Julia Sigurdson – författare

Heliga Birgitta avled 1373 och kanoniserades 1391. Redan under livstiden var hon omtalad för sina uppenbarelser och sin undergörande förmåga och känd över nästan hela Europa. Människor i stora skaror följde i hennes fotspår: en lång rad kvinnor, döttrarna, många av tidens drottningar, kvinnor ur frälset, borgerskapet och allmogen. Även många män slog in på den birgittinska vägen. Dotterdottern Ingegerd blev abbedissa men avsattes, unions- drottningen Margareta påskyndade Birgittas helgonförklaring och drottning Margareta, Gustav Vasas andra hustru, stöttade aktivt systrarna i Vadstena trots makens omvälvande reformation. Helena från Väderstad räddades till livet från en långvarig sjukdom efter löfte till Birgitta om en gåva och Torborg från Björlanda som gick genom isen skyddades från att drunkna. Mirakelberättelserna innehåller dramatiska sjukdomsförlopp där bot erhölls genom löften till helgonet Birgitta. I början av 1900-talet kom svenska Elisabeth Hesselblad till Rom och fick en stark upplevelse när hon såg Birgittas hus vid Piazza Farnese. Hon skapade senare den nya grenen av birgit- tinorden. År 2016 blev hon helgonförklarad. Litteraturen om Heliga Birgitta är mycket omfattande, den om hennes efterföljare däremot sparsam. Många verk belyser enskilda delar av den birgittinska historien, få lyfter fram det kvinnliga perspektivet eller ger långa översikter. Kvinnor i Heliga Birgittas fotspår avser att i någon mån fylla dessa luckor.