Mitt barocka land: De himmelsblå palmträden (Roça barroca) är en prisbelönt bok av den brasilianska poeten och översättaren Josely Vianna Baptista. Mbyá-guarani är ett ursprungsfolk som i tusentals år levt längs Sydamerikas atlantkust där de gjort långa vandringar. Den atlantiska regnskogen visar mbyá-guaranifolket vägen till ”det oförstörbara landet”, (”landet utan det onda”, ”land without evil”) som studerats av många, bland annat de franska socialantropologerna Pierre och Hélène Clastres. Josely Vianna Baptista har sedan 1990-talet ägnat sig åt studier av guaranikulturen och engagerat sig i den amerindianska befolkningens situation. Avskogningen är ett hot mot deras sätt att leva, tekoha. I guaranis poetik och andliga världsbild är ordet besjälat. Ordet är en förbindelselänk mellan det gudomliga och det mänskliga. Mbyá-guaranis heliga sånger hölls länge hemliga och först på 1940-talet fick León Cadogan, en forskare från Paraguay som vunnit indianerna förtroende, tillfälle att nedteckna sångerna som publicerades i spansk översättning 1959 under titeln Ayvu rapyta (Talets källa eller Det mänskliga språkets ursprung). 2011 utkom Joselys prisbelönta bok Roça barroca med hennes tolkningar av de heliga sångerna i Ayvu rapyta som ger oss en levande bild av guaranikulturens världsbild och skapelsemyt. Nu ges sångerna för första gången ut på svenska i översättning av Ulla M Gabrielsson. Sångerna presenteras i en tvåspråkig utgåva, på guarani och svenska med ordförklaringar (Del I). Boken innehåller tre essäer om mbyá-guaranis kultur. I Nomadiska boplatser (Del II) finns ett urval av Josely Vianna Baptistas egen poesi i dialog med sångerna. Boken är rikt illustrerad med bilder av imaginära landskap av bildkonstnären Francisco Faría från Brasilien.

Mitt barocka land: De himmelsblå palmträden (Roça barroca) är en prisbelönt bok av den brasilianska poeten och översättaren Josely Vianna Baptista. Mbyá-guarani är ett ursprungsfolk som i tusentals år levt längs Sydamerikas atlantkust där de gjort långa vandringar. Den atlantiska regnskogen visar mbyá-guaranifolket vägen till ”det oförstörbara landet”, (”landet utan det onda”, ”land without evil”) som studerats av många, bland annat de franska socialantropologerna Pierre och Hélène Clastres. Josely Vianna Baptista har sedan 1990-talet ägnat sig åt studier av guaranikulturen och engagerat sig i den amerindianska befolkningens situation. Avskogningen är ett hot mot deras sätt att leva, tekoha. I guaranis poetik och andliga världsbild är ordet besjälat. Ordet är en förbindelselänk mellan det gudomliga och det mänskliga. Mbyá-guaranis heliga sånger hölls länge hemliga och först på 1940-talet fick León Cadogan, en forskare från Paraguay som vunnit indianerna förtroende, tillfälle att nedteckna sångerna som publicerades i spansk översättning 1959 under titeln Ayvu rapyta (Talets källa eller Det mänskliga språkets ursprung). 2011 utkom Joselys prisbelönta bok Roça barroca med hennes tolkningar av de heliga sångerna i Ayvu rapyta som ger oss en levande bild av guaranikulturens världsbild och skapelsemyt. Nu ges sångerna för första gången ut på svenska i översättning av Ulla M Gabrielsson. Sångerna presenteras i en tvåspråkig utgåva, på guarani och svenska med ordförklaringar (Del I). Boken innehåller tre essäer om mbyá-guaranis kultur. I Nomadiska boplatser (Del II) finns ett urval av Josely Vianna Baptistas egen poesi i dialog med sångerna. Boken är rikt illustrerad med bilder av imaginära landskap av bildkonstnären Francisco Faría från Brasilien.