Juan Rulfo – författare

Juan Rulfos roman Pedro Páramo är ett av världslitteraturens mästerverk, en föregångare till Latinamerikas magiska realism.

Huvudpersonen Juan Preciado söker sin far Pedro Páramo i den lilla mexikanska byn Comala. När han kommer fram till byn är den öde och hans far och de andra byinvånarna är döda. Där finns istället vålnader. Juan får reda på att hans far Pedro varit byns despot. Han drevs samtidigt av ensamhet, av hämnd och våld. I byns ökenmiljö var skördetiden kort, arbetet hårt, fattigdom och hunger deras vardag. Mexikos nära förhållande till döden och de döda tar stor plats. I romanens andra del stiger röster upp ur gravarna på byns kyrkogård.

Pedro Páramo utspelar sig under Mexikos revolutionära år under 1900-talets första decennier. Juan Rulfos korta koncentrerade meningar, de plötsliga utbrotten av våld, de döda som är närvarande, den uppbrutna kronologin, den mörka humorn – allt detta bidrar till dramatiken som så mästerligt gestaltas.

Gabriel García Márquez inspirerades av romanen. I sin essä om Pedro Páramo, som publiceras i boken, skriver han: Den kvällen kunde jag inte somna förrän jag hade läst boken två gånger. Inte sedan den där oförglömliga kvällen nästan tio år tidigare, då jag i ett dystert studentrum i Bogotá läste Kafkas Förvandlingen, hade jag blivit så överväldigad.

Själv inspirerades Juan Rulfo av flera nordiska författare, som Selma Lagerlöf och Halldór Laxness.

"För 70 år sedan publicerades en roman på blott 130 sidor som skulle komma att förändra den latinamerikanska litteraturen: Juan Rulfos 'Pedro Páramo' ... Lämpligt nog har Göteborgsförlaget Lindelöws nu gett ut Rulfos samlade verk i ny svensk språkdräkt. / Christian Claesson – Dagens Nyheter

Juan Rulfo föddes 1918 i byn Sayula på den mexikanska landsbygden. Hans far dog i det våldsamma inbördeskriget i Mexiko när Juan var sex år. När hans mor dog fyra år senare sattes han av sina släktingar i ett klosterinternat. Som ung vuxen flyttade han till Mexico City och kunde ge ut novellsamlingen Slätten i lågor (1953) och Pedro Páramo (1955). Han skrev också filmmanuskript, blev en etablerad fotograf, som skildrare av sin uppväxtmiljö på den fattiga mexikanska landsbygden. 1986 avled han 68 år gammal. 1980 gavs hans tredje och sista bok ut, Guldtuppen och andra berättelser, nu för första gången på svenska.

Tidigt, 1960, översattes Pedro Páramo till svenska. Men Juan Rulfo omarbetade romanen flera gånger, han var sällan nöjd. Juan Rulfos sista versionen från 1982 har Yvonne Blank nu översatt. Förordet till denna nyöversatta bok har Anna Forné skrivit.

Innan Juan Rulfos roman Pedro Páramo gavs ut 1955 samlade han ihop 17 noveller som han skrivit under flera år och publicerat på olika sätt, och den boken, Slätten i lågor, kom ut ett par år innan och har också översatts tidigare till svenska. Men det är 40 år sedan.

Novellerna utspelar sig i Juan Rulfos uppväxtmiljö, i Mexikos bergiga ökenlandskap. De handlar om en misslyckad jordreform, byar som utplånas, brutala män, krig, prostitution och flykten till USA. Författarskapet präglas av indiansk folktro, det övernaturliga, av ensamhet och hämnd, där döden ofta är närvarande i vardagen.

