aid their implementation. Development has been a contentious topic since the decolonization period after World War II, and issues surrounding sustainable development are necessarily impacted by the multifaceted relationship between the Global South and Global North. Confronting the context and challenge of sustainable development, this collection outlines how the international economic system problematizes the attainment of the SDGs. Introducing a novel, cosmopolitan approach, this book offers new ways of understanding sustainable development and suggests potential solutions so that we might finally achieve it.

The traditional conception of security as national security against military threats has changed radically since the adoption of the UN Charter in 1945. The perceived nature and sources of threats have been widened as well as the objects of protection, now including individuals, societies, the environment as such and the whole globe. In International Law and Changing Perceptions of Security the contributors reflect on whether and how changing concepts and conceptions of security have affected different fields of international law, such as the use of force, the law of the sea, human rights, international environmental law and international humanitarian law. The authors of this book have been inspired by Professor Said Mahmoudi to which this Liber Amoricum is dedicated.

Den tid är förbi då miljöfrågor kunde lösas enbart med nationella åtgärder, utan internationell samordning och internationellt samarbete. Den tid är i princip förbi då det över huvud taget var möjligt att förstå miljöskydd i ett snävt nationalstatligt perspektiv. I stor utsträckning är svensk miljörätt i dag präglad av normer, begrepp och idéer som kommit till uttryck i internationella sammanhang, exempelvis vid FN:s miljökonferenser i Stockholm 1972 och Rio de Janeiro 1992. Det går därför inte att förstå svensk miljörätt, och framför allt inte att se den i ett större sammanhang utan att också uppmärksamma den internationella miljörätten; en snäv begräsning till svensk miljörätt är inte bara otidsenligt utan även ofullständig. Ett av syftena med den här boken är att ge en introduktion till den internationella miljörätten det internationella miljösamarbetets rättsliga grund. Ett annat syfte är att placera den svenska miljörätten i ett internationellt sammanhang.