Juan Rulfo, från Mexiko, gav ut tre böcker under sin levnad. Lindelöws bokförlag ger ut alla dessa tre i nyöversättning. Romanen Pedro Páramo har blivit en världsklassiker. Gabriel García Márquez, med sin magiska realism, inspirerades av denna roman. Själv hade Juan Rulfo inspirerats av flera nordiska författare som Selma Lagerlöf och Halldór Laxness. Rulfo är mycket självkritisk, därav de få utgivningarna, och uppmärksammad för en kosmisk pessimism i författarskapet och människors stoiska känslor.

Juan Rulfo föddes 1918 i byn Sayula på den mexikanska landsbygden. Hans far dog i det våldsamma inbördeskriget i Mexiko när Juan var sex år. När hans mor dog fyra år senare sattes han av sina släktingar i ett klosterinternat. Som ung vuxen flyttade han till Mexico City och etablerade sig där som prosaförfattare och skrev också många filmmanuskript. Han blev också en etablerad fotograf, som skildrare av sin uppväxtmiljö på den fattiga mexikanska landsbygden. Han avled 1986.

Våldet och fattigdomen hade präglat Juan Rulfo i den mexikanska by där han växte upp. Han uppmärksammades som författare i Mexico City redan med debuten och novellsamlingen Slätten i lågor. Sedan följde det centrala verket, romanen Pedro Páramo. Trots det undvek han uppmärksamhet, gav få intervjuer, men fortsatte skriva, även filmmanus.

1980 gav ett mexikanskt bokförlag ut El gallo de oro y otros textos para el cine ( Guldtuppen och andra filmtexter ). Just kortromanen Guldtuppen är en kärlekshistoria om maktutövning, och människors tillkortakommande, i en miljö präglad av manlig stolthet, tuppfäktningar och kortspel. Denna bok ges nu ut för första gången i Sverige, översatt av Yvonne Blank. Där ingår även 13 andra berättelser av Juan Rulfo.

Juan Rulfo föddes 1917 i en liten by på den mexikanska landsbygden. Det var fattigt, vilket påverkade hans liv och författarskap. Hans far dog i det våldsamma inbördeskriget (Cristerosupproret) i Mexiko på 20-talet när Juan var sex år. När hans mor dog fyra år senare placerades han på ett barnhem. Som ung vuxen flyttade han till Mexico City och universitetet och började skriva, både prosa och filmmanus. Han gav ut den sensationella romanen Pedro Páramo. Samtidigt blev han en etablerad fotograf som skildrade sin uppväxtmiljö på den fattiga landsbygden. 1986 dog han 71 år gammal.

Juan Rulfo debuterade med novellsamlingen Slätten i lågor, 1953. Två år senare kom succén med romanen Pedro Páramo. 1980 samlade ett mexikanskt bokförlag ihop texter och gav ut El gallo de oro y otros textos para el cine , som nu fått svensk språkdräkt i Guldtuppen och andra berättelser.

Traduction de Cécile Serrurier. « Et la vie se remplit de ton nom : Clara, éclatante clarté » (octobre 1944) Les Lettres à Clara rassemblent quatre-vingt-une missives envoyées par Juan Rulfo entre 1944 et 1950 à celle qui allait devenir sa femme et qui a décidé de les publier en 2000. Cette correspondance est celle d''un jeune amoureux, mais aussi d''un apprenti écrivain : Rulfo travaille à cette époque aux textes qui feront de lui une figure majeure de la littérature du vingtième siècle, El llano en llamas (1953) et Pedro Páramo (1955). Brisant le silence qui a entouré l''auteur mexicain après la publication de ces ouvrages, les Lettres à Clara nous donnent donc à entendre, de manière inédite et exceptionnelle, la voix de l''auteur lui-même : voix qui est tour à tour ironique et tendre, plaintive et moqueuse, quotidienne et profonde ; voix qui dessine, par petites touches, l''atmosphère du Mexique des années cinquante où il lutte pour trouver sa place ; voix qui préfigure, enfin, les paroles hantées des personnages à venir, et que la présente traduction a tenté d''offrir pour la première fois au public francophone.